Hantera hästmöten

[Aionee]

Jag behöver hjälp. Min häst blir otroligt jobbig VARJE gång han ser en annan häst utanför stallet. I bästa fall blåser han bara upp sig och är väldigt intresserad av den andra hästen, men lugnar sig när hästen är utom synhåll igen. I värsta fall... sliter han sig och far iväg som världens hingst i full galopp (har dock bara hänt på ridbana när en häst passerade på vägen). Det här är inte roligt för mig, att alltid behöva bråka när det kommer en häst förbi och även riskera att den andra hästen blir knäpp av att Hugo håller på.

När han ser en häst så fryser han oftast till, sen försöker han springa runt, kör upp svansen i vädret och ska göra sig snygg eller något. Han blir helt okontaktbar och det kan förstöra ett helt pass bara för att han blir så borta och stressad.
Jag trodde att han kastrerats vid 1 års ålder, men tydligen kastrerades han 25/2- 2013 eller något sånt (säker på månad och år dock) och han är född 1 september 2010. Kan det ha något att göra med hans sena kastrering? Vad kan man göra åt det? Finns det några tricks eller kan det bli borttränat överhuvudtaget?

Vi har funderat på att flytta han till en lösdrift med flera hästar. Där är även en verksamhet så det kommer vara många fler hästar än bara de 4 han går med nu i hagen (han reagerar inte på de hästarna, bara på okända hästar långt borta eller ibland när någon kommer hem från en ridtur kan han bli lite uppstissad tills han ser vem det är), så jag vet inte om det kan hjälpa han bli mer van vid andra hästar eller om det bara kommer göra det värre?

Usch, det är bara så jobbigt att ha en bufflig unghäst som blir hingstig och det är ett stressmoment i sig. Speciellt när han slitit sig på banan pga det (hade inga hanskar på mig så brända sönder händerna rejält och därför inte kunde hålla kvar) och är rädd att det ska hända ute också där vi möter betydligt fler hästar

 

[Bluefish]

Tror det är en fråga om vana och såklart hantering. Lina, hjälm, spö och handskar är en bra början. Är han inte säker att leda ute kan du ju börja på ridbanan, men det förutsätter att det passerar ett gäng hästar regelbundet. Eller om du kan be en stallkamrat rida förbi med en stunds mellanrum i några dagar tills du fått honom att lyssna på dig. Bestäm att han ska göra annat, tex flytta sig för spöt, ställa ifrån hästen, göra halt, vad som helst som är en annan uppgift att fokusera på.

 

[Aionee]

Tror det är en fråga om vana och såklart hantering. Lina, hjälm, spö och handskar är en bra början. Är han inte säker att leda ute kan du ju börja på ridbanan, men det förutsätter att det passerar ett gäng hästar regelbundet. Eller om du kan be en stallkamrat rida förbi med en stunds mellanrum i några dagar tills du fått honom att lyssna på dig. Bestäm att han ska göra annat, tex flytta sig för spöt, ställa ifrån hästen, göra halt, vad som helst som är en annan uppgift att fokusera på.

Vi går ut på promenader flera gånger i veckan, och hanterar alltid i bara grimma. Så omöjlig är han inte. Det är dock som sagt ett stressmoment, speciellt om vi ska få hjälp att rida in honom nu. Hur ska man hantera det i sadeln t.ex.?
Jag vill inte bli osäker i hanteringen på honom och jag försöker alltid distrahera genom att få honom tänka på annat. Men ibland känns det bara så hopplöst då vi inte alls fått uppgifter eller visste om att han blir såhär "hingstig"

Vill som sagt inte att det ska vara oträningsbart och att han alltid kommer vara såhär..

 

[skuggi]

I första hand skulle jag se till att via blodprov kolla att han inte är klapphingst.
Sedan handlar det om att han måste lära sig att ha fokus på dig. Där är det otroligt viktigt med tajmin och att göra rätt sak vid rätt tillfälle, så där lär du ta hjälp av en tränare som kan visa hur du ska avleda när han börjar hetsa upp sig över omgivningen.

 

[SkorpSmulan]

Mitt sto är faktiskt likadan. Andra hästar har varit en väldigt väldigt big issue för henne ända sen hon var liten. inte alla hästar dock och inte alltid. Det har blivit bättre och det blir bättre ju fler andra hästar hon får träffa. För hennes del tror jag att det hade gjort henne väldig gott att stå på storstall ett tag för att se just att man inte behöver jaga upp sig. Men det har tyvärr inte varit någon möjlighet för mig. Det enda är att försöka träffa så många hästar som möjligt och det bästa är ju om dom är helt lugna och inte jagar upp sig.

 

[supersonic]

Min är likadan Dock har en hel del av problemet försvunnit nu när han blivit äldre. När han var 6-7 år och vi åkte och tävlade och tränade så blåste han alltid upp sig och fjantade runt. Eller om man red ut och träffade på en annan häst kunde han bli så stressad att han "frös fast" och hjärtat bankade som sjutton i bröstet på honom. Vi träffade många okända hästar frekvent under de åren och det hjälpte tyvärr inte oss. Tillrättavisning gjorde honom ännu mer stressad så det bästa för oss var att bara ignorera hela situationen.
Nu när han är 16 bryr han sig knappt längre, han kan titta med högt huvud och kanske trippa lite men det gör inte så mycket för mig

 

[Pilot]

Om de spänner sig och till och med sliter sig när de får lov att titta och stressar så hade jag jobbat dem innan de blev så låsta i sig själva.
Jobba på en mindre volt och alternera med att flytta ut rumpan (rejält) och byta till bogen efter ett varv. Känns hästen (mer) avslappnad hade jag gjort halt och låtit honom kika igen och smekt honom på halsen.
Börjar han spänna sig så fortsätt jobba på volten.
Det brukar ta ett par gånger sedan så släpper det och så brukar de inte bry sig. Det hjälper om man inte låter dem stressa upp sig. Jag upplever att flytta dem på volten hjälper dem att inte spänna sig och hålla sig avslappnade i kroppen.

 

[spinxx]

Mitt sto var likadan när hon kom från utlandet.

Slet sig, sprang över mig, stod på bakbenen osv. så fort hon det gick hästar på vägen en bit från volten.

Jag fick helt enkelt börja om från början.
Träns, kedja, lina, handskar hjälm och långspö! (Jag var egentligen emot det, då jag alltid ansett att man skall kunna hantera sin häst i grimma och grimskaft.. Men det var bara att släppa stoltheten efter att ha smakat grus och bränt sönder händerna!)
-Och så börja: jobba, flytta, longera, ta tillbaka, flytta lite igen, alltid gå "klistrad" vid min sida och i mitt valda tempo.
Och så fort hon lyfter blicken eller tappar fokus på det vi gör - så backade jag henne några steg och fortsatte igen.
Timing, timing, timing

Det hela handlade väldigt mycket om tydligt ledarskap och att fokus skall ligga på mig, helt okej att hon glömmer bort det ibland, men då får jag påminna henne om det och "ta tillbaka" hennes sinnesnärvaro.

Det tog ett tag innan vi kunde longera, jag ville alltid ha henne så nära att jag når henne med pinnen.
Men som alltid - trägen vinner.

Idag longerar jag i grimma och lina, går det hästar på vägen händer det att hon "busar till" och bockar runt något varv men det är förlåtligt.

Hoppas det löser sig!