Funkar stillasittande som träningsmetod?

[a1agnlju]

Ska jag möta andra hundar med min hund sittandes vill jag att hunden i så fall ska ha full fokus på mig. Min hund är inte redo att kunna fokusera på mig 100% med den typen av störning, så tills jag har så bra kommunikation med min hund så går jag förbi den andra hunden med min hund nära mig.

Jag tycker hunden bara spänner sig mer om den ska sitta och titta på en annan hund som går förbi. Ska den sitta måste den kunna sitta med löst koppel och ha intresset riktat till mig. Det krävs en del träning för det

 

[Hedinn]

Det fettade - alltså har ens hund problem med hundmöten så måste man ju tränna på det, MEN man tränar inte på andras hundar som man råkar möta på promenaden. Åtminstone låter det som att du "använder" de hundar ni möter för att träna på. Känns inte särskilt schysst mot mötande ekipage. Det beror såklart hur din hund reagerar men..

Har ens hund problem med hundmöten och man behöver träna att möta andra hundar så får man gå en kurs eller ber någon med hund träna hundmöten med. Råkar man sen under övrig tid möta hundar på promemaden så får man ju hantera det, men mötande ekipage är inte träningsobjekt enligt mig.

Fast det är ju inte de andra hundarna som är träningsobjekt? Självklart tränar man på situationer som uppstår under en promenad? Att hantera ett hundmöte på en promenad innebär för mig att jag tränar mina hundar på hundmöten om vi har problem där. Har mötande problem med att jag tränar mina hundar under promenaderna så är det ju fritt fram för dem att ta en omväg.

 

[McFlurry]

Min erfarenhet är också att de som sätter sina hundar är de vars hundar gör utfall. Absolut att sättandet är bättre då men det tvingar ju samtidigt mig att gå förbi med mina. Jag kan såklart stanna till ändå om jag känner att jag måste få bättre kontakt med någon av mina två, men har upplevt flera gånger att den andra ägaren då brukar få problem och att den andra hunden kan försöka göra ett utfall i de lägena. Det hjälper ju inte mig i mitt försök att få kontakten med mina Peppar peppar uppför sig mina bra vid hundmöten trots att vi bor på landet och väldigt sällan träffar andra hundar på våra promenader.

 

[Linda_A]

Att hunden ska sitta kan ju vara ett sätt att ge hunden en uppgift istället för att den bara fokuserar på den andra hunden. Men då ska det ju vara ett "aktivt" sittande med kontakt med föraren.

Har man en hund som gör utfall kan det också vara lättare att rent fysiskt hantera den om den sitter ner. Jag fick ofta ta till det med Breeze för om jag försökte gå förbi någon så fanns det en risk att han skulle få mig ur balans och komma loss. Sen försökte jag också hålla hans uppmärksamhet men det gick sådär, han var riktigt jobbig i de lägena. Förstår att det blir mindre kul att gå förbi, men ibland har man inte så mycket att välja på. Kunde jag gå åt sidan gjorde jag det.

 

[russinbulle]

Jag har 4 hundar, varav två är energiska 1-åringar. Är jag ute med alla föredrar jag att ställa mig åt sidan vid möte om det är en gångväg t ex - för börjar en hund muttra så drar alla igång och vrålskäller (och beter sig väldigt ouppfostrat...).
Jag kräver inte att dom ska sitta, men däremot titta på mig. Gärna med sidan åt den mötande hunden
Ibland är det svårt veta vad som kan trigga, men en har lite svårt för vissa bullhundar efter incidenter sen han var mindre och större svarta hundar. Mina dårar har lätt i just koppel reagera så då stannar jag hellre till än står med 4 dragande gapiga dårar

 

[Enya]

Det fettade - alltså har ens hund problem med hundmöten så måste man ju tränna på det, MEN man tränar inte på andras hundar som man råkar möta på promenaden. Åtminstone låter det som att du "använder" de hundar ni möter för att träna på. Känns inte särskilt schysst mot mötande ekipage. Det beror såklart hur din hund reagerar men..

