Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

[trip]

Vad jag har förstått av andra trådar så är vi en del här som har ks-hästar som fungerar eller i alla fall antas kommer kunna fungera framåt som ridhästar.

Min häst har överridande/intill liggande tornutskott på några ställen i ryggen. Detta hade även hennes mamma och henne fick vi ta bort pga. de problem som hon fick av dessa.
Nu jobbat jag hårt på att få denna individ att vara en fungerande ridhäst trots detta.
Så jag skulle vilja veta hur andra som har hästar med dessa problem får sina hästar att fungera.

Hur har ni upptäckt att något inte stämmer, innan diagnos har satts?
Lägger ni upp er träning på ett speciellt sätt?
Extra försiktigthet vid val av sadel och annan utrustning?
Andra förebyggande åtgärder? Från vardagliga saker till hur planering om allt ser ut år framåt.
Tror ni själva att detta påverkar era hästar på något vis även om hästarna fungerar?
Vilka skillnader har ni i er vardag/planering mot hur det hade varit utan ks-diagnos?

Ja, kortsagt hur gör ni för att få er häst att fungera trots denna diagnos och andra diagnoser som detta kan innebära.

Min häst har aldrig visat någon direkt ömhet i ryggen, men har fått återkommande problem med låsningar i länd och kors, även symtom i musklerna runt facettlederna tror jag har varit "på tapeten".
Dessa har visat sig främst genom problem vid hoppning av kombinationer eller större parallella oxrar även en tilltagande svaghet i att hålla ena sidans galopp.
Det har varit en hel del behadlingar både av vet. och fysioterapeut för att komma tillrätta med detta samt för att försöka hålla henne symtomfri. För oss är det nog faktiskt ett dagligt arbete för att hålla symtomen borta och för att kunna hålla oss till den långsiktiga planeringen.

Kan nog skriva hur länge som helst ang. mina erfarenheter och försiktighetsåtgärder men vill gärna höra andras erfarenheter mm.

 

[QuickStar]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Hur har ni upptäckt att något inte stämmer, innan diagnos har satts?
Mitt sto fick ont i ryggen strax bakom sadeln, detta hände strax efter att jag helklippte henne och det blev inte bättre efter att hon fått ytterligare ett täcke på sig (trodde hon blivit kall) så då åkt vi till veterinären.
Vet. trodde på muskelinflammation men tog bilder för säkerhets skull, där såg vi 4 täta kotor men inga pålagringar. Efter 10dagar på butta så var smärtan väck så jag o vet. drog slutsatsen om att hon är väldigt känslig om ryggen (vilket jag visst sen tidigare) och fått en rejäl inflammation efter att ha blivit kall. Dock så vet jag ju om KS nu och anpassar hennes miljö efter det.

Lägger ni upp er träning på ett speciellt sätt?
Nja ingen speciellt egentligen, dock blir hon sällan avställd utan går regelbundet.

Extra försiktigthet vid val av sadel och annan utrustning?
Jag rider ofta i en bomlös sadel på henne för att slippa oroa mig.. Skulle jag köpa en ny bomsadel skulle jag vara extra petig :smirk:
I övrigt så är hennes täcken sådana som andras bra och är riktigt vattentäta samt att dom sitter mkt bra eftersom hon har täcke jämnt utan när det är vindstilla och strålande solsken.

Andra förebyggande åtgärder? Från vardagliga saker till hur planering om allt ser ut år framåt.
Hon rids i en lägre form, travas så lite så möjligt, klättrar ofta etc.
Sen har hon alltid täcke då ju, hellre ett för mkt än ett för lite

Tror ni själva att detta påverkar era hästar på något vis även om hästarna fungerar?
I dags läget nej, inte när vi hela tiden tar KS i åtanke.

Vilka skillnader har ni i er vardag/planering mot hur det hade varit utan ks-diagnos?
Nog ingen större skillnad, nu är man ju lite extra nojig bara och vi klättrar lite oftare och gör andra rygg-stärkande övningar oftare än förut kanske, vilket ju enbart är positivt eftersom vi oftast gör samma sak med alla mina tre hästar

 

[Alexandra_W]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Hur har ni upptäckt att något inte stämmer, innan diagnos har satts?

