Fundering ang. avelstänk

[Christensen1]

Det beror ju på vad man vill ha för hund . Inte alla raser som har massor med bruksmeriter. Jag värderar också bruksmeriter högre, men tycker inte att SM i lydnad är helt kasst. SÅ många hundar är det ändå inte som har kapacitet att att ligga på 300 + p på tävling. Agility går förvisso fort, men en gammal agilityhund har visat att den håller och ska den prestera på mästerskap så ska den ha en bra förmåga att sortera intryck. Det säger dock nada om hur uthållig hunden är. Rallylydnad säger minst... Och jag är inte så impad av utställningsmeriter heller. I min ras "ska" hunden i alla fall få very good på utställning men om den är champion eller inte bryr jag mig inte om.

Idealet är förstås att en hund är fantastisk på alla sätt och vis innan den sätts i avel. Men det är inte riktigt rimligt. Det är jättesvårt att (i de numerärt ganska små raserna) enbart välja att köpa från supermeriterade föräldrar. Men jag resonerar som att några meriter är bättre än inga, och jag förutsätter inte att varenda hund som lyckats prestera på tävling har en riktig expert till förare. Oftast måste ju hunden ändå besitta några hyfsat goda egenskaper för att bli bättre placerad än genomsnittet.

När det gäller belöningsförväntan så ja det måste hunden ha för att inte tappa i engagemang. Men det är skillnad på att behålla förväntan under de 7-8 minuter som ett fritt följ i elitklass pågår, och de 7-8 sekunder som ett moment i rallylydnad pågår. Om hunden hela tiden får bekräftelse på att den gör rätt med röst och kroppsspråk så behöver den inte alls ha lika stor uthållighet. Och helt ärligt, vad jag har sett på film på ekipage på SM-nivå i rally så är där inte så jättebra precision heller. Bara hunden glatt och villigt utför det som står på skylten så verkar det ge full pott. Om hunden är spikrak, vänder snävt eller förflyttar sig lite hit eller dit verkar inte spela någon roll.

Vi tänker alla olika uppenbarligen. För mig är lydnad ingen som helst utvärdering avseende arbete. När det gäller exteriör så ska hunden vara funktionell (i det ingår hållbar) och rastypisk. Även en hund med Good är rastypisk.

 

[Liran]

Lydand kan baklängeskedjas och hunden kan jobba för avståndsbelöning. Skickliga förare tävlar även hundar med kass arbetslust på hög nivå.
Jag tycker inte att varken lydnad eller rallylydnad (agility räknar jag också dit. Säkert missat något också) är några särskilda meriter avseende arbetsmeriter.

Håller med @Milosari om att elitlydnad (och lkl 3) visst är intressanta meriter i arbetshänseende. Hunden visar ju att den är dresserbar, samarbetsvilig och har viss koncentrationsförmåga. Det är ganska få förare som har kamplust nog att driva fram en hund utan arbetsmotor till elitlydnad. Sedan håller jag naturligtvis med om att bruksmeriter väger tyngre. Men en bra korning och LP3, eller ett förstapris i Elit utan alltför många försök, är OK meriter. Det är knepigare att meritera inom brukset på så sätt att det kräver mycket mer tid, och mycket bättre fysik av föraren .

 

[Raderad medlem 94602]

Håller med @Milosari om att elitlydnad (och lkl 3) visst är intressanta meriter i arbetshänseende. Hunden visar ju att den är dresserbar, samarbetsvilig och har viss koncentrationsförmåga. Det är ganska få förare som har kamplust nog att driva fram en hund utan arbetsmotor till elitlydnad. Sedan håller jag naturligtvis med om att bruksmeriter väger tyngre. Men en bra korning och LP3, eller ett förstapris i Elit utan alltför många försök, är OK meriter. Det är knepigare att meritera inom brukset på så sätt att det kräver mycket mer tid, och mycket bättre fysik av föraren .

Få förare som tävlar på högre nivåer är intresserade av "dåliga" hundar. De brukar ha ganska höga krav på vad de vill ha i en hund. Så absolut att det kan en fingervisning om att en hund är bra.
Och som du säger, ihop med MH, MT och utvärderingar från övriga kullar blir det en helhet.
Tycker inget utesluter det andra. Skulle dock inte hänga upp mig på bara den ena faktorn.

Sen finns det jättebra hundar som ändå inte platsar i jusst avel.

