Gör utfall = hundaggressiv?

Dentaku

Trådstartare
Skulle gärna vilja höra åsikter och synpunkter från er angående något som jag funderar över då jag själv inte anser mig särskilt kunnig.

Jag upplever att väldigt många anser att en hund som gör utfall mot andra hundar när den är kopplad är hundaggressiv och jag har lite svårt att förstå det. Jag har själv en hund som har problem vid hundmöten(i sämsta fall gör han utfall) och jag upplever honom inte som direkt aggressiv, däremot osäker på andra hundar plus att det brister i lydnad och tillit till mig vilket jag får ta på mig. Eftersom jag inte upplever att han får särskilt mycket ut av att träffa andra hanhundar släpper jag inte honom lös med dem hur som helst, dessutom kan det bli gruff om det finns något åtråvärt, men vid de tillfällen han ändå träffar andra hanhundar lös visar han ingen aggression, bara undergivenhet. Det enda han har svårt för är om den andra hunden trots det vill trycka till honom lite extra, då kan han hugga lite i luften. Om det blir gruff svarar han däremot upp(ytterligare en anledning att inte släppa honom med andra) men de gånger det hänt har det inte varit några problem att sära stridstupparna och det har låtit och sett ut värre än det varit.

Spontant känns det konstigt att kalla honom hundaggressiv, även om han kan se livsfarlig ut vid hundmöten. Men eftersom det som sagt är vanligt att alla hundar som gör utfall blir kallade aggressiva vore det intressant att höra era åsikter!
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Nej din hund är med allra säkraste INTE hundaggresiv eller koppelaggresiv.
Han är hane och när han möter en annan hund så "tuffar" han till sig därför han är osäker på den andra hunden. Han mäter sig med den andra vid möte. Skulle den andra hunden visa total undergivelse skulle det med all säkerhet inte bli nåt gruff. Det ihop med att den kanske vaktar dig/ känner din osäkerhet genom kopplet gör att han går på den andra hunden.

Min var precis likadan och det beror på dels att hon i unga år inte träffade så mycket hundar som behövdes för att hon skulle veta hur hon ska bete sig. Och sen dels på mig alltså ett förarfel. Jag har spännt mig och det har smittat av sig på min hund.

En agrresiv hund är oftast en hund som varit med om nåt otäckt i sina första hundmöten och är väldigt svårt att träna bort. Och då skulle inte din hund fungera ihop med andra utan koppel.

Jag har börjat få bort detta beteende på min hund även om hon fortfarande reser ragg, men det går framåt.
Det min tränar direkt sa till mig är att sluta ha dragkamp med hunden i kopplet när dom gör ett utfall. För det förstärker bara hans kamplust.
Det är som du beskriver, att du inte har tillräcklig lydnad på hunden och han ser dig inte som sin naturliga ledare.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Om du inte har dragkamp hur jobbar du då för att inte få dragkampen. Undrar en som har problem vid hundmöten och tar alla tips till hjälp
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Jag brukar se det som avståndsÖKANDE signaler.

Ja, det stämmer väldigt bra med hur jag uppfattar honom. Som att han vill vara säker på att inte någon rusar på honom i ett läge där han själv inte har möjlighet att spela ut hela sitt signalregister. De gånger då en löshund kommit fram till honom när han varit kopplad(och jag varken haft möjlighet att släppa honom lös eller köra bort den andra hunden) har han snabbt växlat till låg, viftande svans och gärna lekinviter också.

Om man promenerar en bit tillsammans med en hund han är väldigt osäker på brukar han också lugna ner sig och slappna av.
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Du måste se det på ett annat sätt. Ditt problem gäller faktiskt inte vid hundmöten, men det syns vid hundmöten.

Stärk din ledarposition mot din hund, först ut genom dörren, ingen fysik kontakt förrens hunden är helt avslappnad när den varit ensam.
Se till att det är du som är ute och går med din hund, inte tvärtom.
Placera hunden i ett läge som är vid sidan eller bakom dig när ni är ute och går.

