Sv: Haflingertråden del IV
När vi sen kom hem, tänkte jag erbjuda honom vatten medan att jag borstade honom , för hann hade druckit sen vi åkte hemifrån och han brukar dricka rätt mycket.
Jag ställde det fram för honom och borstade vidare och tror ni inte han vältade hinken?!!! (Han vet jag blir irriterad när han gör det).Jag hann rädda den innan allt åkte ut och fortsatte. Sen skulle jag mocka och lät honom stå kvar uppbunden. Rätt vad det är tittar jag ut ur boxen och ser Wincent lyfta upp hinken med framtänderna 20 cm ovanför golvet..... Sen släppte han den.... Hela golvet var översvämmat!!! Och jag kan svära på att Wincent stod, nöjd med sig själv, o skrattade!
Vilken BUSUNGE!!!
Lika kaxig var han inte när jag kom lördag och han hade ont i hovarna. Men han var så söt, när jag började känna på hans hovar och han börjar slicka sig om munnen, som för att säga: "ja matte, det är där det gör ont"
Förresten Utte, den historian som du har skrivit i haflingerforum, med Romeo som föll i gräset... Jag har varit med om exakt samma sak med Ulli, Wincents mamma
När vi sen kom hem, tänkte jag erbjuda honom vatten medan att jag borstade honom , för hann hade druckit sen vi åkte hemifrån och han brukar dricka rätt mycket.
Jag ställde det fram för honom och borstade vidare och tror ni inte han vältade hinken?!!! (Han vet jag blir irriterad när han gör det).Jag hann rädda den innan allt åkte ut och fortsatte. Sen skulle jag mocka och lät honom stå kvar uppbunden. Rätt vad det är tittar jag ut ur boxen och ser Wincent lyfta upp hinken med framtänderna 20 cm ovanför golvet..... Sen släppte han den.... Hela golvet var översvämmat!!! Och jag kan svära på att Wincent stod, nöjd med sig själv, o skrattade!
Vilken BUSUNGE!!!
Lika kaxig var han inte när jag kom lördag och han hade ont i hovarna. Men han var så söt, när jag började känna på hans hovar och han börjar slicka sig om munnen, som för att säga: "ja matte, det är där det gör ont"
Förresten Utte, den historian som du har skrivit i haflingerforum, med Romeo som föll i gräset... Jag har varit med om exakt samma sak med Ulli, Wincents mamma