 

[Christensen1]

Håller med @Milosari om att elitlydnad (och lkl 3) visst är intressanta meriter i arbetshänseende. Hunden visar ju att den är dresserbar, samarbetsvilig och har viss koncentrationsförmåga. Det är ganska få förare som har kamplust nog att driva fram en hund utan arbetsmotor till elitlydnad. Sedan håller jag naturligtvis med om att bruksmeriter väger tyngre. Men en bra korning och LP3, eller ett förstapris i Elit utan alltför många försök, är OK meriter. Det är knepigare att meritera inom brukset på så sätt att det kräver mycket mer tid, och mycket bättre fysik av föraren .

Som tidigare nämnts så har människor olika åsikt angående detta. Lydnad är trevligt men inget resultat jag överhuvudtaget tar hänsyn till när det gäller avel. Däremot finns det andra saker jag tittar på och bedömer som viktiga. Dit hör inte lydnad, rallylydnad eller agility.

 

[Sonic76]

När det gäller schillerstövare så är endast meriterade hundar i jaktprov och som har bra resultat där godkända för avel från föreningens sida. Finns vissa medfödda problem även hos schiller, de höftledsröntgas så det ska man kolla och sedan finns det ett hjärtproblem.
Nu är föreningen stenhård och det finns ett avelsråd man vänder sig till för att få parningen godkänd.
Så det känns tryggt så sett om man kollar deras tiklista med godkända parningar.
Skulle aldrig köpa en hund man inte vet något om och som man inte kan kolla ev höftledsdefekter mm i släkten.
Min tik är ju en omeriterad omplacering som aldrig avlats renrasigt på vilket är synd då stamtavlan tydligen är riktigt fin. Hon har dock nog inte så bra höftleder då hon börjar få symptom från dem nu. Hon är dock 9 år och har varit med om diverse saker så hon skulle ju inte avlas på ändå.

 

[linnsan]

Som tidigare nämnts så har människor olika åsikt angående detta. Lydnad är trevligt men inget resultat jag överhuvudtaget tar hänsyn till när det gäller avel. Däremot finns det andra saker jag tittar på och bedömer som viktiga. Dit hör inte lydnad, rallylydnad eller agility.

Fast måste bero på vilken ras vi pratar om?
Du kanske endast pratar bruksraser?

Spontant känner jag dock att MH, korning, L-test och bruks/lydnad osv ger en fingervisning på hur en brukshund funkar. Sen såklart hälsa och helheten på släkten.

Vad menar du att man ska kolla på hos avelsdjur?

 

[Milosari]

Vi tänker alla olika uppenbarligen. För mig är lydnad ingen som helst utvärdering avseende arbete. När det gäller exteriör så ska hunden vara funktionell (i det ingår hållbar) och rastypisk. Även en hund med Good är rastypisk.

En kelpie som inte får bättre än Good på utställning är inte ett bra exemplar. Det är en ras där du inte behöver välja mellan utseende eller arbetsförmåga. Det är inte ovanligt att en BCH också har ett UCH. Har jag tittat på en annan ras som schäfer eller labbe så hade jag resonerat annorlunda. Där tror jag det är rätt ovanligt att bruks-/jaktvarianten ens har satt en fot i en utställningsring och det hade inte heller rört mig ryggen om den åkt ut med huvudet före. Men när det gäller min ras, eller om jag skulle köpt en sällskapshund, så vill jag att den också är någotsånär snygg att se på.

 

[Milosari]

Fast måste bero på vilken ras vi pratar om?
Du kanske endast pratar bruksraser?

Spontant känner jag dock att MH, korning, L-test och bruks/lydnad osv ger en fingervisning på hur en brukshund funkar. Sen såklart hälsa och helheten på släkten.

Vad menar du att man ska kolla på hos avelsdjur?

Jag gissar enbart Malle och möjligtvis Schäfer. Det är ju i princip de enda raser som används till polis- och väktartjänst, och därmed L-testas i större omfattning.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag gissar enbart Malle och möjligtvis Schäfer. Det är ju i princip de enda raser som används till polis- och väktartjänst, och därmed L-testas i större omfattning.

Vi hade en tik som L-testades och blev godkänd för all polisiär tjäst och är i tjänst. Hon passar inte i aveln. Därför sålde vi av henne.
L-test är inte gott nog. Finns egenskaper som spelar mindre roll i tjänst men spelar större roll för gemene hundägaren. Alla hundar går ju inte till tjänst. Hundarna ska även funka för mer än så.

 

[brandkattis]

Jag håller med dig, tyvärr alldeles för vanligt. Känns som att man missat vitsen att röntga/MHa/utvärdera då.

Har du läst tråden "oseriös avel"? Mycket intressanta liknande diskussioner där.

