Hantering utav unghäst?

[clyde89]

hejsan!

Jag har ett stoföl född i mars 2008. marwin - Nation zenith xx. Hon går nu med unghäst på 2år och hon e lätt att leda i hage o på små rundor. korta sträckor själv o lite längre utanför hagen med honom. Hon är extremt tuff i huvudet i boxen. och även ute när man ska fodra. hon försvarar sin mat enormt mycket!
Hon biter och hugger och vänder rumpan åt en inne i boxen. Vad jag vet har hon aldirg blivit direkt skrämd mer än kanske transportresan hem till skåne ifrån stockholm. det blev avvänjning och långresa direkt. inte alls mycket hanterad förr. Hon gick inte alls och borsta i början men har alltid varit lätt att leda runt men hon kommer sällan innanför "min svär" och har inga tenderer att hoppa på en och bråka när man väl fått fatt i grimskaftet. Hur tycker ni mans ak göra för att få henne tillfreds med allting eller är allt bara en tidsfråga? Vi har så bara tagit hennes små tjuriga grin med en nypa salt och brukar inte låtsas om det. Eller är det något man borde ta tag i på en gång. och hur då? eller räcker de med att ignorera det och hantera henne med lugn som alla andra hästarnaså att hon lär sig att de ite finns eller är lönt och oroa sig?

Funderar också på att börja någon lätt NH kurs osv till nästa höst när hon kan vara lite mer självständing. är detta fär tidigt för en 1½åring? min tanke var att de skulle få henne mer harmonisk med oss människor med tanke på att hon gått på stor lösdrift innan hon kom till mig.

tips o svar om hur ni gjort med era föl som haft lite egna föl med humör och enorm bestämdhet för o få det på bästa vis?.


mvh

 

[serious]

Sv: Hantering utav unghäst?

Tänker följa den här tråden

Har själv nyss fått hem ett föl, som nu är 6 månader.

 

[jazze]

Sv: Hantering utav unghäst?

ska oxå följa denn tråd, men har inte så mycket erfarenhet. Har själv en liten tjej på snart 7 mån. Men jag var med vid hennes födsel o har henne inhyrd i stallet hon föddes. Hon har åkt transport flera ggr utan några problem, jätteduktig med grimma av/på, sträcker fram sitt huvud över boxkanten..Väldigt lätt att promenera med, snäll att rykta, o lyfta hovar på.. Önskar oxå lite goda råd o tips hur man ska hålla på med småttingarna!!

 

[Nafayette]

Sv: Hantering utav unghäst?

Smidigaste sättet att "fostra" småttingar är att låta dom växa ihop med andra likasinnade ungar.
Och framförallt täcka deras rörelesbehov.

AM

 

[clyde89]

Sv: Hantering utav unghäst?

ja... tvååringen o hon stormtrivs förvisso med varandra. springer o leker o tjivas o äter tillsammans och e supersöta. så vill inte ha någon annan när de trivs så pass bra. Han e lugn och lekfull lätthanterad och ett super föredöme när de kommer till många punkter. däremot funderar jag på och ha henne på sommarbete nu i sommar så hon får gå med en hel del andra fölisar. eller ettåringar blir det då. men det blir bara under sommarmånaderna om jag hittar något lämpligt i skåne. och hon gick i stor flock med ston ettåringar och 6andra årsföl i sex månader innan hon kom till mig. Så hoppas att de blir enough.

men är det radikalt mycket bättre med en jämngammal än en som är 1 & ½år äldre? speciellt när de växt upp i en större flock? saken är den, det levde som vildhästar i stort sett, och jag vill juh helst kunna hantera min häst i grund o botten innan hon blir 170+ Massa frågor finns.

 

[Tuvalisan]

Sv: Hantering utav unghäst?

*kapar tråden lite. mitt stoföl är världens snällaste men kanske inte får utlopp för bus eftersom gån bara går med sin mamma. tycker det är skitkul att busa med mej ist, dvs bocka o busa alldeles intill mej tex då jag fodrar i hagen. hur ska man tillrättavisa detta på ett bra vis? ngn som vet? mitt föl kommer få gå med mamma till maj då hon åker på bete med jämnårig.

 

[Sock]

Sv: Hantering utav unghäst?

Mitt föl gör också så när någon kommer in i boxen. Hon lägger öronen bakåt och vänder rumpan till. I början brydde jag mig inte om det, trodde att hon gjorde så för att hon blir osäker när någon kommer in i hennes box.
Men nu när hon börjar bli större känns det som att det är något som måste ta tags i.
Vet inte riktigt hur man ska göra, vill ju inte börja härja på henne och göra henne osäker. Men jag brukar smacka undan henne och putta bort rumpan, och på så sätt markera att jag inte accepterar att hon gör så.

