Genusperspektiv; till vilket pris?

[Björk]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Såg sen att det fanns fler färger att välja mellan men jag tycker fortfarande det finns ganska mycket kläder som dedikerade åt respektive kön.

Ja, det brukar tyvärr framgå rätt tydligt också vilka kläder som är TÄNKTA åt respektive kön. Det är delvis därför jag syr:
Till två kusiner (pojkar):

 

[Miks]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Sy önskar jag verkligen att jag var bättre på! Då kan man verkligen välja själv.

Jag tittar också gärna på båda avdelningarna men skulle nog inte välja det tjejjigaste och "göra" könsneutralt. Sonen fick härom månaden en vit tröja med ugglor på som hängde på tjejavdelningen. Den anser jag borde hänga på båda avdelningarna eller i mitten.

Sonen har ofta svart på sig. Måste väl ändå anses som en neutral färg? Eller? Svarta mjukisar med vit uggletröja.

Det som är tråkigt är att butikerna inte låter pojkföräldrar välja på så mycket. Det finns ofta en tjejavdelning och en killhörna. Antingen får man leta som en tok efter kläderna som är neutrala men inte sticker ut eller så får man gå i bräschen. Inte ett dugg lätt.

Mvh Miks

 

[Björk]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

PoP:s hemsida

Jag köper ju i princip aldrig hos PoP, men ser nu att det var ändå befriande att deras hemsida INTE har "pojkar" eller "flickor" i någon av sina rubriker. Det är ju ett ganska stort steg bort från just "könsstämpeln" av kläder som i princip alla andra ägnar sig åt:

http://www.kappahl.com/products/barn/Barn/
http://shop.hm.com/se/deptstart?dept=BARN&shoptype=S
http://www.ellos.se/cv/_/N-1z141xeZgyo

 

[Björk]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Det som är tråkigt är att butikerna inte låter pojkföräldrar välja på så mycket.

Ja.
Och
Nej.
Samtidigt.

Grejen är ju att det är NORMEN som "inte låter" pojkföräldrar välja. Butikerna hänger med i denna norm. Vi som har pojkar KAN ju faktiskt själva börja klä våra pojkar i mer färgglada plagg. Eller klänningar, tunikor eller plagg med rysch. Vi skulleju kunna efterfråga det. Egentligen.

Men, som du säger; då måste vi gå i bräschen. Och det är ju uppenbart att många (även du som det verkar) varken vill eller vågar. (jag vågar inte heller lika mycket som jag önskar ska tilläggas).

Jag tvivlar ändå på att merparten pojkföräldrar är så "lättlurade" att de skulle börja klä sina pojkar i klänning, rosa Hello Kitty-tröja eller tights med rosetter på för att de hängdes in på "pojkavdelningen". Eller.. ? Kanske skulle det göra en större skillnad än jag tror? Befriande vore det i alla fall!

En reflektion för övrigt: nu diskuterar vi kläder här, som någon tidigare menade ju inte borde vara/är en genusfråga. Diskussionen som sådan visar ju hur mycket och tydligt just kläder ÄR en genusfråga.

Det är ju så himla SYNLIGT också. Om ens barn bryter mot könsnormen via ett lite ovanligt intresse så syns kanske det inte lika mycket. Balettkillen åker bil till baletträningen och går in till likasinnade i danslokalen. Att han dansar balett syns ju inte utanpå honom när han går över skolgården.

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Men va fan....

Den här finns från storlek 24:

Hur gammal är man när man har den storleken?

Jag skulle också säga att storlek 24 har man vid 2-2½ års ålder. Helt vansinnigt att sätta på sådana skor på en så liten. Det är som att be om vrickade fotleder... eventuellt ett helt passivt barn.

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Sol: Jag hänger inte riktigt med på vad du pratar om. Vad vi diskuterat nu är ju könskodade kläder på "fel" kön. Jag har aldrig varit emot könsneutrala kläder. Jag anser inte att klänning är speciellt könsneutralt och inte skjorta och väst heller.
Jag anser att det är ganska troligt att folk skulle både höja på ögonbrynen och kanske till och med fälla någon kommentar om sonen kom med klänning. Ifrågasättande människor finns ju överallt. Det är jag inte beredd att utsätta honom för. Han får gärna ha klänning om han skulle vilja när vi är bland människor där hans person är skyddad. Där jag och hans pappa kan stå upp för honom och där vi i sånna fall kan ta striden åt honom.

Jag menar att vi föräldrar som vill ge våra barn tillgång till HELA spektrat dvs. alla slags kläder, alla färger och former hämmas av att omgivningen per automatik tror att det är vi som tvingar på våra söner klänningar eller kjolar. Att vi använder våra barn som "politiska slagträn". Det kanske är några som gör så, men i mitt fall är det inte så. Min son föll för en klänning för att den hade fina knappar. Vi var där för att köpa nya tröjor och en klänning är ju nästan en tröja så jag köpte klänningen. Han gillar den. Han ville ha kjol när han såg att jag tog på mig kjol en dag (vilket inte händer särskilt ofta). Så vi gick och köpte en kjol.

Genusmedvetenhet handlar ju inte om att klä alla barn i könsneutrala kläder utan om att försöka ge dem tillgång till alla slags kläder. Att välja könsneutrala kläder kan vara en väg att gå men poängen är egentligen att visa för sina barn att de har samma möjligheter oavsett kön. Även när det gäller så "triviala" saker som kläder. Poängen är att det är OK för en pojke att gilla klänningar precis som det är OK för en tjej att gilla skjorta och snickarbrallor.

 

[Miks]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Nja, jo jag förstår hur du menar med politiska slagträn. Vad jag menar är att ditt barn är för litet för att förstå konsekvenserna av sitt eget klädval. Då blir det automatiskt du som får "skulden" eller hur man ska säga.
Vad händer den dan din son kommer hem förkrossad från dagis/skolan och säger att INGEN vill leka med honom för att hade klänning på sig i måndags? Även om du kommit långt i ditt tänk och tycker att det är ok för sonen att välja vad han känner för så är det han som blir "kastad i tigerburen" när du inte är där och kan stå upp för honom. Hänger du med på hur jag menar?

Mvh Miks

 

[escodobe]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Exakt, och varje gång man som Miks gör säger att "klänningar inte ett killplagg" så matar man de där vargarna hon påstår kommer att slita itu ungen om han har klänning och hon tar ansvar för genom att inte låta honom ha klänning. Det är som att pinka i sängen. Varmt och mysigt först men riktigt otrevligt efter ett par minuter.

Jag träffade en familj ett par gånger i sommras. Pappan ståtade inte bara med ett praktfullt helskägg och en bred och hårig bringa utan även med små "piffiga" klänningar och rosett i håret...

 

[escodobe]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Vi behöver helt enkelt mer män i kjol! Det är inte alls så länge sedan som det var fullständigt otänkbart att kvinnor skulle ha byxor på sig. Det ansågs okvinnligt och manhaftigt. Nu har kvinnor tillgång till hela "klädcirkeln" Till och med slips kan vara väldigt sexigt och kvinnlligt. Men Män saknar fortfarande tillgång till en stor del. Speciellt om de inte vill "göra sig till det andra könet" - för folk kan tänka sig att gå på dragqueeenshow med jobbet.

Hejja bussschaffören som slogs för sin rätt att ha en svalkande kjol på varma sommardagar istället för heltäckande byxor!

 

[Petruska]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Vad jag menar är att ditt barn är för litet för att förstå konsekvenserna av sitt eget klädval.

Just därför tycker jag att du tar en stor risk när du avsiktligt begränsar dina barns klädval på det sätt som du har beskrivit och försvarat att du gör.

Du riskerar att det är dina barn som nu eller i framtiden utgör just den där tigerburen.

Om Sols barn är politiska slagträn för jämställdhet och vidgade genusnormer, så är dina barn snarare politiska slagträn för det motsatta. Varför använder du dem till det?

 

[Kattennizze]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Nja, jo jag förstår hur du menar med politiska slagträn. Vad jag menar är att ditt barn är för litet för att förstå konsekvenserna av sitt eget klädval. Då blir det automatiskt du som får "skulden" eller hur man ska säga.
Vad händer den dan din son kommer hem förkrossad från dagis/skolan och säger att INGEN vill leka med honom för att hade klänning på sig i måndags? Även om du kommit långt i ditt tänk och tycker att det är ok för sonen att välja vad han känner för så är det han som blir "kastad i tigerburen" när du inte är där och kan stå upp för honom. Hänger du med på hur jag menar?

Mvh Miks

Min erfarenhet av barn är precis tvärtom, de brukar inte vara fördomsfulla utan öppna och tillitsfulla, det är vuxna som har fördomar om det mesta. Jag tror inte det scenariot skulle hända, att ingen skulle vilja leka med mitt barn för att det har klänning och fel kön. Om attityden är rätt från de omgivande vuxna givetvis. Däremot tror jag att pojkarna kan bli avundsjuka och också vilja ha en vacker klänning på sig!

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Nja, jo jag förstår hur du menar med politiska slagträn. Vad jag menar är att ditt barn är för litet för att förstå konsekvenserna av sitt eget klädval. Då blir det automatiskt du som får "skulden" eller hur man ska säga.
Vad händer den dan din son kommer hem förkrossad från dagis/skolan och säger att INGEN vill leka med honom för att hade klänning på sig i måndags? Även om du kommit långt i ditt tänk och tycker att det är ok för sonen att välja vad han känner för så är det han som blir "kastad i tigerburen" när du inte är där och kan stå upp för honom. Hänger du med på hur jag menar?

Mvh Miks

Om folk bara kunde skita i hur andra klär sig skulle det vara en icke-fråga. Jag anser att min uppgift som förälder är att stärka min son så mycket jag kan i hans självkänsla. Att inte begränsa honom mer än nödvändigt och jag ser verkligen inget nödvändigt med könskodade kläder.

Jag får "skulden" för min sons klädval för att andra inte tror att han skulle kunna välja att ha en klänning själv. Något jag finner väldigt märkligt för såvida man inte uttryckligen förbjuder sina söner att ha tex. klänning finns ingen naturlag som kommer hindra dem från att välja en klänning.

Om min son någon dag kommer hem från förskolan och säger att han blir mobbad pga. sin klädsel kommer jag självklart ta upp det med personalen och med berörda föräldrar. Precis som om han hade mobbats för sitt lockiga hår. Barn kan som sagt bli utsötta och mobbade pga. allt möjligt.

Jag räknar med att min son är trygg i förskolan. Jag litar på personalen, annars skulle jag aldrig lämna honom där.

Däremot är det självklart så att jag aldrig lämnar honom att "försvara" sig själv. Det är han som sagt för liten för. Inte bara i avseendet att kunna stå upp för att han gillar klänningar utan generellt.

Jag vet inte om du tagit dig tid att se intervjun med Aleksa Lundberg. Om inte, gör det. Hon berättar exakt vad man kan göra mot ett barn när man tar bort rätten från dem att vara just som de är.

 

[mandalaki]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Vad händer den dan din son kommer hem förkrossad från dagis/skolan och säger att INGEN vill leka med honom för att hade klänning på sig i måndags? Även om du kommit långt i ditt tänk och tycker att det är ok för sonen att välja vad han känner för så är det han som blir "kastad i tigerburen" när du inte är där och kan stå upp för honom.

Fast vad är alternativet? Att du säger Nej, du kan inte ha klänning för då kommer ingen att vilja leka med dig på dagis?

Vem är det som skapar tigerburen då?

---

Skorna på bilden jag länkade till finns alltså till 2-åringar. Jag gråter.

 

[cirkus]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Jag gråter också !

Helt sorgligt faktiskt att det ens finns en marknad för den typen av klädnader till ett litet barn.

 

[MsLuna]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

kl

Undrar om min gammelfarmor hade någon politisk agenda bakom detta

Stående: Mathilda
Sittande: Josefina (gammelfarmor)
Baby: Annie
Barn: August

 

[YorkWann]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Precis, jag har jobbat på en del förskolor, och är det någon som fäller kommentarer så är det vuxna! (tror jag berättat detta innan) vi hade en kille som kom i klänning, där en förälder vid hämtning sen fällde nedlåtande kommentarer samt att pojkar inte kan ha klänning, varvid pojken naturligtvis blev ledsen, han tyckte han var fin. därefter kom pojkens pappa i kjol hela veckan... nu dyker han upp i kjol eller klänning lite titt som tätt.

vi hade en pojke som vill ha klänning på avslutningen, men vågade inte, där gick pappan med på avslutningen, också han i klänning (tänk er , skägg, rakat huvud, stoor karl med tatueringar och ljusgul sommaklänning.) Så himla skönt att stereotyper bryts, ibland iaf.

 

[escodobe]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Äsch, det var vanligt med koltar. Jag har sett bilder på både min farbror och min pappa i vackert broderade koltaktiga saker när de var runt året eller två. Detta var ändå runt 1945-50

 

[Stinaelin]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Försöker svara alla litegrann Det är inga lätta frågor det här!

Stinaelin: Jag tycker inte att du gjorde fel. Du valde vad du ansåg vara rätt för situationen på farbroderns bröllop. Därmed inte sagt att jag skulle gjort samma sak. Jag väljer vad jag tror är rätt för min familj.
Hos oss skulle det troligtvis inte ens ha funnits en outfit så som du beskriver. Det skulle således inte varit ett valbart alternativ. Hade sonen absolut inte velat ha de finkläder vi valt åt honom så hade vi haft en trumpen unge med oss som varit finklädd. Det kommer troligtvis inte hända många gånger för det känns som att det är få gånger som man går på sådana tillställningar.
Vad man även skulle kunna fundera över är vad du valde för kläder? Valde du outfit efter vad du tycker är vackert/praktiskt/ändamålsenligt? Valde du könsneutrala kläder? Valde du efter vad samhället förväntade att du skulle ha på dig? Tog du inbjudan "på ordet" och satte på dig Kavaj?

Min dotter har vägrat klänning sen hon var ca 2,5 år, helt på eget bevåg. Jag älskar klänningar men vi gav bort alla hennes klänningar och har inte köpt en ny de senaste 2 åren.

Att det blev just byxa, skjorta och kavaj på bröllopet var för att hon och hennes bror handlade kläder med farmor till begivenheten, och min dotter ville ha likadana som storebror. Farmor, 66 år, var så vidsynt att hon köpte en likadan outfit som storebror.

Jag hade klänning på bröllopet. Jag älskar som sagt klänning, har det nästan jämt. Varför jag gör det vet jag inte, men att jag är påverkad av samhällets sociala struktur är helt klart en orsak.

Kontentan är dock; både jag och min dotter (och sonen) hade på oss kläder som vi ville ha och kände oss fina i. Oavsett vad vi har mellan benen.

 

[escodobe]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

http://heraldbulletin.com/peopleandplaces/x546198747/In-History-Why-little-boys-wore-dresses

En vän som forskar om klädedräkters historia berättade när jag frågade henne om könsfärgade barnkläder att det är ett väldigt nytt påfund. Våra far och morföräldrar hade inte uppdelningen i blått och rosa.

 

[Stinaelin]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

vi hade en pojke som vill ha klänning på avslutningen, men vågade inte, där gick pappan med på avslutningen, också han i klänning (tänk er , skägg, rakat huvud, stoor karl med tatueringar och ljusgul sommaklänning.) Så himla skönt att stereotyper bryts, ibland iaf.

Gud, jag blev helt rörd av detta! Vilken KARL!!!