Sv: H&M gör skillnad å tjej&kille
Skillnaden är väl att barnkläder är stereotypa på ett sätt som vuxenkläder sällan är. Jag känner inte många vuxna kvinnor som enbart klär sig i rosa/lila/vitt från topp till tå, men väldigt många småflickor gör det.
Min upplevelse är att barnkläder är mer könsstereotypa i mönster och färger än vuxenkläder, förmodligen för att man ofta inte ser ett småbarns kön om man inte markerar könet med kläderna. För vuxna däremot - om min man och jag båda går i likadana jeans och tröja, så syns det ändå lång väg vilket kön vi har. Alltså vill många markera barns kön desto tydligare med kläderna --> könsstereotypa barnkläder.
Och jag tycker det borde vara tvärtom - jag tycker kläder gärna ska vara välsittande, vilket gör att män och kvinnor vanligen inte passar i samma kläder, för att de har olika kroppsform. Men eftersom småpojkar och småflickor har samma kroppsform finns ingen anledning att göra skillnad på deras kläder.
Jag tycker dessutom att barn gärna kan ha andra sorters kläder än vuxna - mitt barn går oftast i mjukisbyxor och mönstrad tröja/body, vilket jag själv aldrig skulle sätta på mig. Det finns många mönster jag tycker är jättefint på ett barn, men som ser tokroliga i överkant ut på vuxna - medan vuxenkläder i miniformat ser ut som gubbakläder på småbarn. Så som jag ser det är barnkläder en egen kategori, inte bara minivarianter av vuxenkläder, och barn passar i färger, mönster och modeller som inte vore särskilt fina på en vuxen. Och i kategorin barnkläder är jag glad att slippa både allt-i-rosa och tröjor med maskiner på - inte i första hand för att de kläderna är könsstereotypa, utan helt enkelt för att de är tråkiga. På både vuxna och barn, i mina ögon.
Så det är inte det könsneutrala jag strävar efter i första hand, det är att slippa tråkiga kläder. Och könsstereotypa kläder är ofta tråkiga. Det betyder inte att jag klär en pojke i klänning eller vägrar sätta kjol på en flicka, men att jag hellre köper en röd tröja med hundar på än en militärgrön med robotar eller en rosa med mimmi pigg. Ingetdera skulle vara fint på en vuxen, men hundtröjan är i mina ögon finare på ett barn (oavsett kön) än robottröjan eller disneytröjan.
Jag blir ofta lite förvånad över de här trådarna om könsstereotypa barnkläder. Hur många av dem som är negativa till de där barnkläderna klär sig själva på sätt som inte alls är stereotypt, eller har partners som gör det?
Skillnaden är väl att barnkläder är stereotypa på ett sätt som vuxenkläder sällan är. Jag känner inte många vuxna kvinnor som enbart klär sig i rosa/lila/vitt från topp till tå, men väldigt många småflickor gör det.
Min upplevelse är att barnkläder är mer könsstereotypa i mönster och färger än vuxenkläder, förmodligen för att man ofta inte ser ett småbarns kön om man inte markerar könet med kläderna. För vuxna däremot - om min man och jag båda går i likadana jeans och tröja, så syns det ändå lång väg vilket kön vi har. Alltså vill många markera barns kön desto tydligare med kläderna --> könsstereotypa barnkläder.
Och jag tycker det borde vara tvärtom - jag tycker kläder gärna ska vara välsittande, vilket gör att män och kvinnor vanligen inte passar i samma kläder, för att de har olika kroppsform. Men eftersom småpojkar och småflickor har samma kroppsform finns ingen anledning att göra skillnad på deras kläder.
Jag tycker dessutom att barn gärna kan ha andra sorters kläder än vuxna - mitt barn går oftast i mjukisbyxor och mönstrad tröja/body, vilket jag själv aldrig skulle sätta på mig. Det finns många mönster jag tycker är jättefint på ett barn, men som ser tokroliga i överkant ut på vuxna - medan vuxenkläder i miniformat ser ut som gubbakläder på småbarn. Så som jag ser det är barnkläder en egen kategori, inte bara minivarianter av vuxenkläder, och barn passar i färger, mönster och modeller som inte vore särskilt fina på en vuxen. Och i kategorin barnkläder är jag glad att slippa både allt-i-rosa och tröjor med maskiner på - inte i första hand för att de kläderna är könsstereotypa, utan helt enkelt för att de är tråkiga. På både vuxna och barn, i mina ögon.
Så det är inte det könsneutrala jag strävar efter i första hand, det är att slippa tråkiga kläder. Och könsstereotypa kläder är ofta tråkiga. Det betyder inte att jag klär en pojke i klänning eller vägrar sätta kjol på en flicka, men att jag hellre köper en röd tröja med hundar på än en militärgrön med robotar eller en rosa med mimmi pigg. Ingetdera skulle vara fint på en vuxen, men hundtröjan är i mina ögon finare på ett barn (oavsett kön) än robottröjan eller disneytröjan.