 

[clyde89]

Sv: Hantering utav unghäst?

Mitt föl gör också så när någon kommer in i boxen. Hon lägger öronen bakåt och vänder rumpan till. I början brydde jag mig inte om det, trodde att hon gjorde så för att hon blir osäker när någon kommer in i hennes box.
Men nu när hon börjar bli större känns det som att det är något som måste ta tags i.
Vet inte riktigt hur man ska göra, vill ju inte börja härja på henne och göra henne osäker. Men jag brukar smacka undan henne och putta bort rumpan, och på så sätt markera att jag inte accepterar att hon gör så.

Hur gick det för din lilla flicka egentligen?? Hittade denna gamla tråden och kan inte låta bli och fråga hur utvecklingen med ditt föl gick?

Missourie stod tyvärr med samma häst väldigt länge och som pricken över iet flyttade jag efter ett jobb och kunde inte ta med mig missourie! (och min syster blev gravid) så det blev inte mycket hantering alls för hennes del försen i våras år 2010!! Tog hem henne 1a Maj och hon va precis lika dan som jag lämnade henne=farlig.
Men nu har jag haft erfarna hästmänniskor i samma stall sedan dess och fått många råd och tips (Hon står i ett galoppstall där de flesta är vana vid alla duheter so hästar kan tänkas komma på) I början kunde vi inte fånga henne i hagen ens. så hon fick gå ute, Jag grät och hade panik pga min egen dumhet att jag inte hade ordnat allting från allra första början. Efter ett par dagar så började hon komma fram så jag fick tag på henne, fäste ett 50cm långt snöre i hennes grimma. (Så de blev lättare och få tag på henne) Man fick nämligen inte hålla henne i grimman!!!!! och ännu mindre knäppa fast grimskaftet där.

Så iaf, tillslut kunde jag leda in o ut henne ur hagen o boxen. (Fick dock pendla var morgon o kväll för inga andra fick komma i närheten) Sen en v efteråt fick jag börja klappa henne på halsen... och varje dag tränade vi på och ta av o ta på grimskaft i hagen/boxen. (Boxen Var VÄRST, just för att hon fortf vände baken till) I hagen fick jag gå efter henne och valla henne mot mig (hon vände baken till där också....

Just då tänkte jag att det är kört, jag har tagit mig vatten över huvudet. MEN jag gjorde som så att jag närmade mig henne lite lite lite i taget. Hon va rädd för grimskaft, man fick inte röra huvudet och övre delen av halsen... (hon har inte blivit slagen men hon litar helt enkelt inte på folk, för hon visste antagligen inte vad jag ville henne och hon va rädd) Jag satt väldigt mycket hos henne och pratade med henne. (hela sommaren satt jag och läste böcker i hagen exempelvis) Hon blev nyfiken och kom tillslut fram och ville kolla vad jag gjorde. Jag fångade henne inte var gång. Men klappade henne på bogen var gång hon kom fram... Och upptäckte att hon ääälskar och bli kliad vid mankammen. Jag ägnade en vecka åt att klia hästen... och umgås rent fysiskt. Utan saker... Sen efterhand fick jag ta av o på ett grimskaft, 50cm stumpen åkte av och hon gick nu o fånga i grimman. Jag började ta in henne och hade henne i spolspiltan (ej uppbunden och började borsta och pyssla....) hon va fortf rädd för utrustning och ta av o på täcke va superhemskt) Men jag tog den mjukaste borsten jag hade och börstade försiktigt med den på nacken... tillslut fick jag borsta i pannan.... och sen plötsligt va det okej att jag rörde grimman.

Jag började röra grimman (inte ta av o på) men jag flyttade den bakåt o framåt i nacken och upp och neråt på nosen. försiktigt försiktigt. Och efter två veckor så tog jag fram en annan grimma.. (som jag inte fick ta mot huvudet men som jag la på bogen (satte på ett nosludd och "Borstade" med grimman) borstade mig upp på halsen succesivt i två veckor... sen fick jag borsta med grimman mellan öronen.... och även pannan. Borstade ed grimman i pannan i en vecka... och flyttade öronen (la dem försiktigt ned och rörde dem med händerna i några veckor) och vips... Så hade jag den nya grimman på. Iaf, när de väl va gjort. Gick resten smort... och jag gjorde likadant med longergjord o schabraker o grimskaft över hela kroppen. (borstade henne med dem) Gick på promenader med henne och gick ut och betade gräs utanför stallet.