Har ens hund problem med hundmöten och man behöver träna att möta andra hundar så får man gå en kurs eller ber någon med hund träna hundmöten med. Råkar man sen under övrig tid möta hundar på promemaden så får man ju hantera det, men mötande ekipage är inte träningsobjekt enligt mig.

Fast om min hund inte ska reagera på andra hundar på promenader så ska det ju till att det helt naturligt går förbi andra hundar då och då, på det mest naturliga vis och där vi vanligtvis går. Jag går inte ut med fokus att träna hundmöten, jag går ut med min hund för att promenera, träna annat, rasta osv. Hundmöten är en bonus. Det är vad jag väljer att se det som, jag vet att andra som har hundar som är jobbiga vid hundmöten går omvägar för att slippa möta andra hundar, det gör med andra ord inte jag. Det blir inga naturliga möten av att göra så. Det enda man lär hunden då är att hundmöten är farliga för matte undviker och är rädd för det.

Han är inte så pass jobbig att han vareviga gång gör stora utfall och skäller eller ser vanvettig ut, det beror på vilken hund det är (det finns tydligen en hund här han inte gillar trots att han aldrig träffat den närmare) och hur många han fått gå förbi utan att hälsa tidigare under promenaden och kunnat hantera sig själv. Nu skulle jag vilja säga att vi ligger på över 70 % att gå förbi och han gnäller för att han vill hälsa. År det ok eller ska jag gå omvägar och gå hundkurs? Tycker inte att han behöver en hundkurs faktiskt, bara tålamodsträning- hans tålamod är kort, i allt, och för det finns ingen hundkurs, bara vardagsträning för olika tålamodsprövande saker. Som tex att ibland kanske man möter fyra hundar på en promenad och inte bara tre....

 

[BornAgain]

Nästa gång jag möter en sådan där som sätter sin hund på gångvägen och därmed lassar över allt ansvar för hundmötet, ska jag också sätta min

 

[lilstar]

Nästa gång jag möter en sådan där som sätter sin hund på gångvägen och därmed lassar över allt ansvar för hundmötet, ska jag också sätta min

Jag har funderat på vad som händer när två stenhårda sittförespråkare möter varandra
(Skämt åsido jag fattar att det löser sig)

Det som stör mig är nog att det BLIR en grej. Istället för att bara hålla in sina hundar i kort koppel (en dvärghund bör man kunna hålla) och passera på några sekunder drar man ut på mötet till en hel stor grej och min hund störs av att den andra sitter och krånglar alternativt stirrar. Jag underlättar gärna för andra hundägare som ser ut att ha det svårt men jag tänker faktiskt inte skynda på min hund som går och nosar för att det sitter någon och väntar på ett möte femtio meter framåt. Resultatet blir då att hela mötet tar flera minuter för hunden med mötesproblem som får sitta och vänta.

 

[Red_Chili]

När jag haft problem med mina vid hundmöten så har det varit absolut effektivast att gå ut en bit på gräs eller i skog och kasta godis på marken åt dem. När de är upptagna med att leta godis på marken så har de en annan uppgift, lär sig att det blir kul när annan hund dyker upp, och jag har aldrig varit med om att andra hundar reagerat speciellt kraftigt på mina hundar då heller.

Sedan är det tyvärr inte alltid jag hunnit eller kunnat göra det, men då får jag göra det bästa av situationen ändå.

Idag reagerar de knappt på andra hundar, med vissa undantag och senast i eftermiddags hamnade vi att prata med en ägare till en osäker hund. Ägaren ville prata lite och låta hundarna titta på varandra för att hennes skulle få en chans att slappna av, och hon hade sett oss ofta och tyckte att mina verkade så lugna och snälla. Det känns fint att andra hundägare tänker så om oss nu.

 

[Enya]

Jag har funderat på vad som händer när två stenhårda sittförespråkare möter varandra
(Skämt åsido jag fattar att det löser sig)

Det som stör mig är nog att det BLIR en grej. Istället för att bara hålla in sina hundar i kort koppel (en dvärghund bör man kunna hålla) och passera på några sekunder drar man ut på mötet till en hel stor grej och min hund störs av att den andra sitter och krånglar alternativt stirrar. Jag underlättar gärna för andra hundägare som ser ut att ha det svårt men jag tänker faktiskt inte skynda på min hund som går och nosar för att det sitter någon och väntar på ett möte femtio meter framåt. Resultatet blir då att hela mötet tar flera minuter för hunden med mötesproblem som får sitta och vänta.