Om detta från grunden är klart som korvspad, så är det ju du som tar kontakt med den mötande hunden, det är inte din hunds jobb, h*on ska bara hålla sin plats, vid sidan eller bakom dig.
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Du måste se det på ett annat sätt. Ditt problem gäller faktiskt inte vid hundmöten, men det syns vid hundmöten.

Stärk din ledarposition mot din hund, först ut genom dörren, ingen fysik kontakt förrens hunden är helt avslappnad när den varit ensam.
Se till att det är du som är ute och går med din hund, inte tvärtom.
Placera hunden i ett läge som är vid sidan eller bakom dig när ni är ute och går.

Om detta från grunden är klart som korvspad, så är det ju du som tar kontakt med den mötande hunden, det är inte din hunds jobb, h*on ska bara hålla sin plats, vid sidan eller bakom dig.

Jo detta gör vi, jag kräver att hon går vid sidan, och det funkar bra det jag undrar då är hur långt framför får hunden gå utan att man "tappar" ledarskapet. Måste man gå så en hel promenad eller är ett varsågod nu får du nosa runt på egen tass en stund ok. De måset ju få nosa och kissa och bajsa.
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Om du inte har dragkamp hur jobbar du då för att inte få dragkampen. Undrar en som har problem vid hundmöten och tar alla tips till hjälp

Jag ber henne gå vid min sida när jag får ett möte med slackt koppel. Om det inte är befäst kan du sätta ner henne vid din sida och jobba på kontakten istället. När jag ser att hon börjar "moppsa" upp sig säger jag ett väldig tydligt NEJ. Om nu inte det hjälper så får hon ett obehag.
Detta föruttsätter ju att din hund vet vad är ett nej är och lyssnar på det.
I min träning är ett nej alltid ett nej och jag säger det bara en gång.
Jag vet ju att jag har varit alldeles för slapp med ledarskapet med min hund och det får jag äta upp nu. Men det är bara att jobba vidare för jag tror faktiskt att man inte kan lära gamla hundar sitta :)
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Stärk din ledarposition mot din hund, först ut genom dörren, ingen fysik kontakt förrens hunden är helt avslappnad när den varit ensam.
Se till att det är du som är ute och går med din hund, inte tvärtom.
Placera hunden i ett läge som är vid sidan eller bakom dig när ni är ute och går.

Om detta från grunden är klart som korvspad, så är det ju du som tar kontakt med den mötande hunden, det är inte din hunds jobb, h*on ska bara hålla sin plats, vid sidan eller bakom dig.

Jag har också lite "tjafs" vid hundmöten med min hund, jag vet att det är ren osäkerhet från hans sida. Eftersom han är en osäker hund försöker jag vara så tydlig och konsekvent och "sträng" som jag bara kan i vardagen. Allt det du räknat upp gör jag med honom och för det mesta funkar det bra. Men problemen vid hundmöten kvarstår (ja alltså, överhuvudtaget om han hittar något att hetsa upp sig över eller bli nervös för så har jag svårt att bryta honom).

På allmänlydnadskursen jag går har kursledaren sagt att det är viktigt att bryta honom innan han hinner "stirra in sig" på mötande hund, men jag begriper inte hur. Jag har inte hittat något som är tillräckligt motiverande för honom för att jag ska få honom att välja hålla uppmärksamheten på det istället. Men jag ger mig ju inte, utan fortsätter försöka bryta hans uppmärksamhet och stirrande på den mötande genom att istället neja och nypa till honom, eller fysiskt knuffa undan honom och ställa mig ivägen, och då blir ju varje hundmöte väldigt bråkigt - mellan mig och min hund. Det känns ju inte heller bra.

