Sophia_
Trådstartare
Jag har två hästar varav den ena är ett 23-årigt travarsto som jag haft i 7 år.
Tanken har funnits där ett längre tag men nu har jag bestämt mig till att flytta till en större stad och bara ha en häst kvar.
Då den andra hästen är min tävlingshäst blir det naturligt att det är stoet jag måste göra mig av med, trots att mitt hjärta gråter av bara tanken.
Men nu till frågan. Jag känner väldigt starkt att jag absolut inte vill sälja henne, utan avlivar henne då hellre. Det är inget fel på henne, hon rids fortfarande normalt och är mycket pigg och fräsch för sin ålder. Men jag anar att det blir svårt att hitta ett bra och kärleksfullt hem åt en sådan gammal häst. Därför resonerar jag så att då är det bättre att jag tar bort henne på hemmaplan. Då vet jag att hon är en glad häst till sina sista timmar, att hon haft det bra och framförallt att hon får en smärtfri och icke-traumatisk död. Den här hästen har betytt väldigt, väldigt mycket för mig och jag kommer alltid att känna ett oerhört ansvar för henne. Om jag säljer henne billigt kommer jag alltid oroa mig över hur hon har det och känna skuld för att jag överlåtit hennes välmående i någon annans händer.
Är jag rakt igenom egoistisk som tänker så här? Är det ett "brott" att ta bort en frisk och välmående häst?
Tanken har funnits där ett längre tag men nu har jag bestämt mig till att flytta till en större stad och bara ha en häst kvar.
Då den andra hästen är min tävlingshäst blir det naturligt att det är stoet jag måste göra mig av med, trots att mitt hjärta gråter av bara tanken.
Men nu till frågan. Jag känner väldigt starkt att jag absolut inte vill sälja henne, utan avlivar henne då hellre. Det är inget fel på henne, hon rids fortfarande normalt och är mycket pigg och fräsch för sin ålder. Men jag anar att det blir svårt att hitta ett bra och kärleksfullt hem åt en sådan gammal häst. Därför resonerar jag så att då är det bättre att jag tar bort henne på hemmaplan. Då vet jag att hon är en glad häst till sina sista timmar, att hon haft det bra och framförallt att hon får en smärtfri och icke-traumatisk död. Den här hästen har betytt väldigt, väldigt mycket för mig och jag kommer alltid att känna ett oerhört ansvar för henne. Om jag säljer henne billigt kommer jag alltid oroa mig över hur hon har det och känna skuld för att jag överlåtit hennes välmående i någon annans händer.
Är jag rakt igenom egoistisk som tänker så här? Är det ett "brott" att ta bort en frisk och välmående häst?