Så nu! Har jag en MYCKET trevligare häst i boxen och hagen. Hon kommer och gnäggar varje dag. Både i box och hage. Även andra kan fånga henne i hagen och ta på henne grimman i boxen utan problem. Nu har jag även gjort likadant med tränset... Först fick jag såklart inte röra mulen (problem med avmaskningarna) men jag va envis och stoppade in tumen i munnen någon minut var dag i en veckas tid, tills hon slutade reagera och stå med sänkt huvud) SÅ vips trollade jag fram tränset och tog på och av... (utan bett) och vips så hade hon träns på med bett i. Och är idag världens snällaste och tränsa (även det i boxen) Dessutom går det superbt bra och mocka och allting inne i boxen samt som hon är där... (även om hon äter)

Hon är fortf lite sur när man står utanför boxen när hon äter, men jag antar att det är en vanesak där också. Och det kan jag leva med. För vill jag gå in o borsta samt som hon äter, så går det hur bra som helst... Bara jag inte står utanför och trycker.

Iaf så går de o binda upp, spola ben, tränsa och lägga på longergjord/täcke utan problem. Och jag har världens snyggaste häst. Så jag är iaf glad att jag accepterade hennes osäkerhet och tog det lugnt med henne och lite nonchalerade hennes agg mot mig utan behöll lugnet och tog ett steg i taget.

Nu är det dags för inridning!

 

[Ottilia]

Sv: Hantering utav unghäst?

vad kul att läsa tråden och sen få veta att det har löst sig!

 

[saraaandersson]

Sv: Hantering utav unghäst?

Jag skulle inte ha henne i box överhuvudtaget, utan låta henne bli fostrad i storflock med jämngamla och i en stor hage med varierad miljö. -det är det absolut bästa för unghästarna.

Jag själv har jämfört hästar (ca1-3år) som gått i stall, blivit mkt hanterade/tränade (med mycket då menar jag ex. NH-övningar, promenader, osv) och de som bara gått på lösdrift och blivit hanterade "i nödfall". Och jag tycker att de som gått på lösdrift är trevligare att hålla på med. De har en annan respekt, lär sig ofta fortare, och ja, är trevligare överlag.

 

[Lager]

Sv: Hantering utav unghäst?

Jag skulle inte ha henne i box överhuvudtaget, utan låta henne bli fostrad i storflock med jämngamla och i en stor hage med varierad miljö. -det är det absolut bästa för unghästarna.

Jag själv har jämfört hästar (ca1-3år) som gått i stall, blivit mkt hanterade/tränade (med mycket då menar jag ex. NH-övningar, promenader, osv) och de som bara gått på lösdrift och blivit hanterade "i nödfall". Och jag tycker att de som gått på lösdrift är trevligare att hålla på med. De har en annan respekt, lär sig ofta fortare, och ja, är trevligare överlag.

Inte så konstigt egentligen, då lär de sig ju hästregler och får utlopp för all energi.

Allmän reflektion:
Det är såklart bra att hantera dem, om inte annat så måste de ju verkas och fixas med ibland. Men det viktigaste är den fysiska miljön, bra mat och att de får röra sig ordentligt - då undviker man oftast att flera av de oönskade beteendena uppkommer.

En unghäst som vänder rumpan till hade jag bara gått in och hämtat, inga krusiduller - hade den däremot sparkat på riktigt måste man ju ta tag i det på lämpligt sätt. HUR man gör rent praktiskt beror på hästen, ägaren och situationen.

 

[MamaJustify]

Sv: Hantering utav unghäst?

Hur gick det för din lilla flicka egentligen?? Hittade denna gamla tråden och kan inte låta bli och fråga hur utvecklingen med ditt föl gick?

Missourie stod tyvärr med samma häst väldigt länge och som pricken över iet flyttade jag efter ett jobb och kunde inte ta med mig missourie! (och min syster blev gravid) så det blev inte mycket hantering alls för hennes del försen i våras år 2010!! Tog hem henne 1a Maj och hon va precis lika dan som jag lämnade henne=farlig.
Men nu har jag haft erfarna hästmänniskor i samma stall sedan dess och fått många råd och tips (Hon står i ett galoppstall där de flesta är vana vid alla duheter so hästar kan tänkas komma på) I början kunde vi inte fånga henne i hagen ens. så hon fick gå ute, Jag grät och hade panik pga min egen dumhet att jag inte hade ordnat allting från allra första början. Efter ett par dagar så började hon komma fram så jag fick tag på henne, fäste ett 50cm långt snöre i hennes grimma. (Så de blev lättare och få tag på henne) Man fick nämligen inte hålla henne i grimman!!!!! och ännu mindre knäppa fast grimskaftet där.

