Hälsosamtal, hiss eller diss?

[cirkus]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Så svartvitt är det inte.


Det lustiga är att det ses som uppoffringar när pappan är med - men mamman har ju inget val - även om hon hade haft 10 mil till MVC så måste hon ju dit och det är sällan som någon tycker att det naggar hennes barntid i kanten, dvs den tiden då bebin är född. Medan det sätts som ngn sorts "pott" när det gäller pappan.

Mitt intryck är att det är mammorna som styr över inköpen till bebin nästan till 100%. Men jag hoppas att jag har fel.

 

[mino]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Alltså, hur många trådar har vi inte sett här på Buke där kvinnor beklagar sig över att pappan inte gör sin del? Jag har däremot aldrig hört talas varken om trådar eller bekanta som ångrat att de genomdrev 50-50-fördelning från början. Jag tror att det är extra viktigt att man verkligen tänker igenom vilka principer som ska råda när man är på väg att få sitt första barn, bara för att jämställdheten funkar bra när man är två vuxna som vill ha barn så betyder det inte att jämställdheten kommer att fungera efter barnet har kommit, barnet ställer väldigt många rutiner på ända.

Vill man inte ha jämställdhet och är nöjd med tex en 25-75-fördelning så stå för det, fine om man trivs med det. Men låtsas inte att det är ett lika stort engagemang och ett jämställt föräldraskap om en part anser att det är så ointressant hur ungen växer att man inte behöver följa med på grund av sitt viktiga jobb. Om det är så ointressant och oviktigt, varför ska kvinnor i så fall gå?

 

[Petruska]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Finns det pappor som INTE är med och väljer vagn? Just vagnar och bilstolar är väl pappornas paradnummer = tekniska prylar som de kan läsa på.

Det finns väl ingen nuförtiden som har så lite tekniska leksaker (oavsett kön, skulle jag säga) så att barnvagnen kvalar in som "teknikpryl"?!

Visst, vi är alla olika. Många radar upp sin egen, helt unika lista över varför det passar så bra i just vår familj att vi gör på det här sättet. Det som är lite intressant är bara att alla de där helt unika förutsättningarna så ofta leder fram till exakt samma resultat: kvinnan som huvudansvarig för barnen.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Så svartvitt är det inte.


Det lustiga är att det ses som uppoffringar när pappan är med - men mamman har ju inget val - även om hon hade haft 10 mil till MVC så måste hon ju dit och det är sällan som någon tycker att det naggar hennes barntid i kanten, dvs den tiden då bebin är född.

Ja, det var precis det jag reagerade på också. Att lyssna på sitt ofödda barns hjärtslag skulle vara en uppoffring - vad är det för inställning? Är det en uppoffring att barnet till vårdcentralen när det är sjukt också?

Och så reagerar jag på ordvalet "han kommer att bli mer aktiv...". Varför inte skriva "ta fullt ansvar" i stället, för det är väl vad som förväntas av en förälder?

Sedan har jag väldigt svårt att förstå det där argumentet med egna företagare. De ska tydligen ha mycket svårare att ta ledigt och kunna säga nej till jobb, men om man frågar en egenföretagare varför han/hon valt sin arbetssituation framhålls ofta friheten, man styr över sin egen tid, etc etc. Det kan man ju inte göra på samma sätt som anställd. Så jag förstår inte alls varför just egenföretagare skulle ha svårare att ta sig till BM. Och är det något som i alla fall jag skulle ha full förståelse för, är det om min hantverkare (som ändå i normala fall aldrig dyker upp på avtalade tider) bokar om för att han ska följa med sin gravida kvinna till läkaren/BM.

 

[Kattennizze]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Det finns väl ingen nuförtiden som har så lite tekniska leksaker (oavsett kön, skulle jag säga) så att barnvagnen kvalar in som "teknikpryl"?!

Visst, vi är alla olika. Många radar upp sin egen, helt unika lista över varför det passar så bra i just vår familj att vi gör på det här sättet. Det som är lite intressant är bara att alla de där helt unika förutsättningarna så ofta leder fram till exakt samma resultat: kvinnan som huvudansvarig för barnen.

