Sparrisen123
Trådstartare
Nu börjar det ju växa i hagarna snart och betessäsongen närmar sig med stormsteg. Jag funderar och funderar på hur jag ska göra för att hästarna ska må så bra som möjligt.
Jag har en egen ponny, en ponny som jag ansvarar för och tränar men som inte är min, och så deras hagkompis som är en liten äldre barnponny. "Mina" är lättfödda, medans den sista är ganska svårfödd. De tycker väldigt mycket om varandra alla tre och vill gärna gå tillsammans så mycket det går.
Jag har funderat och kommit fram till att följande tre alternativ finns för deras bete:
1. Ute på dagen, inne på natten. Inga konstigheter. Den svårfödda kan då stödfodras efter behov på natten.
2. Inne på natten, ute i "bantningshage" halva dagen med fodergrind till en hage med mer bete andra halvan av dagen.
3. Samma som alternativ 2, men den svårfödda får gå ensam i beteshagen första halvan av dagen när de andra två går i hagen med mindre bete.
Vilket alternativ hade ni valt? Det första alternativet är ju enklast och billigast, men frågan är om det räcker... Vill helst inte märka i efterhand (d.v.s. efter hästen redan blivit fet eller fått fång eller något annat hemskt) att det inte fungerar. Det sista alternativet känns lite elakt mot den svårfödda som då får gå ensam ca 6 timmar/dygn, utan sina kompisar, men mittenalternativet kanske blir för lite mat totalt för den ponnyn... Så himla svårt det här!
Förslag?
Jag har en egen ponny, en ponny som jag ansvarar för och tränar men som inte är min, och så deras hagkompis som är en liten äldre barnponny. "Mina" är lättfödda, medans den sista är ganska svårfödd. De tycker väldigt mycket om varandra alla tre och vill gärna gå tillsammans så mycket det går.
Jag har funderat och kommit fram till att följande tre alternativ finns för deras bete:
1. Ute på dagen, inne på natten. Inga konstigheter. Den svårfödda kan då stödfodras efter behov på natten.
2. Inne på natten, ute i "bantningshage" halva dagen med fodergrind till en hage med mer bete andra halvan av dagen.
3. Samma som alternativ 2, men den svårfödda får gå ensam i beteshagen första halvan av dagen när de andra två går i hagen med mindre bete.
Vilket alternativ hade ni valt? Det första alternativet är ju enklast och billigast, men frågan är om det räcker... Vill helst inte märka i efterhand (d.v.s. efter hästen redan blivit fet eller fått fång eller något annat hemskt) att det inte fungerar. Det sista alternativet känns lite elakt mot den svårfödda som då får gå ensam ca 6 timmar/dygn, utan sina kompisar, men mittenalternativet kanske blir för lite mat totalt för den ponnyn... Så himla svårt det här!
Förslag?