Att sätta honom ner hade kanske varit ett alternativ, om det inte hade varit så att många av de vi möter redan har satt sin hund ner för att vi ska passera... :smirk:

Men jag antar att problemet ligger i att jag inte har hittat någon fungerande träningskommunikation oss emellan överhuvudtaget. Han är inte jättemotiverad för träning, verkar ha svårt för att begripa vad jag vill och lyssnar oftast bara "med ett halvt öra". Jag antar att jag inte kan kräva att hundmötena fungerar förräns jag har lyckats få till hans träningsvilja gentemot mig.
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Det som verkligen fick min tik att bryta sitt beteende var att jag verkligen befäste ordet NEJ. Innan var det ett ord som saknade helt betydelse för henne.
Nåt som matte tjatade och som inte betydde något mer än hål i huvudet på vovven.
Nu betyder det verkligen nej för henne och jag är obeveklig där. Ett nej sen varnar jag inte mer. Och det gäller i all träning inte bara i hundmöte.
Det är en bit kvar tills att vi går helt oberörda förbi en annan hund, men vi är på god väg..
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Men jag ger mig ju inte, utan fortsätter försöka bryta hans uppmärksamhet och stirrande på den mötande genom att istället neja och nypa till honom, eller fysiskt knuffa undan honom och ställa mig ivägen, och då blir ju varje hundmöte väldigt bråkigt - mellan mig och min hund. Det känns ju inte heller bra.

För mig fungerar det inte att försöka bryta min hund fysiskt just vid hundmöten. Vid andra retningar kan det gå, men just andra hundar är en för stark dragning, man skulle kunna t ex nypa honom hur hårt som helst utan att han brydde sig nämnvärt. Han tycker inte heller att fysiska korrigeringar är särskilt mycket att bry sig om. Rösten fungerar när det rör sig om hundmöten på lite avstånd, när det gäller svårare hundmöten har jag just nu en sprayflaska så att jag kan bryta honom genom att spruta lite vatten på honom. Det fungerar mycket bättre för oss eftersom det blir mycket mer kontrollerat, skulle jag försöka bryta fysiskt skulle det, som du beskriver, lätt bli en massa bråk och tjafs oss emellan.

Så röst + vatten + en rörelse åt hans håll så att han bryter, sedan backa lite igen + kommandot "Häråt" + beröm är taktiken vi kör med hjälp av instruktör. Det går kanonbra när någon tittar och kommer med synpunkter på vad jag gör för fel, när jag tränar på egen hand går det upp och ner men det känns som om vi är på rätt väg.

Säg till om du vill träffas och träna förresten! :)
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Att hunden ska få ett obehag om den inte lyssnar på sin tillsägelse är ett måste. Sen vad det är spelar ingen roll, man får andvända sig av olika metoder på olika individer. En del räcker det med att ryta till i medans andra kanske behöver ett tjyvnyp för att lyssna. Vatten är bra, om man inte har en vattentokig vovva som jag :angel:
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Kraftigt NEJ från mig direkt jag sett att min hund bara dragit fram öronen (tidigt tecken på att hon inte gillade den mötande hunden) i kombination med ett riktigt befäst FOT. Det har inte fungerat i alla lägen, men i en del. Så vi har kört på i princip den metoden som du också gör. Jag tror inte att man kan hitta något som är "roligare" utan det är lydnad man får gå in med. Ett riktigt bra fot är befäst postitivt i grunden och sen ett krav på det. Så hunden kan välja att titta på den andra hunden - NEJ - eller så gå fot som i grunden är positivt!!
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Möjligtvis att du ökar motivationen för det du vill att han ska göra istället vid hundmötet. Är det fot han ska gå, hur kan du öka på motivationen för det? Bara du säger ordet fot så ska han ju lysa upp och kasta sig till din sida och fjäska för att få gå mer fot, då har man ju något att utgå ifrån. I kombination så klart med din "lydnadsbit/ditt krav" också...

