Seriöst, det är ingen mening att försöka förbättra vår käre Erik Axel Karlfeldt! Han dog för snart 85 år sedan men ändå tycker jag att han fångar bilden på Älgskogen klockrent med de två första verserna i sin dikt "I älgtiden". Han blir min Heders-bukefalist!
Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.
Nu sover all nejden i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.
Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.
Nu sover all nejden i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.