bananabambi
Trådstartare
Nu sitter jag här med gråten i halsen, just nu är allt så himla jobbigt.
Som jag tidigare skrivit så hade jag vid förra graviditeten havandeskapsförgiftning, och mådde dåligt långt innan min son fick komma ut. Var inlagd och åt blodtrycksmedicin. Denna gång har jag mått så mycket bättre, trycket har varit högt men under kontroll, har läckt lite äggvita men även det en låg nivå. Jag har sluppit mediciner. Just nu är jag i v. 37 (36+4) och min son föddes nu i dagarna, om man ser till förra graviditeten.
Jag hade de sista veckorna nu, verkligen trott att jag skulle klara mig.
Men i onsdags var blodtrycket alldeles för högt. Och jag har börjat svullna. Inte lite. Utan massor. Dricker hela dagarna, och benen ser ut som elefantben. Trycker jag in ett finger på smalbenet blir det en djup grop som inte fylls igen. Ser äckligt ut.
Är beordrad total vila fram tills nästa BM-besök på onsdag. Väldigt lätt att vila när jag har min son här hemma hela dagarna.
Jag är lättstött och grinig. Har lätt till tårarna. Och har absolut noll tålamod med min lilla kille här hemma, jag blir helt gråtfärdigt av att inte orka leka med honom. Och jag kan inte hjälpa det, men jag blir så irriterad och sur när han river ut saker över golvet. Just för att jag vet att jag inte orkar städa. Det är ju inte hans fel att hans mamma är dålig.
Just nu känner jag bara orkar inte - vill inte - orkar inte - vill inte. Skulle helst av all bara vilja lägga mig i en hög på golvet och inte göra något alls. Blodtrycket pumpar i öronen och benen är så tjocka att jag knappt kan gå.
Usch vad jag önskar att den här bebisen kunde komma ut nu
Som jag tidigare skrivit så hade jag vid förra graviditeten havandeskapsförgiftning, och mådde dåligt långt innan min son fick komma ut. Var inlagd och åt blodtrycksmedicin. Denna gång har jag mått så mycket bättre, trycket har varit högt men under kontroll, har läckt lite äggvita men även det en låg nivå. Jag har sluppit mediciner. Just nu är jag i v. 37 (36+4) och min son föddes nu i dagarna, om man ser till förra graviditeten.
Jag hade de sista veckorna nu, verkligen trott att jag skulle klara mig.
Men i onsdags var blodtrycket alldeles för högt. Och jag har börjat svullna. Inte lite. Utan massor. Dricker hela dagarna, och benen ser ut som elefantben. Trycker jag in ett finger på smalbenet blir det en djup grop som inte fylls igen. Ser äckligt ut.
Är beordrad total vila fram tills nästa BM-besök på onsdag. Väldigt lätt att vila när jag har min son här hemma hela dagarna.
Jag är lättstött och grinig. Har lätt till tårarna. Och har absolut noll tålamod med min lilla kille här hemma, jag blir helt gråtfärdigt av att inte orka leka med honom. Och jag kan inte hjälpa det, men jag blir så irriterad och sur när han river ut saker över golvet. Just för att jag vet att jag inte orkar städa. Det är ju inte hans fel att hans mamma är dålig.
Just nu känner jag bara orkar inte - vill inte - orkar inte - vill inte. Skulle helst av all bara vilja lägga mig i en hög på golvet och inte göra något alls. Blodtrycket pumpar i öronen och benen är så tjocka att jag knappt kan gå.
Usch vad jag önskar att den här bebisen kunde komma ut nu