Alltid haft 'känslig' rygg, inkl sadeltvång så svårt att säga vad som varit från ryggen och vad som varit i 'huvudet' (sadeltvång). KS upptäcktes i samband med att jag kollade upp honom då han efter igångsättning av en hovskada inte kändes riktigt okej. Visade sig ha ledinfl på flera ben, förutom ont i ryggen då. Rtg rygg visade intilliggande/överridande tornutskott på två ställen i sadelstaden, inkl tätt generellt mellan tornutskotten.

Lägger ni upp er träning på ett speciellt sätt?

Nja.. Numera är det ingen jätteskillnad, förutom att jag om det går undviker uppsutten skritt på lång tygel långa sträckor annat än enstaka ggr. Och mycket lång och låg fortfarande, ffa i uppvärmningen.

Länge däremot, och på vägen mot symptomfrihet så:

*Alltid skritta fram och av avsuttet. Minst 20 minuter före/efter
*Varm utrustning på varm rygg, fårskinnludd vintertid (rumsvarmt)
*Inte skritta på lång tygel mer än korta bitar, då satt jag hellre av
*Alltid ridas 'i form', viktigt att han alltid arbetade korrekt och ryggen 'med sig'.
*Red MASSOR i lång och låg, stärkte, stärkte och stärkte.

Extra försiktigthet vid val av sadel och annan utrustning?

Lika kinkig med alla mina ang sadel, men valacken har fårskinnspadd utprovad till sina sadlar.

Andra förebyggande åtgärder? Från vardagliga saker till hur planering om allt ser ut år framåt.

Håll ryggen varm och torr! Dvs ganska mkt 'om och kring' påklädning, även sommartid så se till han inte bli blöt och kall. Som sagts tidigare så vid ridning alltid varm utrustning på varm rygg, och nogrann framskrittning avsuttet.

Regelbunden massage (av equiatriker varannan månad numera, oftare förr, och så hobbymasserar jag).

Helst INTE ställa av lång tid (nu tycks dock ryggen blivit så bra att han klarar även det, men många år så 2 månader vila = rejält bakslag med ryggen)

Tror ni själva att detta påverkar era hästar på något vis även om hästarna fungerar?

I dagsläget? Nej, inte mer än att han är känslig och lätt blir öm och spänd om han blir våt/kall.

Vilka skillnader har ni i er vardag/planering mot hur det hade varit utan ks-diagnos?

Numera är han ju T-märkt för annat, men KS:en var symptomfri i många år redan innan det. Dock passar det han är T-märkt för utmärkt 'ihop med' KS:en, samma saker som är bra/dåliga med några få undantag bara. Så hade inte det andra hänt hade jag inte sett någon skillnad/påverkan i hans användbarhet bara pga KS:en, lite mer 'pyssel' i vardagen bara.


Så, i början var det väldigt mycket pyssel och planering och 'special', men numera *knock on wood* så tycks vi sen ett bra tag sedan ha kommit dithän att han håller sigsymptomfri med väldigt lite 'pyssel', och förutom mer täckad än polarna, så är det ingen märkbar skillnad. Jag värmer friska polarna på samma sätt, det är en av de saker som kommer av valackens KS, att 'de andra' hästarna fått ta del av vissa saker. T ex avsutten fram/avskrittning, mycket lång och låg, och inte långa skritturer på lång tygel t ex.

 

[trazel]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Gammeltanten här har KS.


Hur har ni upptäckt att något inte stämmer, innan diagnos har satts?
- Hon rörde sig konstigt och tappade bakkärran helt. Åkte in för att kolla upp och de hittade ryggen som spökade..

Lägger ni upp er träning på ett speciellt sätt?
- Hon vilade i nästan ett år innan hon sattes i gång igen när hon fick diagnosen. Nu sätts hon igång igen och ska förhoppningsvis börja gå lite dressyrklasser igen.

Extra försiktigthet vid val av sadel och annan utrustning?
- Vi har alltid varit väldigt försiktiga med vad hon haft för sadel och övrig utrustning.

Andra förebyggande åtgärder?
- Inget mer än jag tycker är normalt... Att en klippt häst har täcke på sig när det är kallt och regnigt till exempel och sånt. Att man rider i form när man inte skrittar på lång tygel och sånt ser jag också som en självklarhet, oavsett om man vet om att den har problem med ryggen eller inte.

Tror ni själva att detta påverkar era hästar på något vis även om hästarna fungerar?
- Klart att det gör. Nu ser man på henne att hon är glad igen. Förut var hon inte lika glad alls. Hon är överlycklig över att få vara med igen!

