Sv: Gapande munnar
Det enda jag har emot nosgrimmor är att OM man snör åt dem - så är det som att sätta munkavle på hästen. Måste den gapa för att komma undan en hård hand, så kan den helt enkelt inte (skadan blir definitivt större än utan nosgrimma). Den aspekt som opstinaten skriver om, att man döljer den gapande munnen, är förstås också viktig. "Det som inte syns är inte ett problem"-inställningen, som är riktigt tråkig - snör jag åt käften så ingen ser att min hand blir hård, så är problemet löst?
Därav min kommentar i det första inlägget om att det åtminstone är positivt, att man i barockkretsar sällan snör åt nosgrimman.
Därmed inte sagt att man absolut måste göra det om man inte rider "barock", förstås. Det tycker jag är underförstått.
Och självklart sitter inte problemet i nosgrimman, men en åtsnörd sådan gör inte saken bättre...
Men det är nog ingen här som inte instämmer i detta???Pontevecchio skrev:En välsittande nosgrimma på en frisk häst gör ingen skada.
Det enda jag har emot nosgrimmor är att OM man snör åt dem - så är det som att sätta munkavle på hästen. Måste den gapa för att komma undan en hård hand, så kan den helt enkelt inte (skadan blir definitivt större än utan nosgrimma). Den aspekt som opstinaten skriver om, att man döljer den gapande munnen, är förstås också viktig. "Det som inte syns är inte ett problem"-inställningen, som är riktigt tråkig - snör jag åt käften så ingen ser att min hand blir hård, så är problemet löst?
Därav min kommentar i det första inlägget om att det åtminstone är positivt, att man i barockkretsar sällan snör åt nosgrimman.
Därmed inte sagt att man absolut måste göra det om man inte rider "barock", förstås. Det tycker jag är underförstått.
Och självklart sitter inte problemet i nosgrimman, men en åtsnörd sådan gör inte saken bättre...