A
anonyym
*varning för långt*
Valde i sista stund att posta anonymt...
Hästar är verkligen mitt liv, blir total gråtfärdig om jag tänker mig att inte ha häst, det är det enda som ger mitt liv mening!
Iaf...Jag har en häst som är "svår" beroende på sitt psyke. Hon är extremt grinig rent ut sagt. För ett år sedan var det totalt omöjligt att ha med henne att göra, attakerade folk, gick ej att rida utan att bli rejält avslängd osv. Har nu lyckats få henne fullt ridbar, kan ha med henne på träning, rida ut obehindrat och allt funkar väl rätt ok..
Men...jag orkar bara inte med hennes grinighet längre! Det är ju på långa vägar inte så mkt som det var för ett år sen, men det finns alltid kvar där i bakgrunden. Jag har jobbat så mkt, laggt ner blod, svett tårar och pengar, men hennes grinighet går nog aldrig bort helt, iaf jag kommer nog inte att lyckas med det..det är hennes personlighet
Jag som kämpat och kämpat känner plötsligt att jag inte orkar med hennes grinighet längre fast det är så mkt bättre nu, men jag vill inte ha något gräl nästan varenda gång jag rider. Jag är absolut inte rädd och jag vet precis var jag har henne men jag ORKAR inte med hennes griniga envishet. Jag vill ha en positiv häst som är på min sida utan tjaffs..
Vad hade ni gjort i min sits? Jag har inte råd att ha två hästar.
Min häst testar nya ryttare genom att kasta av dom typ, så ingen skulle väl vilja köpa henne. Vad skulle man göra av henne?
Jag tycker mkt om henne, det gör jag, men vill bara ha en häst som tycker om mig lite tillbaka...
OBS hennes beteende beror inte på smärta, hon är noga uppkollad, hennes beteende har sin förklaring, i både gener och vilken hantering hon utsattes för tidigare i sitt liv...
Valde i sista stund att posta anonymt...
Hästar är verkligen mitt liv, blir total gråtfärdig om jag tänker mig att inte ha häst, det är det enda som ger mitt liv mening!
Iaf...Jag har en häst som är "svår" beroende på sitt psyke. Hon är extremt grinig rent ut sagt. För ett år sedan var det totalt omöjligt att ha med henne att göra, attakerade folk, gick ej att rida utan att bli rejält avslängd osv. Har nu lyckats få henne fullt ridbar, kan ha med henne på träning, rida ut obehindrat och allt funkar väl rätt ok..
Men...jag orkar bara inte med hennes grinighet längre! Det är ju på långa vägar inte så mkt som det var för ett år sen, men det finns alltid kvar där i bakgrunden. Jag har jobbat så mkt, laggt ner blod, svett tårar och pengar, men hennes grinighet går nog aldrig bort helt, iaf jag kommer nog inte att lyckas med det..det är hennes personlighet
Jag som kämpat och kämpat känner plötsligt att jag inte orkar med hennes grinighet längre fast det är så mkt bättre nu, men jag vill inte ha något gräl nästan varenda gång jag rider. Jag är absolut inte rädd och jag vet precis var jag har henne men jag ORKAR inte med hennes griniga envishet. Jag vill ha en positiv häst som är på min sida utan tjaffs..
Vad hade ni gjort i min sits? Jag har inte råd att ha två hästar.
Min häst testar nya ryttare genom att kasta av dom typ, så ingen skulle väl vilja köpa henne. Vad skulle man göra av henne?
Jag tycker mkt om henne, det gör jag, men vill bara ha en häst som tycker om mig lite tillbaka...
OBS hennes beteende beror inte på smärta, hon är noga uppkollad, hennes beteende har sin förklaring, i både gener och vilken hantering hon utsattes för tidigare i sitt liv...