Vilka skillnader har ni i er vardag/planering mot hur det hade varit utan ks-diagnos?
- Hon är ju hopphäst i grund och botten med renodlad hoppstam så långt bak man kommer ungefär. Men hoppningen har hon fått sluta med, hon gick visserligen en hel del dressyr innan också, men nu är det bara dressyr för tanten!

 

[trip]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Intressant att höra era erfarenheter.

Är även nyfiken på vad det är för hästar ni har?
Antar att det är uteslutet att vi skriver stammen här men i allafall ras, ålder, egentliga inriktning och när problemen uppdagats.

Jag är rent krasst även nyfiken på vad ni har för sadlar till era hästar och det borde väl vara ok...

 

[trip]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Ska kanske berätta om min egen med.

Hon är ett halvblodssto med xx-mamma (också ks-häst som sagt), 6år och i grunden framavlad till hopp/fälttävlan, nu blir det mer allroundträning/tävling, mer dressyrtävlande än vad det från början var tänkt, men med tanke på att jag själv passerat 30 så är det väl dags att bli dressyrtant.

Hur har ni upptäckt att något inte stämmer, innan diagnos har satts?Hennes problem uppdagades vid 4års ålder, men mina misstankar kom nog redan tidigare.
Drog tidigt likheter med hennes mammas tidiga problem, snubblig, ganska dålig egen balans, svårighet att bli hundra lösgjord och avslappnad. Mamman hade onormalt svårt att förbli stadig i formen och reagerade kraftigt "vid tappad form", detta såg jag som ett tecken på smärta...
På min häst så drog jag som sagt öronen åt mig när hon blev ovilligare/mindre självsäker i sin hoppning och spände sin tidigare utmärkta hoppteknik. När sen ganska plötsligt fick problem med ena sidans galopp kom så kollade vi upp henne.

Hon är känsligare för yttre omständigheter (regn/kyla/illapassande utrustning/sämre ridning) än vad mamman var. Men i gengälld så tror jag att mamman hade större problem (smärta?) med skellett/leder, ofta även ner till kotorna, och avkomman faktiskt större problem med muskler/ligament (förutom de återkommande låsningarna så är hon en korförlamningshäst, jag personligen tror ju att allt har ett samband).

Lägger ni upp er träning på ett speciellt sätt?
Ja, hon går mer, men mindre inriktat, än hon skulle gjort annars. Ställs inte av utan får perioder med mindre jobb. Alla planer som vi hade på årgångstävlingarna är borttagna för att kunna skynda långsamt och hålla fokus på hållbarhet och trevlig vardagsridning.
Vi har ännu mer styrketräning (klättring ffa., studshoppning, bomövningar), mer arbete vid hand (longering, tömkörning, promenader). Sitter sällan ner längre stunder och hon får längre framskrittning/uppvärmning och nedläggning/avskrittning.
Dagsformen kan också avgöra hur ett ridpass blir, är flexiblare med henne än med andra tror jag nog.
Amatörmasserar och stretchar efter större ansträngningar.

Extra försiktigthet vid val av sadel och annan utrustning?
Ett gissel just nu, har haft kontakt med en sadelutprovare som jag tyvärr nu tappat förtroendet för, denne marknadsför "sitt" märke lite förhårt. Har försökt med utgångspunkt av dennes och egensökt kunskap få till välpassande sadlar. Bred kanal och stor anläggningsyta är väl det optimala. Har en crown dressyrsadel som jag tycker är ok, men är på jakt efter ny hoppsadel, funderar på en pessoa(don neco eller legacyXP). Andra tips mottages gärna!
Sen får hon kanske bättre täcken oftare än de andra. Funderar på att investera i ett BOT-täcke och ev. även ett täcke med hel hals, men är lite skeptisk till om det kommer begränsa hur hon rör sig i hagen.

Andra förebyggande åtgärder? Från vardagliga saker till hur planering om allt ser ut år framåt.
Hon får specialskor, snabb överrullning fram och greppskor bak, broddas hellre en gång för mycket än för lite.
Kommer nog inte helklippa henne iår trots att vi förhoppningsvis kan hålla igång och tävla.
Kollas nu i "friskt" läge upp av vet. och fys. 4ggr/år, framöver ska det förhoppningsvis räcka med 2ggr/år.
Hon kommer med allra största sannolikhet inte att få verka i avel, vill inte göra om detta ännu en gång. Då jäklar ska hon hålla sig symtomfri resten av livet och prestera mkt. bra resultat själv.
Tanken fanns annars på något år i ridning och sen avel.

