gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

[vetinget]

min första tråd låstes pga alla trolldisskusioner. vet inte om man får posta en ny tråd med samma ämne?
vet inte varför jag skriver en ny tråd egentligen, eftersom det inte var många som trodde mig. men såg att det var någon som undrade hur det hade gått osv.
kanske ska berätta att det är jag som är 17 år och ville adoptera bort mitt väntande barn..
nu är allt iaf över (eller inte allt)
men i torsdags åkte jag in till sjukhuset och på torsdag morgon var hon född.
trots alla era råd och peppningar så vågade jag inte ta kontakt med någon innan förlossningen utan första kontakten med någon kunnig var på förlossningsavdelningen. dem var iaf otroligt trevliga moch hjälpsamma och det hela gick mkt fort.
det blev en liten tjej som kallas ella av fosterhemmet där hon ska bo i 6 veckor.

idag var jag inne och skrev på dem första papperena och då berättade dem att hon kallas ella iaf.
ville bara berätta hur det gick.

 

[Skogstrollet]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Jag minns din tråd och undrade hur det hade gått för dig. Jag hoppas DU mår bra i övrigt och kom ihåg att du har gjort två blivande föräldrar otroligt lyckliga.

 

[vindvissla]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Vad glad jag blev att läsa en uppdatering! Hur känns det då? Skönt? Jobbigt?

 

[Calazirya]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Vi var några som hoppades att allt skulle lösa sig till det bästa för dig..

Jag är glad över att hör ifrån dig!

 

[havreflinga]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Jag vill oxå tacka för uppdateringen, och undrar (precis som vindvissla) hur det känns nu. Var det en jobbig förlossning? Jag kan tänka mig att det är en väldigt smärtsam upplevelse, när man inte har förberett sig och inte ser fram emot det. Hoppas att du återhämtar dig snabbt!

Förresten, vad tänker din kille om hela grejen? Du skrev ju att han försökte få dig att prata om det.

 

[vetinget]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

det känns bra, men ändå jobbigt. men jag tror det blir bäst så här för hennes skull.. ¨
alla var så otroligt snälla, trevliga och förståerliga på förlossnin´gen så där var det inga problem alls, tog varken smärtstillande eller lustgas.
men ibland önskar jag att jag bara vågade berätta allting för alla, är jobbigt att hålla det inne.
min kille har varit helt otrolig, tog ledigt från jobbet och var hemma med mig efteråt och vi har kunnat prata om allting som har hänt, så det känns bra.
dem på socialen nämnde att ella skulle på extra koller för hon hade överrörliga höfter(?) någon som vet vad det är för något? för även om jag inte klarar av att ha henne så vill man ju ändå hennes bästa.

 

[Sol]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Vad skönt att det löste sig och jag hoppas verkligen att det blev så bra som möjligt för er alla.

 

[ako]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Har oxå tänkt på dig! Skönt att förlossningen gick bra o att både du och barnet mår väl! Hoppas att du kommer att fatta det beslut som känns rätt för dig i längden angående barnet. OM du trots allt skulle ändra dig och vilja ta hand om henne, så tror jag faktiskt samhället kan sätta till goda resurser som stöd för en ung mamma i din situation, välj inte bort det bara för att du inte TROR du skulle klara det och för att det känns jobbigt att berätta! Det är ett beslut i så fall måste få vara värt att det ÄR jobbigt (vad kan hända om du berättar?), för det är en chans som aldrig kommer igen!

Och om du väljer din A- plan, att adoptera bort henne, så kommer du garanterat att göra ett par som inte själva kan få barn på naturlig väg mycket lyckliga .

Stora kramar och grattis till den lilla tjejen hur som helst !!!

 

[Björk]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Vad bra att höra att det gick bra. Jag förstår att du bryr dig om Ella även om du känner att du inte klarar att vara hennes mamma.

Jag hoppas du känner dig tillfreds med ditt beslut och önskar dig lycka till i framtiden.

Överrörliga höfter har vissa barn. Jag hittar detta när jag googlar:
http://www.tryggabarn.nu/barn/Page12475.html
Där står ju också att om behandling inleds tidigt så kan ofta operationer undvikas. Barnet får alltså en slags "skena" som de ska ha på sig tills höften stabiliserats.

