Ja precis. Jag har precis startat, och eftersom jag snart är färdig socionom med så har jag tagit fasta på det och använt mig av mina färdigheter där.
Alltså, benämningen terapihund är precis som med de andra civila tjänstehundarnas benämningar inget som någon har "patent" på. Alltså, egentligen kan vem som helst sy sig ett tjänstetecken och kalla sig för terapihundekipage. Jag, och många andra med mig, vill såklart att man arbetar för en enhetlig utbildning och "yrkeskår" så att det innebär någon form av kvalitetsstämpling så att säga.
Jag och Cerberus certifierades via Svenska Terapihundföreningen. Dom arbetar för just detta. Hur många som finns är svårt att säga då det säkert finns många som gått utbildningar som är mer eller mindre okända. Det finns säkert en hel del som utbildat sin hund för att kunna ha med den på sitt jobb och känna sig helt trygg med det, men det finns inte så jättemånga som har typ profilerade företag och så där. Inte vad jag känner till iallafall. Hoppas dock att vi blir fler och fler och att det ska växa sig större med tiden.
I utbildningen ingår teori, både vad gäller hund (hundens beteende, inlärning, träning osv) och människor (sjukdomar, problematik med dessa osv). Sedan ingår praktik med, man tränar såklart sin hund men man gör också praktik på olika ställen. Jag och Cerberus praktiserade med dementa, med barn, ungdomar och så gjorde vi en längre specialpraktik med en ung tjej. Man lär sig såklart också på vilket sätt man kan arbeta, olika metoder och så där.
Vad hunden ska kunna rent praktiskt är såklart allmänlydnadsaker och att kunna lyda en främling också. Att apportera, ha hakan i knät/handen medan någon klappar, kunna gå och backa i trånga utrymmen, hantera stökiga situationer osv. Och att under inga som helst omständigheter reagera med att visa aggressivitet. Sedan är ju mycket upp till oss hundförare såklart. Att alltid vara beredd och "se" alla situationer som kan uppstå, att gå emellan, att känna vår hund så pass väl att vi ser om den blir obekväm, att bryta om det skulle krävas, att inte låta hunden arbeta för långa pass osv osv.
Certifieringen är under utveckling eftersom allt är ganska nytt, men svth har iallafall teoriprov för hunföraren, sedan allmänlydnad och de olika momenten, sedan ett sista prov med statister där man ska uppvisa det man kan men i situationer med just klienter/patienter.
Hur som helst så är det superskoj! Både när jag gick utbildningen och att jag kan jobba med det. Hoppas det blir mer heltid med tiden. Idag har vi ju inte kommit så långt här i Sverige på den här punkten, jämfört med tex USA. Många är dock intresserade och positivt inställda, men få vill betala för det och få ser skillnaden på en terapihund och på en snäll hund som är med på jobbet. Själv tycker jag båda är bra, men ändå helt olika saker.
Så. Sorry för trådkapningen!