På ett ställe går min hund förbi en trädgård och där är jämt och ständigt en hund som så fort den ser en annan hund så står den och skäller, så även på min förstås. Han skällde tillbaka givetvis. Jag tillrättavisade och fortsatte gå där utan att bry mig om den andra bjäbbande hunden. Har förstås tänkt att det ju är asjobbigt att den tillåts skälla så, att de inte uppfostrar den, men insåg rätt fort när jag tänkte tanken, att om min hund reagerar på att den andra hunden skäller där så är det vi som har problem, inte bara den andra hunden. Sedan flera månader tillbaka reagerar han inte (min alltså), han tittar efter den ibland, men släpper den sedan och bemödar den inte med ett skall ens. Den däremot skäller lika mycket som den gjorde för ett år sedan.

Med det vill jag säga att om din hund reagerar på en stökig hund vid hundmöten och du tycker att det är jobbigt, så är det ju så att du i första hand ska arbeta med dig och din hund själv. En väluppfostrad hund kan ju gå förbi stökmajor och stökpellar utan att bry sig det minsta.

 

[Enya]

Nästa gång jag möter en sådan där som sätter sin hund på gångvägen och därmed lassar över allt ansvar för hundmötet, ska jag också sätta min

Själv väljer jag att underlätta när jag ser att någon har det lite kämpigt, men jag förstår ju att andra inte alltid tänker så....

 

[Sleepan]

Nästa gång jag möter en sådan där som sätter sin hund på gångvägen och därmed lassar över allt ansvar för hundmötet, ska jag också sätta min

Jag har en hund som ibland fungerar allra bäst att sätta ned, och det gör jag för ett LUGNARE hundmöte. Inte för att jävlas med någon, eller lassa över ansvaret på någon annan, utanför att undvika en situationen där det blir utfall och gap. Jag utgår från att folk som sätter sin hund i hundmöten tänker samma (undantaget de där hunden sätter sig ner och inte vill gå pga nyfiken och matte/husse glatt står kvar - det blir jag galen på!).

 

[Migo]

Jag går med 3-10 hundar och går alltid åt sidan och platsar dem vid möte. De ligger/sitter självklart inte och stirrar på mötet, men det är praktiskt för mig att ha dem platsade så jag kan fokusera på att hjälpa den yngsta förmågan att ha fokus på mig.

Nu är jag sällan ute på väg med dem, så oftast är de lösa och kommer själva tillbaka till mig och sätter sig om vi möter nån.

 

[linnsan]

Det fettade - alltså har ens hund problem med hundmöten så måste man ju tränna på det, MEN man tränar inte på andras hundar som man råkar möta på promenaden. Åtminstone låter det som att du "använder" de hundar ni möter för att träna på. Känns inte särskilt schysst mot mötande ekipage. Det beror såklart hur din hund reagerar men..

Har ens hund problem med hundmöten och man behöver träna att möta andra hundar så får man gå en kurs eller ber någon med hund träna hundmöten med. Råkar man sen under övrig tid möta hundar på promemaden så får man ju hantera det, men mötande ekipage är inte träningsobjekt enligt mig.

Fast va? Klart man tränar på dom man möter? Det har väl inte andra med att göra vad jag och min hund gör när vi möter andra folk och hundar sålänge jag inte låter min komma fram lös eller i koppel?

 

[BornAgain]

Själv väljer jag att underlätta när jag ser att någon har det lite kämpigt, men jag förstår ju att andra inte alltid tänker så....

Problemet är att vi får problemet att ta oss förbi. Jag får ta min hund i kort koppel och försöka guida honom förbi en vrålstirrande hund som sitter näta på gångvägen och tvingar oss arr gå förbi med kort koppel. En spänd konstig situation som den andra målat in oss i.

Jag hjälper gärna men då ser jag helst att hänsyn är ömsesidig.