Javisst är det ett oerhört märkligt fenomen. Och jag tycker det allra sorgligaste i detta är att männen då sviker sitt föräldraansvar, och kvar blir de pappalängtande barnen. En kompis till mig har ett barn med en man eller spermadonator snarare som stuckit, och som inte ens sett barnet. Jag kan inte förstå det beteeendet öht.
TS: Vi har inga hälsosamtal i mitt landsting, utan bara vanlig inskrivning i v. 10 ungefär. Det enda som erbjöds var ett papper man skulle fylla i om hur mkt man drack. Trots att jag har mkt kunskap sen innan skulle jag ta chansen. Alltid får man hör nåt nytt, och det är bra.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Det handlar om att barnet ska få vad det behöver. Att ständigt ha mannen med är väl mer för min skull.
Den tid som han satsar under graviditeten på besök hos BM är tid mer satsad på mig och jag ser heller att han kan lägga den tiden så att vi kan träffas någon annanstans än på MVC.

Så har jag aldrig tänkt på det. Snarare att min man följer med för sin egen skull, för att han ska få samma information som jag om något som angår honom lika mycket. Ungefär som att man tittar på hus och bil tillsammans, går igenom och sorterar informationen ihop, känner ett slags gemenskap kring den förändring/satsning som man står inför.

 

[Mustasukka]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Fast det är ju fortfarande kvinnans kropp som mäts och analyseras. Jag skulle nog skippa bm-besöken om jag kunde mäta mitt hb, blskr och bltr hemma, hjärtat kan vi som sagt lyssna på när vi vill, och mäta magen kan man göra hemma.

En graviditet kan aldrig bli jämställd. Den kommer alltid vara kvinnans ansvar. En man kan inte göra något för att påverka fostret. Hur mycket männen än skulle sluta röka/dricka, börja gå på alla bm-besök, äta nyttigt så har det ingen som helst betydelse för fostret. Allting hänger på den som bär barnet.

Min kropp tillhör mig lika mycket som annars. Min sambo har inget ansvar för hur jag sköter min kropp. Han är givetvis tacksam för att jag tar hand om min kropp på bästa sätt, och han har slutat röka och dricka, för att han tycker att det känns dumt att han ska göra sånt och inte jag.
Han vill även följa med på bm-besöken, men jag anser att det är onödigt, han missar en hel arbetsdag om han ska följa med. Om jag däremot skulle vara orolig för att något skulle vara fel så skulle jag nog vilja att han följde med.
Han får egentligen ingenting ut av besöken förutom mina värden. Det är inget som han behöver se när de mäts.

Barnvagn och bilstol har vi valt ut tillsammans. Han har från början tyckt att det var roligt att kolla ut bebisprylar.

Under förlossningen önskar han att han får vara den som tar emot bebisen och räcker över till mig. Jag tvivlar inte ett dugg på att han kommer ta mindre ansvar än jag när bebisen är född.
Har ser det som självklart att han har en del av ansvaret för mina två söner som han inte är pappa till.

 

[Gnarpis]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Sedan har jag väldigt svårt att förstå det där argumentet med egna företagare. De ska tydligen ha mycket svårare att ta ledigt och kunna säga nej till jobb, men om man frågar en egenföretagare varför han/hon valt sin arbetssituation framhålls ofta friheten, man styr över sin egen tid, etc etc. Det kan man ju inte göra på samma sätt som anställd. Så jag förstår inte alls varför just egenföretagare skulle ha svårare att ta sig till BM. Och är det något som i alla fall jag skulle ha full förståelse för, är det om min hantverkare (som ändå i normala fall aldrig dyker upp på avtalade tider) bokar om för att han ska följa med sin gravida kvinna till läkaren/BM.

Jag kan ju svara för min man. Det är ju klart att han har svårt att ta ledigt t ex semester eftersom han förlorar pengar, men handlar det om timmar eller nån dag kan han jobba igen det någon kväll eller helg. Har han dåligt med jobb vore han dum om han tackade nej till ett jobb. Anledningen till att han ville starta eget var för friheten att vara sin egen chef, men han var inte så naiv att han trodde han kunde styra helt över sin egen tid.
Det är på många sätt mycket enklare att vara anställd, men för honom inte lika utmanande.

