Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Samhället ska erbjuda sekulär hjälp. Vill man ha religiös hjälp kan man själv vända sig till respektive organisation.
För mig är religion kopplat till Gud, inte till moral.
Men om nu kyrkan får lite hjärnblödning och sätter sig ner med armarna i kors och säger att 'nu skiter vi i det här!' - vem gör då det jobbet de gör? Vem vill, vem kan, vem GÖR det?
Om det skulle hända IDAG skulle troligtivs ingen göra deras jobb, precis som att om Telia stänger sitt nät idag skulle de som har Telia stå utan nät. Men det kan väl inte vara helt otänkbart att man under en tid av förändring sakta men säkert skulle kunna låta andra aktörer ta över? Ser vi bakåt i historien hade kyrkan för en stund sedan ENORM makt i samhället och så ser det inte ut idag. Så visst går det att förändra. Men det går ju inte från en dag till en annan. Men det har väl samhällelig förändring aldrig gjort?
Det är inte det minsta svårt att förstå att du inte vill ha någon som står intill och överröser dig med religiösa flosker.
Det är nog bara det att OM det värsta skulle inträffa och en polis och en präst kom till sig så är det osannolikt att prästen överröser dig med religiösa floskler, det skulle nog handla om helt andra saker. Rent vanligt mänskliga.
Det är ju dessutom väldigt svårt - hur ska "någon" kunna veta att den som man knackar på hos är extremt avogt inställd till präster som yrkesgrupp.
Samhället ska erbjuda sekulär hjälp.
Vad är faran med att folk healar, ber böner och sprider mumbo-jumbo? Svar: Andra människor kan tro att det är sant.
http://whatstheharm.net/
Okej. Så vilken "särhjälp" ska erbjudas, och vilken ska inte? Vart ska vi dra gränsen?
Den typ av "nödhjälp" jag erbjudits vid dödsfall och liknande, har inte handlat om ett brett urval av olika kuratorer, präster eller liknande. Det har handlat om att en präst kallats in och vill man ha sekulär hjälp så tough luck.
Jag som delar ameos inställning till präster tycker att de väl kan kolla om man är medlem i svenska kyrkan eller inte. Är man inte det skickar man ingen präst.
Okej. Så vilken "särhjälp" ska erbjudas, och vilken ska inte? Vart ska vi dra gränsen?
Den typ av "nödhjälp" jag erbjudits vid dödsfall och liknande, har inte handlat om ett brett urval av olika kuratorer, präster eller liknande. Det har handlat om att en präst kallats in och vill man ha sekulär hjälp så tough luck.
Många känner ett behov av att bli förstådd i sin religion.Jag ser inte att det är ett argument för att ha en sjukhuspräst.
Det finns sekulära hjälporganisationer som har gjort och gör enorm nytta.
Jag tror ju att kyrkans arbete är så omfattande att det skulle bli ett lidande (för de som idag behöer kyrkan och dess insatser) med sådan omställning om den görs av principiella skäl. Om behövet finns av sån omställning sker den ju naturligt. Liksom.
Det är ju det de inte gör. De har erbjudit präst eller inget ( i mitt fall på en högstadieskola). För mig är det fel i grunden - det ska erbjudas sekulär hjälp som förstaval.
Det är ju det de inte gör. De har erbjudit präst eller inget ( i mitt fall på en högstadieskola). För mig är det fel i grunden - det ska erbjudas sekulär hjälp som förstaval.