 

[Lingon]

Jag förstår inte hur man kan få bättre kontakt med sin hund när den sitter än om man ber den gå fot och har en godisbit i handen. Rörelse är bra tror jag. Jag tror att det är lättare att ignorera fn annan hund när man utför en aktiv uppgift (gå fot) än när man utför en passiv uppgift (sitta). Rör sig hunden har jag större möjlighet att hålla hu den uppmärksamhet på mig genom att gå snabbare några steg, saktare några steg svänga lite osv.

Jag ser oerhört sällan någon som lyckas sätta sin hund vid hundmöten utan att hunden stirrar på hunden jag går med.

Jag kör med taktiken att när vi möter en annan hund då blir det roligt! Då får man en riktigt god bit godis! Jag sparar det godaste godiset till såna tillfällen. Hunden kommer numera utan att jag ens behöver kalla in honom vid hundmöten. Han kommer springande och slickar sig om munnen och vet att han kommer få gott godis.

 

[Tajger]

Jag har 4 hundar, varav två är energiska 1-åringar. Är jag ute med alla föredrar jag att ställa mig åt sidan vid möte om det är en gångväg t ex - för börjar en hund muttra så drar alla igång och vrålskäller (och beter sig väldigt ouppfostrat...).
Jag kräver inte att dom ska sitta, men däremot titta på mig. Gärna med sidan åt den mötande hunden
Ibland är det svårt veta vad som kan trigga, men en har lite svårt för vissa bullhundar efter incidenter sen han var mindre och större svarta hundar. Mina dårar har lätt i just koppel reagera så då stannar jag hellre till än står med 4 dragande gapiga dårar

Hög igenkänning på den! Går gärna ut i terrängen med mina tre/fyra för att vara ”ur vägen”. Särskilt lilla ettåringen är rätt gapig Har försökt med godis vid möten, funkar på de två äldsta, inte de två yngsta. Naturligtvis borde jag träna dem mer enskilt, inte i grupp, men tiden räcker inte till att gå många promenader

 

[Kadi]

Jag tycker det är lättare att passera när den andra hunden sitter vid kanten och vi kan gå förbi, än att båda är i rörelse. Blir oftast lugnare tycker jag.

Jag har en liten hund som tycker andra hundar är rätt läskiga och gärna skäller ut dom om jag inte agerar. När den andra hunden sitter där känner hon sig lugnare och inte lika orolig att den plötslig dyker upp i baken och nosar på henne eller nåt, utan kan hålla fokus på mig och min belöning.

Går en mötande hund förbi stannar jag gärna till precis innan passagen och kastar någon godisbit i kanten som hon får leta upp medan den andra hunden passerar.

Man vet ju aldrig varför den andra hundägaren agerar som den gör eller vilket som är lättast för vilken hund, men de flesta vill väl undvika utfall och liknande iallafall, vilket jag också föredrar.

 

[Linda_A]

Jag förstår inte hur man kan få bättre kontakt med sin hund när den sitter än om man ber den gå fot och har en godisbit i handen. Rörelse är bra tror jag. Jag tror att det är lättare att ignorera fn annan hund när man utför en aktiv uppgift (gå fot) än när man utför en passiv uppgift (sitta). Rör sig hunden har jag större möjlighet att hålla hu den uppmärksamhet på mig genom att gå snabbare några steg, saktare några steg svänga lite osv.

Absolut, om du inte har en hund som blir relativt okontaktbar vid hundmöten. Då är det lättare att hålla den under kontroll om du inte ska förflytta dig och hunden samtidigt.

 

[Lena_B]

Min ena hund är absolut lättare att ha koll på om hon sitter, så möter vi hundar som drar försöker jag gå åt sidan och sätta henne.

Om vi går kommer det ofta ett par skall och om hunden vi möter drar mot henne gör hon ofta ett utfall. Sätter jag henne sitter hon, oftast tyst men det kan komma ett gnäll. Sätter mötande sin hund går hon oftast lugnt förbi, likaså om vi möter en hund som ignorerar henne. För henne verkar sättandet vara signalen att jag hanterar situationen, inte hon.