TS: angående hälsosamtalet så är jag idag glad att jag gick dit eftersom den BM jag träffade var helt dum i huvudet och jag kunde då byta BM.
Min man följde med mig på samtliga besök och givetvis föräldraträffarna.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Han vill även följa med på bm-besöken, men jag anser att det är onödigt, han missar en hel arbetsdag om han ska följa med.

Men hur kan man resonera så ytligt om något så extremt livsomvälvande? Jag bara gapar, faktiskt. Han vill följa med, men en hel arbetsdag går förlorad - hur många sådana har han kvar i sitt liv, hur kan du värdera pengar så högt? Vad lever folk för egentligen och hur ska det bli sedan, när de riktigt stora jobbuppoffringarna (om man nu väljer att se det så) tar vid?

 

[anhe]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Nu kan jag bara tala för mig och pappan till mina barn, men vi ansåg oss fullt kapabla att dela med oss av information till varandra och såg det inte alls som nödvändigt för bägge att gå på varje kontroll. Det har inte ett dugg att göra med att vara ytlig eller ointresserad, verkligen inte. Snarare en praktisk syn på livet. Angående de dagar man ev kan förlora, "jobbuppoffringar" så ansåg vi att det kommer viktigare såna framöver. Självklart ville pappan vara med på inskrivning och UL och andra speciella saker, men vi såg absolut ingen nödvändighet med att han skulle följa med och "hålla handen" när jag gick på blodtrycksmätningar tre gånger i veckan t.ex. Som sagt, var det något speciellt var han ett samtal bort, annars pratade vi om saken senare på dagen. Jag sitter och gapar lika mycket över att man "måste" lägga så mycket tid bägge två bara för att gå till BM och rutinmässigt mäta blodtryck och ta ett blodprov, för att kvalificera som en engagerad blivande förälder. Ligger intresset i antal minuter hos BM man spenderar tillsammans?

 

[Mustasukka]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Att kolla mina värden är inte på nåt sätt livsomvälvande. Varken för mig eller honom. Han ville följa med för att han trodde att besöken har mer med bebisen att göra. Men jag förklarade att det inte har det.

Vi har mycket utgifter nu innan bebisen kommer och ja, jag värderar pengar högre än sällskap under provtagningar.
Vi har saker som måste betalas och köpas, och jag anser att det är bättre att han jobbar så mycket han kan nu så behöver han inte jobba lika mycket sen när hans närvaro betyder något.

Jag ser bm-besöken som vilka kroppsliga kontroller som helst. Lägger ingen annan värdering i det alls.en av

Han var med under inskrivningen och ultraljudet.
Vi ska på ett till ultraljud i november och det ska han följa med på.
Resten av besöken går jag gärna själv på. Han varken bär barnet eller kommer föda det. Det han behöver veta tar jag med honom.
När barnet är ute har han precis lika mycket ansvar som jag, och då kan han ta med barnet till bvc och liknande. Utan att jag ska behöva följa med.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Att kolla mina värden är inte på nåt sätt livsomvälvande. Varken för mig eller honom. Han ville följa med för att han trodde att besöken har mer med bebisen att göra. Men jag förklarade att det inte har det.

Vi har mycket utgifter nu innan bebisen kommer och ja, jag värderar pengar högre än sällskap under provtagningar.

Men för det första, att få det till att det bara handlar om medicinska nummer är rent felaktigt. Jag har gått till BM en gång var fjärde vecka - inte varannan eller tre gånger i veckan. Då har blodvärdet tagits två gånger, om det är det du syftar på. Annars har det handlat om barnets viktkurva och hjärtslag, alltså kontroller av bebisens status. Plus eventuella frågor vi har haft, sist diskuterade vi amning för att planera föräldraledigheten.

För det andra, om dessa ointressanta, neutrala värden som du väljer att kalla det plötsligt skulle avvika, vilket är fullt möjligt, är det definitivt en angelägenhet som din partner har rätt att ta del av. Det kan du absolut inte veta på förhand.

För det tredje, att tänka i termer av ekonomi redan när det handlar om så lite tidsåtgång som BM-besök är synnerligen kortsiktigt. Är det något som kommer att kosta dig på sikt, är det att inte dela på engagemanget. Varför inte vänja sig vid direkt att göra en så likvärdig uppdelning som möjligt?

