Geologins dag - Fråga en geolog

[labb]

Kan lägga till att en äldre person sagt att området där stenen togs utgör resterna från en mindre rullstensås.

 

[Snurrfian]

De är jättefina i bokhyllan:

Jag har bara lite svårt att förstå behovet av bokstöd? Var gör du av böckerna som skulle fått plats istället för stenen?

 

[athena_arabians]

Jag har bara lite svårt att förstå behovet av bokstöd? Var gör du av böckerna som skulle fått plats istället för stenen?

Då skulle det bli fel sorts böcker på den hyllan Det går ju inte!

 

[athena_arabians]

En fråga till jag länge undrat över är:

Min gårdsplan är täckt av ett tjockt lager slipade småsten som hämtats från en förhistorisk strandvall (bor vid Smygehuk), men stenarna är mycket rundare och jämnare än de som nu finns på stranden - vad beror det på? Är det en annan stenart eller har något skede i Östersjöns historia slipat stenarna mera eller är det kanske en rest från tiden för inlandsisen?

Så här ser de ut - mitt allra finaste "golv":

Det här är verkligen en gissning med eftersom du berättade att de kommer från en gammal rullstensås så har de förmodligen blivit mer "misshandlade" än de på standen under en längre tid. Materialet på stranden har förmodligen inte blivit utsatta för samma behandling under lika lång tid som materialet du har.

Sedan beror det givetvis på ursprungsberget hur snabbt de nöts. Bergarter med mycket kvarts är motståndskraftigare än tex de med mycket karbonater.

@Kjerulfia , har du mer fakta?

 

[athena_arabians]

Blir tvungen att fråga om du sett programmet 'På ädelstensjakt'? Oerhört fascinerande för en ovetande som jag.

Nej, tyvärr. Jag har inte den kanalen.

 

[labb]

Jag har trott (gissat) att en rullstensås bildas under ganska kort tid och att isälven mera sorterade än slipade, kan sten i en sådan ås slipas helt slät?

Det skulle kunna vara en kombination, först en rullstensås som sorterade och grundslipade och sedan havet som gjort slutfinishen? Stenen togs ett knappt hundratal meter innanför nuvarande strandlinje ungefär halvvägs upp mot littorinavallen.

 

[Snurrfian]

Då skulle det bli fel sorts böcker på den hyllan Det går ju inte!

Sån var jag också innan antal hyllmeter vida översteg antalet bokhyllor... Jag borde rensa ur lite böcker men det är väldigt svårt att göra sig av med böcker...

 

[Kjerulfia]

En fråga till jag länge undrat över är:

Min gårdsplan är täckt av ett tjockt lager slipade småsten som hämtats från en förhistorisk strandvall (bor vid Smygehuk), men stenarna är mycket rundare och jämnare än de som nu finns på stranden - vad beror det på? Är det en annan stenart eller har något skede i Östersjöns historia slipat stenarna mera eller är det kanske en rest från tiden för inlandsisen?

Så här ser de ut - mitt allra finaste "golv":

Det kan ju vara så att alla de välslipade och rundade stenarna som fanns där finns hos dig nu, och man lämnade kvar det materialet som var för kantigt. Det tar ju många tusen år för vattnet att slipa formen hos sten.

 

[Kjerulfia]

Jag har trott (gissat) att en rullstensås bildas under ganska kort tid och att isälven mera sorterade än slipade, kan sten i en sådan ås slipas helt slät?

Det skulle kunna vara en kombination, först en rullstensås som sorterade och grundslipade och sedan havet som gjort slutfinishen? Stenen togs ett knappt hundratal meter innanför nuvarande strandlinje ungefär halvvägs upp mot littorinavallen.

Man kan också ha svallat åsmaterial, dvs materialet har efter det isen drog sig tillbaka svallats av havet. Flera tusen år som jag skrev i förra inlägget kanske är att ta i, men klart är att det är inget som går på ett tio-tals år.

 

[labb]

Man kan också ha svallat åsmaterial, dvs materialet har efter det isen drog sig tillbaka svallats av havet. Flera tusen år som jag skrev i förra inlägget kanske är att ta i, men klart är att det är inget som går på ett tio-tals år.

