Sv: Ge mig ett råd..
Om det även är i dressyren, alltså inte bara på hemvägen på uteritter så har jag ett råd:
Tänk det som en övergång till trav eller skritt, inte som en förhållning. Man kan lära hästen att när man förhåller det framben som är i marken (genom kramning på den tygeln) betyder det att den ska sakta ner till en annan gångart. Om den är väldigt "hård" eller framåt kan man få ta väldigt tydligt ibland från början för att den ska förstå men när den väl lärt sig brukar kramningarna räcka och man slipper dragkampen.
Från trav till skritt: kramning i tyglarna i takt med att frambenen slår i marken kramning höger-kramning vänster, ett-två-ett-två dvs i tvåtakt eftersom det är trav. När du gjort ett par kramningar i varje tygel börjar du öka styrkan om du inte får någon effekt. Går det så långt så man känner att man rycker kan det vara bra att förtydliga genom ett snabbt, starkt tygeltag istället (eventuellt med bägge händer om den har svårt att förstå) till slut kommer hästen sakta av till skritt. Öva detta några gånger tills du slipper komma till någon högre fas utan att det räcker med tydliga kramningar för avsaktning. Om hästen blir framstupa kan man förstärka med "sätta sig tungt" dvs bromsa även med sitsen.
Ska man sedan göra detta i galopp är det samma princip med skillnaden att takten blir annorlunda iom att hästens takt är annorlunda. tre-fyr.... tre-fyr....tre-fyr.. blir det snarare, dvs kramningarna kommer ganska snabbt efter varandra men däremellan ett litet uppehåll. Om du lär dig känna (se till en början) när hästen sätter ner sina framben blir timingen lättare.
Den största fördelen som jag ser det är att dels är det ganska logiskt för hästen, att den ska sakta av när man förhåller frambenen, och dels hinner den inte spjärna emot iom att man bara kramar. Så fort man börjar dra i tyglarna riskerar man en dragkamp.
På uteritter när hästarna är pigga försöker jag omvandla lite energi uppåt, och så sätter man en gräns som hästen ska hålla sig inom. Den ska såklart lyssna på dina förhållningar, gör den inte det får man ta i på skarpen, men framförallt vill jag att de ska hålla sig inom den gångart jag valt och i trav/galopp har jag även som regel att den ska hålla det tempo jag valt. Det blir väldigt mycket påminnelser och tillrättavisanden till en början men huvudsaken är att hästen känner sig fri när den då går inom ramen och tempot man valt. Gärna helt utsläppta tyglar. Ta-lätta, ta-lätta och alltid när hästen går som man bad den om utan att accellerera så får den fria tyglar.
MEN för att jag öht ska börja trava eller galoppera på hemväg vid uteritt ska hästen alltid lyssna på förhållningar. Visst att man måste ta mycket tydligare förhållningar när hästen är framåt men jag ska veta att den respekterar hjälpen innan man ger sig på något sådant.