 

[vetinget]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

för var dag som går så tänker jag mer och mer på henne, hon är ju min..

min sambo säger bara: men visst är det skönt att det är över nu iaf?
men jag tkr inte det., jag saknar henne...men vet inte hur jag ska berätta det...

och hur skulle jag ha råd?.

allmänt deppigt och virrigt inlägg, men ville bara skriva av mig lite..

 

[via]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Prata med soc om hur du känner och tänker, så kanske de kan hjälpa dig att reda ut både känslor och rent praktiska saker.

 

[Björk]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

för var dag som går så tänker jag mer och mer på henne, hon är ju min..

min sambo säger bara: men visst är det skönt att det är över nu iaf?
men jag tkr inte det., jag saknar henne...men vet inte hur jag ska berätta det...

och hur skulle jag ha råd?.

allmänt deppigt och virrigt inlägg, men ville bara skriva av mig lite..

Vet du vad, tjejen? Om du ångrar ditt beslut så finns alla chanser att ändra dig! Det är därför man inte på en gång adopterar bort barn i Sverige. Det är därför de allra flesta hamnar just i familjehem (fosterhem).
Visst skulle du ha det knapert, men du har ju rätt till bidrag (av flera slag) om du skulle vara förälder. Barn har ett ganska starkt skydd i Sverige rent ekonomiskt.

Om du saknar henne och vill ha henne så måste du nu för din egen skull, trots din unga ålder, försöka tänka igenom detta ordentligt. mitt råd är att försöka tänka framåt; hur kommer du känna inför detta beslut om 3 år? Om 5 år? Om 10 år? osv Om du känner att ditt framtida jag kommer vara nöjd med beslutet att adoptera bort barnet så är det rätt. Om du däremot känner att du kommer att ångra beslutet så är det bästa för dig och din dotter att du tar tag i detta nu.

Jag tror också att du inte ska hänga upp dig för mycket på vad din kille känner och säger. Det är dig själv, ditt eget hjärta du måste lyssna till. NU!

jag tror du skulle må mycket bra av att träffa någon att tala med. Någon kurator, psykolog eller annan person som kan lyssna på dig och hjälpa dig i detta. Finns någon sådan? Om inte: kanske träffade du någon på förlossningen som du kände förtroende för och kan våga att kontakta?

 

[Marica]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Det är inge dyrt att ha barn, kläder finns mycket billigt, är många som vill bli av med kartångsvis. Blöjor kan man köpa tygblöjor så kostar det bara i inköp en gång. Man får man föräldrapenning från försäkringskassan och barnbidrag. Jag är 25 åring tvåbarnsmamma med totalinkomst på två barnbidrag 2100 kr och föräldrapenning på 4000 kr i månaden. Sambon jobbar så vi har råd men hyra o mat, mera behöver vi inte.

Jag förstår din rädsla men förstår mera tomrummet av saknad. Prata, fundera, gör vad du känner är bäst!

Kram

 

[Mitten]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Om du skulle ändra dig och ta tillbaka henne, skicka lite pm yill oss så kan du säkert samla ihop en del babysaker som folk här inte använder mer

Ta kontakt med soc så du kan få någon att prata med kanske? Jag tycker du inte skall lyssna för mycket på pojkvännen, det är ett så stort beslut att det måste vara DITT hjärta som talar!!
Ella var ett fint namn. Grattis till din dotter, för hon är ju det oavsett vad du bestämmer dig för. Och vill du adoptera bort henne så är du inte en sämrte människa för det! Styrkekramar!

 

[Laizita]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Vad bra att du skrev en updatering, så vi fick veta hur det har gått för er.

Om du känner att du saknar henne och att du vill ha henne, då tycker jag att du ska ta tillbaka henne. Jag menar om du ska gå å känna såhär om nått några år kommer det fortfarande ligga kvar och kännas "varför gjorde jag inte de när jag kunde?" Som många andra har skrivit, följ ditt hjärta och prata med soc.

Massa styrkekramar!

 

[Skogstrollet]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Ta kontakt med soc så att du får prata med någon som är duktigt på sånt här.

Det jag menar är att om du verkligen känner att du vill ha tillbaka henne så gör du naturligtvis så, det praktiska löser sig.