Det tror jag är den riktiga förklaringen

 

[Inglorion]

Eftersom det passade bättre in här Hur funderar man ut chansen för en jordbävning? Säkerhetsavdelningen på universitetet vill veta hur hög chansen är för jordbävning i mitt fältområde då det hade en jordbävning som orsakade jordskred i Juni (18 personer dog).

Vad jag vet är det omöjligt men att det klassas som högrisk områden om det ligger på en plate boundary och har haft jordbävningar med en magnitud över 7 tidigare (Mt Kinabalu jordbävningen i Juni uppfyller varken eller. Den låg på en magnitud av 6 och hände mitt i plattan (den höjs med 0.5mm per år och sträcks vilket verkar ha orsakat jordbävningen i Juni).

 

[Blueberry]

Eftersom det passade bättre in här Hur funderar man ut chansen för en jordbävning? Säkerhetsavdelningen på universitetet vill veta hur hög chansen är för jordbävning i mitt fältområde då det hade en jordbävning som orsakade jordskred i Juni (18 personer dog).

Vad jag vet är det omöjligt men att det klassas som högrisk områden om det ligger på en plate boundary och har haft jordbävningar med en magnitud över 7 tidigare (Mt Kinabalu jordbävningen i Juni uppfyller varken eller. Den låg på en magnitud av 6 och hände mitt i plattan (den höjs med 0.5mm per år och sträcks vilket verkar ha orsakat jordbävningen i Juni).

För det första: inte chans, utan risk

Här är jag rätt säker på att det är GIS-personer som jobbar med sånt. De jag har jobbat med har i alla fall jobbat med bedömningar när det gäller jordskred och riskområden.

 

[Kjerulfia]

Eftersom det passade bättre in här Hur funderar man ut chansen för en jordbävning? Säkerhetsavdelningen på universitetet vill veta hur hög chansen är för jordbävning i mitt fältområde då det hade en jordbävning som orsakade jordskred i Juni (18 personer dog).

Vad jag vet är det omöjligt men att det klassas som högrisk områden om det ligger på en plate boundary och har haft jordbävningar med en magnitud över 7 tidigare (Mt Kinabalu jordbävningen i Juni uppfyller varken eller. Den låg på en magnitud av 6 och hände mitt i plattan (den höjs med 0.5mm per år och sträcks vilket verkar ha orsakat jordbävningen i Juni).

Det beror ju på vart i världen ditt fältområde är. Är det i Japan eller Turkiet så är risken/chansen betydligt större än till exempel i Sverige.

 

[athena_arabians]

Eftersom det passade bättre in här Hur funderar man ut chansen för en jordbävning? Säkerhetsavdelningen på universitetet vill veta hur hög chansen är för jordbävning i mitt fältområde då det hade en jordbävning som orsakade jordskred i Juni (18 personer dog).

Vad jag vet är det omöjligt men att det klassas som högrisk områden om det ligger på en plate boundary och har haft jordbävningar med en magnitud över 7 tidigare (Mt Kinabalu jordbävningen i Juni uppfyller varken eller. Den låg på en magnitud av 6 och hände mitt i plattan (den höjs med 0.5mm per år och sträcks vilket verkar ha orsakat jordbävningen i Juni).

Det är enormt svårt att förutsäga när det kommer att bli en större jordbävning. På Island har man kommit fram till att rent statistiskt analysera ett område räcker inte utan man måste försöka förstå de fysikaliska processerna bakom jordbävningarna för att kunna förutsäga dem. Där har man under många år nu studerat mikroskalv (som sker hela tiden, även här) eftersom de är lika de stora skalven vad gäller fysiken. Man mäter bla spänningar i berget, vilken riktning sprickorna har och hur vätska rör sig under tryck i berggrunden. Man har kunnat förutsäga flera större skalv på Island tack vare den här forskningen. Man kan inte rakt av applicera den isländska modellen på andra ställen eftersom man måste ha lokala mätdata för att förstå hur just det berget beter sig. Det har också betydelse vilken typ av berg det är. Principen är dock densamma. En av svårigheterna med att studera mikroskalv i tex Himalaya är att de ofta sker på ett så stort djup i berget att det är svårt att få mätdata. På Island är jordskorpan relativt tunn så det är lätt att göra mätningar.

Problemet är att man måste samla in och analysera enorma mängder data vilket givetvis inte är lätt eller billigt. Lägg också till att det inte alltid finns ett politiskt stöd för dessa prognoser (förlust av turism, sänkt markvärde osv).