Tror ni själva att detta påverkar era hästar på något vis även om hästarna fungerar?
Min häst är väldigt reaktionsbenägen och har svårt att bli hundra lösgjord, ofta funderar jag på om det är ett sätt att reagera på smärta. Många gånger känns det onormalt överdrivet, även om hon i sig själv är lite naturligt "spänd och reaktionsbeägen". Att gå med en ständig smärta/spändhet även om den är funktionell och från alla håll acceptabell, kan ju göra att vem som helst får fler spänningar och en sämre smärttröskel...det är nog det gissel jag funderar oftast på...
Tar även minsta snubbel eller ömhet som ett stort varningstecken.

 

[trip]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

Skönt att höra att ni har fått era hästar att fungera och att de verkar hålla sig i alla fall någorlunda symtom fria, även om det kanske kan innebära en liten del extra jobb i vardagen.

AlexandraW, får jag fråga vad din häst blev t-märkt för? Skulle vara intressant att veta om du har lust att berätta det.
Har han fortfarande sadeltvång och har han visat detta även när/om han gått på smärtstillande?
Tänker lite på min häst mamma som fick tas bort.
Grundproblemet hos henne var KS, symtomen var bla. kotledsproblem och balansproblem samt ett lättare sadeltvång som faktiskt försvann efter tre månader på butta.

 

[Alexandra_W]

Sv: Fungerande KS-hästar, hur gör ni?

AlexandraW, får jag fråga vad din häst blev t-märkt för? Skulle vara intressant att veta om du har lust att berätta det.
Har han fortfarande sadeltvång och har han visat detta även när/om han gått på smärtstillande?
Tänker lite på min häst mamma som fick tas bort.
Grundproblemet hos henne var KS, symtomen var bla. kotledsproblem och balansproblem samt ett lättare sadeltvång som faktiskt försvann efter tre månader på butta.

Visst får du fråga, det är ingen hemlighet.

Han har en skelettdefekt (gammal OCD-defekt) i hasleden VB. Inte gett problem innan 8 års ålder (då jag ökade träningsdosen), och därför inte upptäckts. Hösten 2003 kändes han inte okej, och jag kolalde upp. Vi hade tagit träningen ett snäpp till under sommaren, och han hade varit tvärfin, men kändes på hösten inte riktigt hundra. Så jag kollade upp, och då uppdagades defekten. Från början var prognosen lysande iom att han aldrig haft problem.

9 månad, åtskilliga behandlingar och en operation senare var prognosen milt sagt dyster. Det gick inte att 'backa bandet' och var inte bara en överansträngning. Så han dömdes ut och blev T-märkt. Ryggen höll sig under hela detta fin, utom de 8 v han stod på absolut boxvila efter operationen.

Sedemera, efter utdömningen, har han utvecklat spatt med BB. Men han har den goda smaken att 'hitta på' diganoser som 'passar ihop med varandra'. Samma saker som är bra för ryggen är bra för defekten och är bra för spatten. Dvs regelbundet arbete, inte vila, lång och låg och motionridning i alla tre gångarterna rakt fram i skogen. Dock så t ex cavaletti är ju bra för ryggen men mord för hasen (hoppa går bra, han har dock inte hoppat på flera år nu, han fick en senskada (han kan det mesta den där herrn..) i oktober och det lär dröja innan jag vågar hoppa honom igen (även om vet säger att jag inte behöver oroa mig).

Sadeltvånget har han än, men i MYCKET mildare variant än när han var yngre då det var EXTREMT. Det bottnar dock i traumatiska upplevelser under inridningsförsök under min tid, då en sadel med knäckt bom som nöp honom i ryggen i varje steg användes. Sadeltvånget försvann inte med butta.

Faktum är att det rehabprogram han fick för ryggen, då han gick på hög dos butta under hela rehabiliteringen, fick avbrytas efter bara några veckor då han protesterade för mycket. Han har fått butta/annat smärtstillande i längre perioder för hasen med, ger ingen effekt på sadeltvånget (eller gjordtvånget snarare). Det sitter 'i huvudet' sedan många år tillbaka, och inte 'fysiskt'. Men det är svårt att radera smärtminnen som sitter så djupt. Dock så har jag under åren soms agt med envishet och tålamod och ffa rutin, rutin, rutin lyckats mildra sadeltvånget markant och idag tänker jag bara på det när jag sadlar någon av de andra och inser 'ah, det är SÅHÄR det ska/kan vara' evil: