Sv: Haflinger
Fakur har du också flinga?
Lakrits, det låter ju nästan för enkelt..... Fast det kräver nog en hel del att komma dit där han svarar på minimala hjälpar. Jag tycker min behöver helt enorma hjälper för att flytta på sig. Jag har alltid ridit med långa tyglar på honom, men däremot har jag väl när jag var yngre inte brytt mig om hur jag har användt hjälparna. Vi red bara i skogen och då räckte mina små enkla hjälpare, för stopp och svänga. Ingen hade förklarat mig viktigheten av att träna något annat. Det är inte förrän på senare år när man har börjat intressera sig för western och AR att man har fattat hur en häst bör gå.
Sen har han ju varit hos en del andra från att jag red honom då tills han nu äntligen har blitt min - hur dom har ridit vet jag inte. Men alla har nog haft gemensamt att man inte tyckte att gymnastiserande var särskild roligt. Han har alltid gått lågt med huvudet i skritt, men såfort han skulle trava åkte huvudet upp och det är kanske inte så konstigt när ingen annan har tränat något annat har han väl inte riktigt orkat att gå med det därnere - han vill ju har fart och fläkt och det är kanske svårt med huvudet därnere:smirk:
Tycker det låter vettigt det du skriver - synd att mitt tålamod är så dåligt och att jag inte har tiden att träna honom helt själv på det viset jag vill.
Du kanske har rätt att man ska skritta rätt länge och bygga upp honom i skritten först innan man sätter i gång med traven, för jag tycker det måste vara omöjligt som det är nu att rida på långa tyglar och hålla honom i ett tempo, där han har möjligheten att söka neråt-framåt. Inte att jag måste dra mycket i tyglarna, men jag kan inte hålla honom i kort trav bara med vikten - kanske får träna lite mer jag med
Tränar du mest på ridbanan? Jag brukar rida ut och sen lägga in träningsmoment under turen och försöka få honom att söka ner. Vi skrittar mycket, men det blir lite trav med, men jag försöker hålla honom i sakta sakta trav, för att jag får för mig att han jobbar bättre med ryggen då. Försöker också lossa tyglarna, så fort det känns som att han börjar slappna av - tycker inte om att rida med korta tyglar - men det verkar inte som han fattar meningen med det riktigt.
Sen går jag lite i backar. Ökar tempo/gångart 10 steg för sen att korta 10 steg skiftande, för att jag inbillar mig att han kanske börjar bli mer uppmärksam och fatta halvhalter så småningom. Men ibland får jag ta till mycket driv-/stoppkraft för dess övningar. Jag går ofta bort från stigarna in i skogen, för att han ska bära sig bättre, lära sig sätta fötterna rätt, lyssna bättre etc. och det tycker jag faktisk han gör då med. Ofta går han mycket bättre då än på vägarna.
Ojdå
! Det blev långt. Det får ni ursäkta, men hur tycker ni det låter och hur tycker ni jag ska gå till väga? Ska jag strunta i att trava ett tag till?