Sedan kan jag inte förstå hur en dags arbete kan försvinna på grund av ett besök som tar 20 minuter. Inte ens vi som pendlar långa sträckor förlorar ett dagsverke på grund av läkarbesök i en annan stad. Och då kan jag lugnt säga att vi har betydligt mer krävande yrken än de flesta, både när det gäller kvalifikationer och stresstålighet.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Nu kan jag bara tala för mig och pappan till mina barn, men vi ansåg oss fullt kapabla att dela med oss av information till varandra och såg det inte alls som nödvändigt för bägge att gå på varje kontroll.

vilket inte riktigt är poängen. Då kan man ju följa förlossningen på distans också, via Twitter typ, om det bara handlar om att få information om hur saker och ting fortlöper.

Nej, man kan inte rakt av kvantifiera engagemang. Men att kalla det uppoffring av tid signalerar väldigt tydligt vilka prioriteringar man har. Frågan är vad som talar för att de prioriteringarna blir så mycket mer annorlunda sedan? Minskar plötsligt behovet av pengar?

 

[Ewa-Lena]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

KL
Min sambo hänger med på alla BM-möten och jag ser dessa möten som en hjälp för honom (och mig) att ta in det otroligt abstrakta faktat att hans - vårt - barn ligger i min mage. Att höra hjärtljudet, i kombination med planering, samtal och därmed medvetenhet kring frågan tror iaf jag hjälper både honom och mig i denna otroligt märkliga resa till att bli föräldrar.

Vi bokar tiderna så att vi får dagens första eller sista tid eftersom vi båda har en bit till jobbet. Visst, vi förlorar lite tid den dagen men med flex går det bra att ta igen det plus att man får njuta av de sovmorgnar som dessa möten innebär.

 

[Syrran!]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

*kl* och lite annat!

Jag kände oxå att hälsosamtalet var ganska onödigt, men eftersom det "ingår" så kändes det dumt att neka till det. Det är ju en rutinsak för barnmorskorna, nåt dom ska göra bara. Det ska säkert in i nån statistik!

När det gäller vanliga MVC-besök under resten av graviditeten så var min sambo inte med. Dels tyckte jag inte att det var nödvändigt att han skulle åka 17 mil (vi bodde inte tillsammans under graviditeten) för att mina värden skulle kollas, och dels så hade varken han eller jag behohv av att han skulle närvara. Han var med på UL, men inte på nåt annat besök. Självklart delade jag med mig av den informationen jag fick ta del av och ingen av oss har ens tänkt på att det skulle vara nåt fel i att den blivande pappan inte är med på MVC. Han skulle följt med på ett samtal som handlade om förlossningen, smärtstillande och diverse andra "bra att veta-saker" men vi hann aldrig dit. Sonen anlände samma dag som samtalet skulle ägt rum.

Trots att sambon inte var med på några MVC-besök så har han ändå haft lika bra kontakt med sonen som jag har haft. Det var aldrig nån självklarhet att jag skulle ta hand om sonen när han skrek osv, och sonen har känt sig lika trygg med oss båda. Det hade inte gjort nån skillnad för nån av oss (mig, sambon och sonen) om sambon följt med till MVC eller inte, det är jag helt övertygad om.

 

[Mustasukka]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Jag väntar mitt tredje barn. Har varit på en del mvc-besök.
Barnets vikt kollas inte på nåt sätt. De kontroller som görs här som på nåt sätt rör barnet är mäta magen och lyssna på hjärtat. Och med risk för upprepning, hjärtat kan vi lyssna på hemma och har gjort det ett par gånger. Mätning av magen känns inte så där jättespännande.

Att jämföra med förlossningen är lite dumt. Vid förlossningen får ju pappan träffa sitt barn, och vill säkert vara med vid födelseögonblicket.
För min del skulle jag lika gärna kunna föda utan hans närvaro.

Jag vet hur en förlossning kan gå till och hur amningen brukar vara i början. Ingenting jag tänkte ta upp med barnmorskan. Jag har berättat för sambon hur jag vill ha det under förlossningen och att jag tänker amma.

Och angående hans jobb. Han jobbar 15 mil härifrån. Det är ingen idé för honom att åka till jobbet på morgonen om han ändå måste åka därifrån efter halva dagen. De får ingenting gjort på en halv dag.