Det man säkert kan säga är att de stora jordbävningarna sker vid plattgränser, tex är Japan påverkat av fyra plattor så det är inte konstigt att de har många och stora jordbävningar.

Historiskt i jordbävningsdrabbade områden har man innan en stor jordbävning kunnat observera förändringar i djurs beteende, ljud- och ljusfenomen. På senare år har man också sett elektromagnetiska störningar innan ett skalv samt förändringar i kemin hos vattendrag.

 

[athena_arabians]

För det första: inte chans, utan risk

Här är jag rätt säker på att det är GIS-personer som jobbar med sånt. De jag har jobbat med har i alla fall jobbat med bedömningar när det gäller jordskred och riskområden.

Jordskalv studeras av seismologer (en av de som är involverade i det isländska projektet är en av mina gamla lärare, Reynir Bödvarsson).

När det gäller bedömning av jordskred (som inte är något jag utbildad inom) antar jag att det görs av kvartärgeologer, naturgeografer och kanske geofysiker. De använder garanterat GIS-metoder för det.

 

[athena_arabians]

@Inglorion: Jag kan tillägga att storleken på konsekvenserna av en jordbävning som tex jordskred eller en tsunami inte alltid är relaterat till skalvets magnitud. Om skalvet sker på "fel" ställe sas kan det få stora konsekvenser även om det inte är av extremt stor magnitud (tex om man har instabila och vattenmättade jordmassor).

Dock ökar givetvis risken för stora konsekvenser om skalvet är av stor magnitud.

 

[Inglorion]

Det beror ju på vart i världen ditt fältområde är. Är det i Japan eller Turkiet så är risken/chansen betydligt större än till exempel i Sverige.

(Mt Kinabalu jordbävningen i Juni uppfyller varken eller.

Ja precis, vilket är anledningen att det specifika berget nämndes och några speciella omständigheter runt det

 

[Inglorion]

För det första: inte chans, utan risk

Här är jag rätt säker på att det är GIS-personer som jobbar med sånt. De jag har jobbat med har i alla fall jobbat med bedömningar när det gäller jordskred och riskområden.

De vill veta chansen att det händer * konsekvenserna av att det händer = risk

Jag bedömer chansen att det händer som låg (men det är jag ju osäker på eftersom jag inte kan hitta något om det), och konsekvenserna som höga vilket gör risken medium Men det är inte säkert att de håller med.

 

[athena_arabians]

De vill veta chansen att det händer * konsekvenserna av att det händer = risk

Jag bedömer chansen att det händer som låg (men det är jag ju osäker på eftersom jag inte kan hitta något om det), och konsekvenserna som höga vilket gör risken medium Men det är inte säkert att de håller med.

Men de kan väl inte kräva av dig som inte är geolog/seismolog att uttala dig om risken?! Det är ju vansinne.

Kontakta den nationella geologiska undersökningen (geological survey), de är de enda som kan uttala sig om det med någon tyngd.

 

[Inglorion]

@Inglorion: Jag kan tillägga att storleken på konsekvenserna av en jordbävning som tex jordskred eller en tsunami inte alltid är relaterat till skalvets magnitud. Om skalvet sker på "fel" ställe sas kan det få stora konsekvenser även om det inte är av extremt stor magnitud (tex om man har instabila och vattenmättade jordmassor).

Dock ökar givetvis risken för stora konsekvenser om skalvet är av stor magnitud.

Jag tycker ju att det är logiskt att de frågar eftersom det var så nyligen det hände men det är ju inte precis så att de skulle funderat över det här i vanliga fall. Eller om ett år eller två Det är ju inte mycket jag kan göra åt det i förväg. Däremot kan man ju ha protokoll för vad man gör om det skulle hända men det gäller ju egentligen alla större katastrofer där det möjligtvis är farligt att röra sig runt i ett område utan guidning av räddnings instanser så egentligen ändrar det ju inte våran risk assessment något.

Hela tänket är ju egentligen att de inte ska vara skyldiga till något om man blir sjuk eller något händer, snarare än att de bryr sig om våran hälsa (det sades alltså rakt ut till en annan doktorand av doktorn som skulle skriva under dennes hälsoundersökning).