Så iaf, tillslut kunde jag leda in o ut henne ur hagen o boxen. (Fick dock pendla var morgon o kväll för inga andra fick komma i närheten) Sen en v efteråt fick jag börja klappa henne på halsen... och varje dag tränade vi på och ta av o ta på grimskaft i hagen/boxen. (Boxen Var VÄRST, just för att hon fortf vände baken till) I hagen fick jag gå efter henne och valla henne mot mig (hon vände baken till där också....

Just då tänkte jag att det är kört, jag har tagit mig vatten över huvudet. MEN jag gjorde som så att jag närmade mig henne lite lite lite i taget. Hon va rädd för grimskaft, man fick inte röra huvudet och övre delen av halsen... (hon har inte blivit slagen men hon litar helt enkelt inte på folk, för hon visste antagligen inte vad jag ville henne och hon va rädd) Jag satt väldigt mycket hos henne och pratade med henne. (hela sommaren satt jag och läste böcker i hagen exempelvis) Hon blev nyfiken och kom tillslut fram och ville kolla vad jag gjorde. Jag fångade henne inte var gång. Men klappade henne på bogen var gång hon kom fram... Och upptäckte att hon ääälskar och bli kliad vid mankammen. Jag ägnade en vecka åt att klia hästen... och umgås rent fysiskt. Utan saker... Sen efterhand fick jag ta av o på ett grimskaft, 50cm stumpen åkte av och hon gick nu o fånga i grimman. Jag började ta in henne och hade henne i spolspiltan (ej uppbunden och började borsta och pyssla....) hon va fortf rädd för utrustning och ta av o på täcke va superhemskt) Men jag tog den mjukaste borsten jag hade och börstade försiktigt med den på nacken... tillslut fick jag borsta i pannan.... och sen plötsligt va det okej att jag rörde grimman.

Jag började röra grimman (inte ta av o på) men jag flyttade den bakåt o framåt i nacken och upp och neråt på nosen. försiktigt försiktigt. Och efter två veckor så tog jag fram en annan grimma.. (som jag inte fick ta mot huvudet men som jag la på bogen (satte på ett nosludd och "Borstade" med grimman) borstade mig upp på halsen succesivt i två veckor... sen fick jag borsta med grimman mellan öronen.... och även pannan. Borstade ed grimman i pannan i en vecka... och flyttade öronen (la dem försiktigt ned och rörde dem med händerna i några veckor) och vips... Så hade jag den nya grimman på. Iaf, när de väl va gjort. Gick resten smort... och jag gjorde likadant med longergjord o schabraker o grimskaft över hela kroppen. (borstade henne med dem) Gick på promenader med henne och gick ut och betade gräs utanför stallet.

Så nu! Har jag en MYCKET trevligare häst i boxen och hagen. Hon kommer och gnäggar varje dag. Både i box och hage. Även andra kan fånga henne i hagen och ta på henne grimman i boxen utan problem. Nu har jag även gjort likadant med tränset... Först fick jag såklart inte röra mulen (problem med avmaskningarna) men jag va envis och stoppade in tumen i munnen någon minut var dag i en veckas tid, tills hon slutade reagera och stå med sänkt huvud) SÅ vips trollade jag fram tränset och tog på och av... (utan bett) och vips så hade hon träns på med bett i. Och är idag världens snällaste och tränsa (även det i boxen) Dessutom går det superbt bra och mocka och allting inne i boxen samt som hon är där... (även om hon äter)

Hon är fortf lite sur när man står utanför boxen när hon äter, men jag antar att det är en vanesak där också. Och det kan jag leva med. För vill jag gå in o borsta samt som hon äter, så går det hur bra som helst... Bara jag inte står utanför och trycker.

Iaf så går de o binda upp, spola ben, tränsa och lägga på longergjord/täcke utan problem. Och jag har världens snyggaste häst. Så jag är iaf glad att jag accepterade hennes osäkerhet och tog det lugnt med henne och lite nonchalerade hennes agg mot mig utan behöll lugnet och tog ett steg i taget.

Nu är det dags för inridning!

Härligt att läsa. Skönt att du inte bara gav upp. Tid är kanske det enda som hjälper vissa gånger, vi människor vill ha resultat för fort så stressar vi på och så går det galet.