Om mina värden är dåliga så finns det ingenting han kan göra åt det genom att närvara.
När jag väntade första barnet fick jag havandeskapsförgifting. Kände inte att jag hade velat haft barnets pappa med vid beskedet. Ringde honom efteråt och berättade. Sen fick jag gå på kontroll 2 ggr/v och kolla bltr och lämna urin.
Under andra graviditeten steg bltr jättemycket och havandeskapsförgiftning misstänktes igen, inte heller den gången kände varken jag eller pappan att han borde varit med. Jag gick till bm för extra kontroller och ringde efteråt och berättade hur det gått.

När barnen var födda kunde pappan ta dem till bvc, tandläkare och dyl. Helt utan min närvaro. Jag tycker inte att båda föräldrarna måste vara med på allt jämt.

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

När jag väntade första barnet fick jag havandeskapsförgifting. Kände inte att jag hade velat haft barnets pappa med vid beskedet. Ringde honom efteråt och berättade.

Varför inte? Och varför kände inte HAN att han borde ha närvarat, snarare? Det handlar om honom och hans barn.
Min man hade krävt att få vara med - och det är hans fulla rätt att kräva det. Och jag skulle aldrig drömma om att neka eller att inte se det som något positivt.

Nu har du barn sedan tidigare och det kanske är en skillnad, men för många mödrar känns inte graviditeten verklig förrän rätt lång tid har gått, kanske inte förrän barnet är fött. Hur ska det då vara för männen, som inte känner av fosterrörelser, krämpor, tyngden mot bäckenet etc etc?

Jag förstår inte hur mammor som generellt vill ha högre löner och mer engagemang från fäder inte ser det som något viktigt att männen är med i leken från början. Visst, kan man skylla på praktiska omständigheter, men det kan man alltid. Det är precis vad par som inte är särskilt jämställda gör, skyller på omständigheter. Och de flesta par är inte jämställda.

Om du och din man delar lika på allt när det gäller barnen får man verkligen gratulera. Men sett till en större befolkningsgrupp är allt som ger männen större ansvar för barnen positivt, anser jag. Dessutom är det inte ovanligt att även män drabbas av förlossningsdepressioner och andra psykiska besvär när barnet väl är ute. Är det månne en effekt av att inte ha varit tillräckligt delaktig och förberedd tidigare?

 

[Hiddeous]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Trots att sambon inte var med på några MVC-besök så har han ändå haft lika bra kontakt med sonen som jag har haft.

Men den springande punkten är: vem har tagit störst ansvar för sonen, sett i tid? Du eller din man?

 

[Michellan95]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

En graviditet och förlossning är så mycket mer än bara att gå till en barnmorska. Jag kan inte se att en man är mindre delaktig i det kommande barnet bara för att han inte följer med till barnmorskan. Man är väl lika mycket gravid hemma som hos barnmorskan och man pratar väl ändå med varandra?
Jag anser att männen är lika delaktiga även om de inte följer med till barnmorskan men så är jag inte så jädra PK heller...

 

[Mustasukka]

Sv: Hälsosamtal, hiss eller diss?

Han hade inte kunnat göra något även om han närvarat under provtagningen.
Jag lägger inte över varken graviditet eller förlossning på någon barnmorska, utan har stor tilltro till min egen kropp.
Min sambo är så delaktig han kan i graviditeten. Han läser på och frågar mig mycket och känner ofta på magen när barnet sparkar.
Den lilla tid jag är hos barnmorskan gör hans delaktighet varken till eller från.

Jag förstår faktiskt inte vad hans närvaro under kontrollerna skulle ha för betydelse för någon. Det enda som det skulle märkas på var hans lön.
I måndags var jag hos dr för graviditetsbesvär, ska till en annan dr på onsdag.
Jag skulle nog mest känna att han var i vägen om han följde med. Det är ju min kropp det handlar om. Jag följer inte med honom på undersökningar även om han ska bli pappa till mitt barn.

Jag kommer inte att neka honom om han känner att han absolut vill följa med. Men jag står fast vid att det är onödigt.
Och som sagt, jag vill bli av med de utgifter vi har nu innan barnet kommer, så att han kan vara hemma mer då utan att ekonomin påverkas så kraftigt.
Jättetråkigt argument, visst. Men tyvärr är det nödvändigt att ha pengar.

Och håll i hatten nu. Jag kommer vara hemma med barnet i 3 år