Jag kan tillägga att med tokstollan så hade vi en period när vi inte alls hade problem med hundmöten etc. Det var då vi toktränade lydnad och jag hade riktigt bra glädje i henne på lydnadsplanen. Då kunde jag även kalla in henne om det så skuttade en hare eller hund framför hennes nos oavett hur nära eller långt borta från mig hon var. Men då hade vi så extremt högt samarbete mellan oss. För oss har det alltid gått hand i hand med allmänlydnaden. Det kanske är en omväg att gå via tävlingslydnaden, men det fungerade för oss. Nu är det inte sagt att det är den vägen man ska gå ;) Men jag tänkte att det kanske illustrerar hur jag tänker mig att samarbete, motivation och glädje kan hänga ihop med allmänlydnanden. Men klart är väl att man vill att kravfasen ska fungera ändå...
 
Senast ändrad:
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Ja, motivationsbiten är viktig! Är jag bara tydlig har vi visserligen kommit en lång bit på väg, för han vill ju egentligen gärna lyda, men med tanke på hur pass lite intresse han kan visa för andra hundar när han är på lydnadsplanen eller går ett spår så finns det helt klart utrymme för att han ska vilja bättra sig ännu mer!

Haha, jag postade mitt inlägg innan du lagt till ditt stycke om tävlingslydnad kontra allmänlydnad. Men visst är det så för oss också, man jobbar upp samarbetet och motivationen genom roliga saker tillsammans och har nytta av det sedan på de lite jobbigare områdena.
 
Senast ändrad:
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Så röst + vatten + en rörelse åt hans håll så att han bryter, sedan backa lite igen + kommandot "Häråt" + beröm är taktiken vi kör med hjälp av instruktör. Det går kanonbra när någon tittar och kommer med synpunkter på vad jag gör för fel, när jag tränar på egen hand går det upp och ner men det känns som om vi är på rätt väg.

Detta ska jag testa.
Fot sitter hyfsat bra i andra lägen utom vid hundmöten. Hon är ju bara 11 månader så hon har ju inte kunna det så länge och har nu börjat orka att koncentrera sig längre just på fot.
Ajaj(vårt nej ord) sitter också bra i andra lägen än hundmöten.
När vi är på kurs så fjamsar hon i början men sen kan hon jobba på. Tom ligga lungt i gruppen om vi får vänta lite.
Har provat detta med att ge henne ett tjynnyp i håren i bak för att få henne att haja till och ett nej sen, det funkar om jag är snabb men man ska ju böja sig och hitta rätt. Så vattensprut ska jag testa. Just nu försöker jag bara jobba på avståndshundmöten så gott det går, och få det positivt där och sen gå vidare närmare och närmare.
 
Sv: Gör utfall = hundaggressiv?

Att du inte når fram till din hund, tyder ju ändå på bristade ledarskap. Det är ingen träningskommunikation, det är någonting du ska vara. Däremot kan du påtala/öva på ditt ledarskap, men det är inget man gör på apellplanen, utan det görs liksom hela tiden.

Börja tex när du kliver upp, ligger hunden kvar eller valsar den med ut i köket. Komendera hunden i säng.

När ni ska ut och gå, är hunden skruvad och förväntansfull, den kanske till och med hoppar runt i hallen. Passa på någon gång att ta på skor och ta fram koppel, komendra hunden till sin plats igen, för ni ska minsann inte ut. Du hör av dig när den ska följa med.

Trappor dörrar, rubbet, du går först. Bilen, ingen hoppar ur eller i bilen utan tillstånd.

Ta av kopplet när ni är ute, då ska hunden inte dra iväg som en avlöning utan vänta på tillstånd.

Nånstans i det här ledarskapstänket skulle jag gissa att ni två (TS) brister, hundar söker och följer ledare. Så var en ledare.
 

Liknande trådar

Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
5 111
Senast: Liran
·
V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
11 128
Senast: valpköpare
·
Hundträning Hej allihopa. Jag behöver be om hjälp. Har suttit och tänkt och försökt förstå men kommer inte fram till något. Kan vara att jag är...
2
Svar
24
· Visningar
3 024
Senast: Migo
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
8 465
Senast: Migo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • "Överlevnadsskuld" efter varsel
  • Tvillingar!?
  • Mens

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp