Genusperspektiv; till vilket pris?

[Stinaelin]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

*KL*

Jag måste också kommentera rubriken; "Genusperpektiv-till vilket pris", där TS förfasar sig över att hon inte får köpa klackskor till sin dotter utan att få anmärkning om det!

Ja, nu får vi nog sluta med detta tjafs med samma förutsättningar för båda könen; detta pris är för högt! (OBS; IRONI!!!)

Djup suck...

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Men jisses vad ni överreagerar.
Trampade på en öm tå el?

Nej jag vet att mobbing inte går att förhindra genom att undvika allt som kan vara en risk, man kan bli mobbad för allt och inget.
Var lite dumt skrivet kanske men jag förstår faktiskt inte varför det ibland nästan verkar tvunget att man absolut inte får klä sin dotter i rosa och man måste nästan se till att sonen går i klänning, annars är man en dålig förälder?

Du trampade inte på en öm tå utan exempliferade alldeles utmärkt varför genusmedvetenhet behövs. Hur genusvetenskapen missuppfattas. Du visade alldeles utmärkt på vilka retoriska medel som används för att skrämma föräldrar till att våga ge sina barn lika möjligheter.

Det är inga problem med tjejer i rosa kläder. Problemet är att det inte accepteras att pojkar har rosa kläder. Problemet är att leksaker, kläder, sätt att bete sig, lekar osv. könsmärks och att individerna direkt eller indirekt straffas socialt om de går utanför könsramarna. Det är ett problem att det är socialt accepterat att vara en "pojkflicka" men nåde dig om du är en "flickpojke".

Ett fall som togs upp i pressen för några veckor sedan var en liten grabb som kom till skolan med en rosa tröja. Han blev kallad bög och fick ett knivhugg mot nacken. Rent fysiskt var det inte allvarligare än att det blev ett sår i nacken, men vad är den psysiska skadan? Skolpersonalen valde dessuom att INTE kontakta pojkens föräldrar eftersom det bara var "en liten incident".

Det är inte heller ovanligt att föräldrar som låter sina barn gå över ramarna av vad som är socialt acceptabelt får höra att "de använder sina barn som politiska slagträn". Att det är föräldrarna som är orsaken till att ja... barnen mobbas i skolan. Föräldrar skräms till att inte låta sina barn få lika möjligheter. Vi föräldrar vill ju inte att våra barn ska fara illa.

Jag är själv hämmad. Jag kan skicka min son till förskolan i en klänning för den kan falla under kategorin "lång skjorta" eller tunika och det skapar inga större reaktioner. Att däremot låta honom ha på sig sin kjol... det har inte hänt än men han gillar sin kjol så det är bound to happen.

 

[YorkWann]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

raderat, sol svarade så bra..

 

[Mirre]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Det är inga problem med tjejer i rosa kläder. Problemet är att det inte accepteras att pojkar har rosa kläder. Problemet är att leksaker, kläder, sätt att bete sig, lekar osv. könsmärks och att individerna direkt eller indirekt straffas socialt om de går utanför könsramarna. Det är ett problem att det är socialt accepterat att vara en "pojkflicka" men nåde dig om du är en "flickpojke".

Ja det håller jag med om att det är galet. Speciellt leksaker borde ju vara helt könsneutrala. Det är ju trots allt bara leksaker.

Ett fall som togs upp i pressen för några veckor sedan var en liten grabb som kom till skolan med en rosa tröja. Han blev kallad bög och fick ett knivhugg mot nacken. Rent fysiskt var det inte allvarligare än att det blev ett sår i nacken, men vad är den psysiska skadan? Skolpersonalen valde dessuom att INTE kontakta pojkens föräldrar eftersom det bara var "en liten incident".

En liten incident?! Vad är det för nötter som jobbar på den skolan eg?
Antar att det var små barn eftersom du skriver liten grabb. Hur fasen kan de gå med kniv utan att det stoppas? Och visst är det sjukt att något sådant ska hända pga av en tröja.

Jag är själv hämmad. Jag kan skicka min son till förskolan i en klänning för den kan falla under kategorin "lång skjorta" eller tunika och det skapar inga större reaktioner. Att däremot låta honom ha på sig sin kjol... det har inte hänt än men han gillar sin kjol så det är bound to happen.

Vad är det som får dig att inte låta honom ha kjol då?
Låter ju som att du tvekar en del.

 

[Enis]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

En liten incident?! Vad är det för nötter som jobbar på den skolan eg?
Antar att det var små barn eftersom du skriver liten grabb. Hur fasen kan de gå med kniv utan att det stoppas? Och visst är det sjukt att något sådant ska hända pga av en tröja.

Sex år och bordskniv och skolpersonalen tyckte att det var väl vad han kunde förvänta sig när han var så urbota dum att han vågade sig till skolan i rosa.

 

[Miks]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Kl

Fast att neka sin son att gå med klänning till skolan eller dotter med slips och kavaj tycker inte jag är genusmässigt fel. Där tycker jag mer det handlar om att skydda sitt barn från andra barn vars föräldrar inte kommit lika långt i sitt genustänk. Jag skulle snarare prata med sonen och försöka få honom att välja en annan outfit och låta honom ha klänning vid skyddade tillfällen, dvs i omgivning där jag vet vilka barn och vuxna är och hur de tänker.

Genus för mig handlar snarare om att lära sonen att pojkar och flickor är lika värda. Att man inte gör skillnad på hushållssysslor eller intressen. Dock inte in absurdum. Det är fysiska och psykiska skillnader mellan män och kvinnor och även det tycker jag att det är viktigt att sonen lär sig.

Sen finns det tillfällen där jag absolut skulle neka min sin att ha klänning. Bröllop tex, där klär sig enligt mig män som män och kvinnor som kvinnor, pojkar som pojkar och flickor som flickor. Då handlar det om att jag inte skulle vilja utsätta bröllopsparet för "vågade outfits" som respekt för tillfället. Kalla mig trångsynt kanske.
Jag skulle nog, jag säger nog för jag är inte säker, ta illa vid mig om någon av mina vänner kom med en son i klackskor. Troligen för att det skulle BMI bröllopets snackis och antagligen skapa en splittrad stämning.

Det här med genus är inte lätt och det är svårt att hålla sig "neutral" i sitt tänk utan att det blir en överdrift.

Mvh Miks

 

[Stinaelin]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Kl


Sen finns det tillfällen där jag absolut skulle neka min sin att ha klänning. Bröllop tex, där klär sig enligt mig män som män och kvinnor som kvinnor, pojkar som pojkar och flickor som flickor. Då handlar det om att jag inte skulle vilja utsätta bröllopsparet för "vågade outfits" som respekt för tillfället. Kalla mig trångsynt kanske.

Ja, jag kallar dig trångsynt.

Med den synen skulle inte min dotter få gå på bröllop alls. Hon vägrar sk. tjejiga kläder, har inte haft kläning på 3 år (hon är 5,5 år) och på sin farbrors bröllop var hon klädd i svarta byxor, vit skjorta, väst och slips. Hon tyckte att hon var hur fin som helst. Lika fin som sin storebror och kusin som var likadant klädda.

Det blev INTE bröllopet snackis, men då kanske min umgängeskrets inte är lika trånsynta som andras. För exakt vad är problemet?

 

[Mirre]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Sex år och bordskniv och skolpersonalen tyckte att det var väl vad han kunde förvänta sig när han var så urbota dum att han vågade sig till skolan i rosa.

Herregud. Personalen borde ju snarare ta tag i problemet och se till att det inte händer igen. Skulle Isak vilja ha rosa så skulle han få det.

Miks: tack! Precis vad jag försökt få fram, du skrev det så mycket bättre

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Vad är det som får dig att inte låta honom ha kjol då?
Låter ju som att du tvekar en del.

Han får ha kjol och han har kjol på sig, men han har ännu inte haft kjol i förskolan och det medger jag beror på att jag är osäker på vilka reaktioner han kommer möta. När vi är hemma eller vi är ute tillsammans är det en mindre sak för då kan jag möta eventuella negativa reaktioner. Den möjligheten har jag inte i förskolan... om tex. någon hämtande förälder skulle haspla ur sig något puckat.

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Kl

Fast att neka sin son att gå med klänning till skolan eller dotter med slips och kavaj tycker inte jag är genusmässigt fel. Där tycker jag mer det handlar om att skydda sitt barn från andra barn vars föräldrar inte kommit lika långt i sitt genustänk. Jag skulle snarare prata med sonen och försöka få honom att välja en annan outfit och låta honom ha klänning vid skyddade tillfällen, dvs i omgivning där jag vet vilka barn och vuxna är och hur de tänker.

Genus för mig handlar snarare om att lära sonen att pojkar och flickor är lika värda. Att man inte gör skillnad på hushållssysslor eller intressen. Dock inte in absurdum. Det är fysiska och psykiska skillnader mellan män och kvinnor och även det tycker jag att det är viktigt att sonen lär sig.

Sen finns det tillfällen där jag absolut skulle neka min sin att ha klänning. Bröllop tex, där klär sig enligt mig män som män och kvinnor som kvinnor, pojkar som pojkar och flickor som flickor. Då handlar det om att jag inte skulle vilja utsätta bröllopsparet för "vågade outfits" som respekt för tillfället. Kalla mig trångsynt kanske.
Jag skulle nog, jag säger nog för jag är inte säker, ta illa vid mig om någon av mina vänner kom med en son i klackskor. Troligen för att det skulle BMI bröllopets snackis och antagligen skapa en splittrad stämning.

Det här med genus är inte lätt och det är svårt att hålla sig "neutral" i sitt tänk utan att det blir en överdrift.

Mvh Miks

Fast jag tycker snarare att det du talar om här är någon slags "särartsjämställdhet". "Vi är olika fast ändå lika värda." Genus handlar ju just om att få bort könsmärkningar. Att låta barn vara barn istället för flickor eller pojkar. Att låta pojken som vill ha klänning få ha det. Att låta flickan som vill ha väst och byxor istället för klänning på bröllopet få ha det.

Sevärd intervju med Aleksa Lundberg.

 

[Jettan]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Jag vill bara påpeka att jag inte tycker det är rätt att killar inte kan klä sig i rosa klänning, jag tycker inte alls att den könsuppdelning som finns i klädaffärer är bra, dvs. rosa kläder=flickkläder gröna/blå kläder=pojkläder.
Jag handlar ofta kläder åt min flicka på "pojkavdelningen" de kläderna är oftast mer slitstarka och har bättre passform för lek något som jag tycker är viktigt.

Det jag reagerar på är att det är "fult" och "fel" när jag klär min dotter i "typiska" flickkläder, det var det jag reagerade på och att detta ofta handlar just om flickor, det är väl aldrig någon som säger något om man klär en pojke "typiskt" pojkigt, om ni förstår hur jag menar....

Min tanke var att genus inte handlar om att "vara" pojke när man är flicka och tvärtom utan att man ska behandla barnen lika, med respekt för individen.

Jag tycker det finns bra mycket värre saker än att köpa klackskor till sin dotter för ett kalas, det finns ju barn som idag inte får någon frukost, mamma & pappa är för bakfulla..... DET är viktigare att ta tag i tycker jag....

 

[NeverEver]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Egentligen handlar det väl inte bara om kläder.

Jag har alltid klätt sonen (fyller 3 i sommar) i kläder och färger jag gillar. Det vill säga klara, glada färger. Gärna enfärgat eller randigt och UTAN tryck. Han hade mycket kläder från MOLO som är unisex när han var mindre.

Angående leksaker så är väl allt "unisex"?! Både flickor och pojkar kan väl leka med dockor och grävmaskiner?! W har både dockhus och bilar. Han älskar att rita och att pussla och bygga med lego. Det blir vad man gör det till!

Nu har jag ingen dotter, men det spelar väl ingen roll om hon har byxor eller klänning. Så länge det är bekvämt, lekvänligt och hon trivs i det. Min son har en del kläder med rosa i, det stör mig inte. Han har aldrig efterfrågat klänning och jag vet faktiskt inte hur jag skulle tackla det om han skulle göra det. Klackskor skulle jag säga nej till - men det skulle jag aldrig ge min dotter heller (i alla fall inte så länge hon är i förskole-lågstadie åldern) Men mest av ergonomiska skäl!

 

[Stinaelin]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

.

Jag tycker det finns bra mycket värre saker än att köpa klackskor till sin dotter för ett kalas, det finns ju barn som idag inte får någon frukost, mamma & pappa är för bakfulla..... DET är viktigare att ta tag i tycker jag....

Om man ska tänke så får man väl inte störa sig på NÅGOT i det svenska samhället; så bra som vi har det. Hur illa är det att ha en bakfull förälder mot tortyr, svält och våldtäkt?

 

[Petruska]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Det jag reagerar på är att det är "fult" och "fel" när jag klär min dotter i "typiska" flickkläder, det var det jag reagerade på och att detta ofta handlar just om flickor, det är väl aldrig någon som säger något om man klär en pojke "typiskt" pojkigt, om ni förstår hur jag menar....

Jag tycker det finns bra mycket värre saker än att köpa klackskor till sin dotter för ett kalas, det finns ju barn som idag inte får någon frukost, mamma & pappa är för bakfulla..... DET är viktigare att ta tag i tycker jag....

Det finns alltid ett större problem att ta tag i, men av någon anledning verkar väldigt många av oss inte ägna hela dagarna åt att rädda barn från svält och hiv, utan vi verkar traska runt i våra vardagsbekymmer. Antingen bekymrar vi oss över att andra ogillar hur vi klär våra barn, eller något annat i samma skala. Du verkar ju faktiskt inte vara ett undantag på den punkten.

En intressant skillnad mellan kläder och skor på pojk- resp flickavdelning som jag inte har kunnat undgå att lägga märke till är att flickläderna ofta medger mindre rörlighet för barnet och alltså är sämre att leka i. Som du själv skriver.

Klackskor är ett bra exempel på det, damfinskor i alla storlekar snarare hindrar ju sin bärare från att gå och springa, än vad de underlättar det. Och kläderna på flickavdelningen tenderar ofta att vara snävare än samma storlek på pojkavdelningen, vilket ju riskerar att hämma tjejens rörelser. Bara ett av många sätt att förhindra att tjejer tar plats, som jag ser det.

Det är väl därför man ofta kritiserar just tjejkläder i de här diskussionerna, de är som gjorda för att begränsa tjejer.

 

[Jettan]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Självklart ska vi fortsätta arbete för ett mer jämnställt sverige, det var kanske lite klumpigt uttryckt av mig, jag menade bara att jag inte tycker att man är en sämre förälder och att det behövs föräldrakörkort för att man klär sin dotter i klackskor....

Enligt mig sitter inte genus i kläder eller färger (visste ni att i vissa länder anses rosa vara en "pojkfärg"?) Genus enligt mig är att man bemöter flickor och pojkar på ett jämnställt sätt, kläder har blivit ett mer tydligt sätt att säga att man är jämnställd och har ett genusperspektiv eftersom det är mer synligt. Genus handlar om hur man behandlar pojkar och flickor olika pojkar får ofta mer uppmärksamhet och oftare negativ uppmärksamhet exempelvis. Jag har studerat genus och vet vad det handlar om och jag kan inte minnas att jag någon gång har läst att det handlar om kläder???

Sedan undrar jag hur ni själva klär er? Så vitt jag vet äger de flesta kvinnor åtmindstonde ett par klackskor och en klänning? Barn gör inte som man säger barn gör som man gör, något att fundera på....

 

[Björk]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Angående leksaker så är väl allt "unisex"?! Både flickor och pojkar kan väl leka med dockor och grävmaskiner?! W har både dockhus och bilar. Han älskar att rita och att pussla och bygga med lego. Det blir vad man gör det till! !

Är och är. Man kan ju själv försöka tänka så och agera så. Men i så fall kan man ju tänka lika med kläder; att allt egentligen "är" unisex - det är bara att blunda för skyltarna i affären.

För om man tittar i leksaksaffären så ser man även där ganska tydligt vilket kön vissa leksaker riktar sig till. Titta på de leksaker där det är ett barn på framsidan som leker med leksaken. Hur många pojkar finns på dockpaketet eller dammsugarpaketet? Sist såg jag två leksaksdammsugare faktiskt; en blå och en rosa och det fantastiska var att det var en pojke på det ena paketet och en flicka på det andra. Men; jag tycker det bara är någon slags halvmesyr ändå; för du/ni kan ju gissa vilket kön som lekte med vilken FÄRG på dammsugaren. (Och att jag överhuvudtaget kan klassificera könet på barnet via en bild ..... - säger ju en del. Kanske har de klätt en pojke i rosa och satt håret i tofsar och låter honom posera med rosa dammsugare, men ... tillåt mig tvivla).

Det är dessutom inte alls "tillåtet" för flickor och pojkar att leka likadant med leksaker. Jag känner faktiskt till flera pojkar som INTE fått någon/några dockor och som det "kommenteras" när/om de skulle leka med sånt. Jag känner till föräldrar som säljer alla "bebisbilar" som sonen haft som 1-2åring. Att de har en dotter som snart kommer upp i samma ålder - nej, det har ingen betydelse (uppenbarligen är hon inte intresserad av bilar... och hur intresserad har hon ens en CHANS att bli).
Jag känner föräldrar som inte vill köpa sin son en rosa cykel trots att han ÖNSKAR sig det; av rädsla för att andra ska kommentera och cykeln bli stående.....
Vi har själva fått kommentar om sonens klädsel som kallades "bögig" när han hade blå byxor, röda stövlar och en rosa mössa med hjärtan.

Det finns tyvärr MASSOR av människor omkring en som hindrar från frihet från könstänk. Det är ju denna tråd ett hur enkelt bevis på som helst. Jag behöver bara gå till mig själv för att inse att jag flyktigt kan tänka tanken att folk omkring oss skulle kunna anse/tänka/tycka saker om MIG (främst, för mannen i familjen förutsätts ju gå i sin kvinnas ledband i såna här frågor... eller tja, generellt så är det väl kvinnan som klär barnen. Som folk tror i alla fall) om sonen skulle gå i t ex kjol eller för "flickiga" kläder. Jag VET att vi har folk omkring oss som kommer tycka precis som TS "till vilket pris för hon genuskampen egentligen?" ÄVEN OM det skulle vara så att vårt barn själv valt så skulle det i vårt fall bli så.

Det gör att det är helt omöjligt att slippa ifrån att någon/några reagerar. Man måste vara stark som f-n som förälder för att orka ta strider var och varannan dag; direkt eller indirekt. Man får ständigt stå till svars, inför andra och också inför sig själv.

Nu blev det långt och babbligt...

 

[Sol]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Har du läst genus borde du ha kännedom om studier som visar att barn delvis bemöts efter vad de har för kläder samt att vissa kläder (för flickor) kan inskränka rörelsefriheten. Därför är kläder till viss del viktiga. Det största problemet är dock att barn straffas socialt när de avviker från normerna. Fanns inga föreställningar om att ditten är en tjejfärg och datten är en pojkfärg, det ena är flickkläder och det andra är pojkkläder skulle barn inte behöva fara illa av att röra sig över hela spektrat.

Och ja, jag är högst medveten om att barn gör som vuxna gör och inte som vi säger. Det har jag helt klart för mig.

 

[Björk]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Jag har studerat genus och vet vad det handlar om och jag kan inte minnas att jag någon gång har läst att det handlar om kläder???

Kläder är ju (borde vara) en liten skitsak egentligen. Men nog hänger det ihop med genus! Däremot är det kanske egentligen inte det viktigaste. Men jag tänker faktiskt tvärtom mot dig och många som säger "men kläderna är väl inte fokus?". Det är ju uppenbart att kläder för jättemånga är superviktigt!! Annars hade det ju inte varit kilometerlånga trådar i diverse forum om pojkar i klänning eller rosa kläder. Ingen hade uttryckt sig som i denna tråd att "no way" att en pojke ska få ha klänning offentligt. Ingen hade ens reflekterat över vår sons rosa mössa (eller tagit honom för flicka när han inte har typiska "pojkfärger" på sig).

Så länge skitsaken kläder väcker så oerhört mycket reaktioner; för det GÖR det; så har vi ju inte kommit någonstans vad gäller genus.... Jag menar att så länge föräldrar förvägrar sina barn vissa färger eller kläder så hur 17 ska vi förvänta oss att de ska uppfostra sina barn hyfsat genusneutralt gällande ANNAT?? Hur ska vi kunna tro att en person som anser rosa vara tabu för en pojke samtidigt innerst inne är HELT OKEJ med att han väljer att dansa balett, säger sig vara kär i bästisen Olof eller vill leka med dockor varenda dag? Ursäkta, men jag tror inte ett skit på det. Har ännu inte sett några spår av det någonstans; att en förälder som anser att flickor och pojkar "ska" ha olika kläder och färger samtidigt jobbar för att barnen ska få lika möjligheter och uppmuntras överskrida könsgränser på andra områden. Inte på riktigt.

Vissa gränser är det mer okej att överträda än andra. Det har ju gått något framåt sen 40talet... men det är fortfarande långt kvar.

Och jag är den första att erkänna att JAG själv är en del av det! Jag är också socialiserad i en könsroll. Jag "gör kön" hela tiden; omedvetet. Tack o lov blir jag ibland medveten om det, oftare och oftare ju mer jag försöker tänka och se på mig själv utifrån. Jag är också beroende av vad andra tycker och tänker om mig/oss. Jag kan i viss mån stå stark och bara bestämma mig för att skita i det, men jag är ju människa och orkar inte ta varenda strid jag heller. Man får göra sitt bästa och förlåta sig själv för sina tillkortakommanden tänker jag.

 

[lingonben]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

Sedan undrar jag hur ni själva klär er? Så vitt jag vet äger de flesta kvinnor åtmindstonde ett par klackskor och en klänning? Barn gör inte som man säger barn gör som man gör, något att fundera på....

Men poängen är ju fortfarande inte att utradera alla klackskor eller rosa plagg på kvinnor, även om det i vissa läger är väldigt populärt att påstå att det är sånt som jämställdhetsivrarna vill. Poängen är att det inte ska vara enda alternativet för honkön och helt förbjudet för hankön. Jag har ju både klänningar och klackskor och kängor och praktiska unisexfriluftskläder i min garderob, och jag är glad att få ha valfriheten. Gå lite tillbaks i tiden och dedär byxorna och grova skorna skulle ses med betydligt mindre tillåtande ögon. Och vi skulle fortfarande vara där om inte det funnits folk som varit jobbiga och diskuterat och ifrågasatt.

 

[Petruska]

Sv: Genusperspektiv; till vilket pris?

jag menade bara att jag inte tycker att man är en sämre förälder och att det behövs föräldrakörkort för att man klär sin dotter i klackskor....

Sedan undrar jag hur ni själva klär er? Så vitt jag vet äger de flesta kvinnor åtmindstonde ett par klackskor och en klänning? Barn gör inte som man säger barn gör som man gör, något att fundera på....

Jag tycker att frågan om sämre/bättre förälder är maximalt ointressant. Jag skulle försöka förhindra att min dotter gick i så opraktiska skor.

Jag brukar ofta här på Förälder påpeka det underliga i att barnen ska fostras så väldigt jämställt, av föräldrar som av allt att döma ofta inte är så där svindlande jämställda själva.

Vad gäller skorna tycker jag att det är lite skillnad mellan barn och vuxna, just för att barn skuttar och springer mer, och verkligen behöver göra det. Själv går jag dock aldrig i något som man kan kalla för klackskor, just för att det är skor som hindrar mig i min rörelse. Tillsammans med en liten påverkbar dotter skulle jag defintitivt inte gå i fotmördarskor, aldrig. Jag vill inte lära henne att "vill man vara fin får man lida pin", jag vill vara fin och stark samtidigt, inför barn. Inte fin eller stark.

Klänning som tillåter bäraren att röra sig normalt för sin ålder har jag inga problem med. Det är tyvärr inte de klänningarna som lyfts fram mest i de vanliga butikerna.

I min familj är det mest min man som kan gilla en del klänningar, men de finns aldrig någonsin i hans storlek.