Å andra sidan är det nog få som adopterar bort sina barn och inte känner saknad... Oavsett hur omständigheterna sett ut. Det är helt naturligt.

Prata med någon!

 

[TinyWiny]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Tack för att du berättar jag har tänkt mycket på dej och din bebis.

Om du känner att du vill ha ditt barn hos dej så finns hjälp att få, dels rent ekonomiskt men också praktiskt.

Att du saknar henne är helt naturligt, du har ju burit bebisen så länge, känt sparkar och lärt dej hennes dygnsrytm.
Din kille har ju inte burit henne, det är inte konstigt att han tycker att det är över.

Tänk verkligen över hur du känner innerst inne, ingen vet om ditt förhållande håller i framtiden oavsett om du vill ha ditt barn eller inte.
Låt inte din killes ord bli din lag, låt ditt hjärta tala om hur du ska göra.
Det kan mycket väl vara så att din kille säger "att nu är det över" fast han inte alls känner så innerst inne, att han tror att det här är vad du vill och att han då säger så för att stötta dej.

Jag sänder dej massor av kramar och önskan om att din framtid blir vad du vill.

 

[jerseyko]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Du kan få hjälp av soc och hitta någon som är bra att prata med, på förlossningen där jag födde fick man en lapp med sig hem med mailadress och telefonnummer om man kände att man behövde prata om förlossningen efteråt.

Du behöver absolut aldrig vara orolig över att du kommer vara en dålig mamma eller inte ha råd att ha barn. Inte heller behöver man ge upp sina mål och drömmar och sluta leva det liv man lever. Men man kanske får skjuta upp sina planer om t.ex. långa resor tills barnet blivit lite äldre, och man kanske inte kan plugga i samma fart som tidigare.

Du får ju även föräldrapenning och barnbidrag. I början kostar de inte mer än lite kläder och blöjor, ersättning om man inte ammar. Man har rätt att få bostadsbidrag från försäkringskassan och soc hjälper också till. Det är ju så att soc finns här för att hjälpa i just en sån situation du befinner dig i

Jag är säker på att det finns massor där ute som kan skänka/sälja billigt allt du behöver. Kläder, säng, barnvagn m.m.


Du ska fatta det beslut DU känner och absolut inte påverkas av din pojkvän eller andra runt om kring dig. Det är du som burit Ella i din mage i 9 månader, hon har lyssnat på ditt hjärta och vaggats till sömn av sin röst. Ni hade världens närmaste relation när hon låg i din mage och det är du som födde henne.

 

[ako]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

för var dag som går så tänker jag mer och mer på henne, hon är ju min..

min sambo säger bara: men visst är det skönt att det är över nu iaf?
men jag tkr inte det., jag saknar henne...men vet inte hur jag ska berätta det...

och hur skulle jag ha råd?.

allmänt deppigt och virrigt inlägg, men ville bara skriva av mig lite..

Mitt enda råd är att inte adoptera bort om /förrän du inte är ABSOLUT JÄTTESÄKER på att det är det du vill!! Det är bra tycker jag att det är så pass lång betänketid så att man inte adopterar bort förhastat. När det väl är klart är det ju definitivt och hon är, och måste då får vara, någon annans barn.

Kan inte fosterhem vara ett alternativ? Då är hon fortfarande ditt barn. Du kan säkert få en stödfamilj att få hjälp av oxå om du väljer att ta hand om henne själv från scratch, och jag tror faktiskt det finns gott om stöttning att få. JAG personligen tror att risken är stor att man ångrar ett bortadoption massor senare i livet, och särskilt om man varit det allra minsta lilla tveksam.

Lycka till och hoppas du väljer det som verkligen är bäst för dig /det kan ju ingen annan veta) o stora kramar!!!!!

 

[Gosi]

Sv: gravid men vill inte. uppdatering- hur de gick.

Ella var ett fint namn. Grattis till din dotter, för hon är ju det oavsett vad du bestämmer dig för. Och vill du adoptera bort henne så är du inte en sämrte människa för det! Styrkekramar!

Jag håller med. Du måste känna vad som är rätt för dig och jag håller absolut med att du är ingen sämre människa om du väljer att adoptera.