Sv: Graviditets depresion?
Jag har inte haft det själv men har jobbat med mammor med det förra året och var på vidareutbildning i veckan som var så skriver lite om det ist.
Det är vanligare än man tror, man är inte det minsta ovanlig eller konstig som inte går på små moln (det verkar snarare vara en stressande faktor, att man "ska" vara glad när man väntar barn, förutom att hormornerna rusar gatlopp, man kanske är nervös inför förlossning mm..). För de allra flesta blir det bra sen, man har en lite större risk för depression efter förlossningen, såklart.
Återigen, man är inte ensam om det här- depression efter förlossningen beräknas 1/10 ha!
Typiska symtom för graviditetsdepp är ledsen, nedstämd, ointresserad av saker som brukat göra en glad, sömnproblem (sova mer eller mindre), trött, okoncentrerad, apatisk/springer runt, känner sig värdelös, har skuldkänslor, tänker på att livet inte är roligt att leva osv. (Notera att flera av dessa faktorer inte alls behöver betyda depression- många blivande mammor kan ha sömnproblem, känna sig trötta osv.)
Skulle det bli för jobbigt- man ska inte behöva må dåligt!- finns det hjälp. Utom att prata med någon kan man få SSRI-tabletter som INTE ger missbildningar, och flera av dessa preparat har många gravida ätit utan problem, likadant ammat med dem. För de som mått lite extra dåligt finns det (iaf i Sthlm) möjlighet att få stanna på BB lite längre, en del stannar 3-7 dagar, för att få hjälp att komma igång med amning, få sova ordentligt första nätterna o hämta sig efter förlossningen osv.