Jo, jag har läst den av o till men är mycket blandraskullssnack i den

 

[brandkattis]

Rätt ofta eller mycket ofta som jag sett att tikarna är omeriterade.
MH gjorda (för hoppningsvis) o nån utställning, men inte arbetsmeriter.
Det känns också lite fel i mina ögon.

 

[AgentCarter]

När det gäller schillerstövare så är endast meriterade hundar i jaktprov och som har bra resultat där godkända för avel från föreningens sida. Finns vissa medfödda problem även hos schiller, de höftledsröntgas så det ska man kolla och sedan finns det ett hjärtproblem.
Nu är föreningen stenhård och det finns ett avelsråd man vänder sig till för att få parningen godkänd.
Så det känns tryggt så sett om man kollar deras tiklista med godkända parningar.
Skulle aldrig köpa en hund man inte vet något om och som man inte kan kolla ev höftledsdefekter mm i släkten.
Min tik är ju en omeriterad omplacering som aldrig avlats renrasigt på vilket är synd då stamtavlan tydligen är riktigt fin. Hon har dock nog inte så bra höftleder då hon börjar få symptom från dem nu. Hon är dock 9 år och har varit med om diverse saker så hon skulle ju inte avlas på ändå.

Man kan få parningen godkänd men det behövs inte, vår är inte godkänd pga pappan var ung (inte hunnit göra jaktprov). Men så kan de göra något så ovanligt nuförtiden som att jaga hare.
Vår är istället uppbackad an många stora namn inom uppfödning och jaktprov istället.
Jag vet inte hur mycket jag ger för den där tiklistan efter ha sett hur vissa av dem jagar, tråkigt men sant.
Sen skulle jag vilja att de var hårdare gällande hur ofta en hanhund får vara med på listan samma gång, med en så liten ras så ska det inte föddes en tre kullar på samma gång med samma pappa (och en fjärde med brorsan)

 

[Sonic76]

Man kan få parningen godkänd men det behövs inte, vår är inte godkänd pga pappan var ung (inte hunnit göra jaktprov). Men så kan de göra något så ovanligt nuförtiden som att jaga hare.
Vår är istället uppbackad an många stora namn inom uppfödning och jaktprov istället.
Jag vet inte hur mycket jag ger för den där tiklistan efter ha sett hur vissa av dem jagar, tråkigt men sant.
Sen skulle jag vilja att de var hårdare gällande hur ofta en hanhund får vara med på listan samma gång, med en så liten ras så ska det inte föddes en tre kullar på samma gång med samma pappa (och en fjärde med brorsan)

Jag tycker det är svårt att få tag i en utanför den listan
Har frågat och frågat men hänvisas dit hela tiden
Ser ju samma tikar ofta med.
Som tur var så finns det många gamla stövargubbar att be om råd men har hittills inte fått tag i en valp utanför listan.
Och ja väldigt inriktat på räv ja

 

[Christensen1]

Jag gissar enbart Malle och möjligtvis Schäfer. Det är ju i princip de enda raser som används till polis- och väktartjänst, och därmed L-testas i större omfattning.

Finns många raser som lämplighetstestas. det beror helt på vilken inriktning vi pratar om. Det finns test för såväl tull som försvarsmakt som också är lämplighetstest. Dessa är inte utformade som polisens utan riktas mot sin verksamhet men kan ändå säga en del.

 

[Christensen1]

En kelpie som inte får bättre än Good på utställning är inte ett bra exemplar. Det är en ras där du inte behöver välja mellan utseende eller arbetsförmåga. Det är inte ovanligt att en BCH också har ett UCH. Har jag tittat på en annan ras som schäfer eller labbe så hade jag resonerat annorlunda. Där tror jag det är rätt ovanligt att bruks-/jaktvarianten ens har satt en fot i en utställningsring och det hade inte heller rört mig ryggen om den åkt ut med huvudet före. Men när det gäller min ras, eller om jag skulle köpt en sällskapshund, så vill jag att den också är någotsånär snygg att se på.

Det har ingen betydelse vilken ras det är som bedöms. Good är "hund som motsvarar rasens standard och vars exteriöra fel är av mindre framträdande karaktär".
Det är ingen skillnad på ras i kvalitetsbedömning. Good är och förblir en rastypisk hund.

 

[Milosari]

Det har ingen betydelse vilken ras det är som bedöms. Good är "hund som motsvarar rasens standard och vars exteriöra fel är av mindre framträdande karaktär".
Det är ingen skillnad på ras i kvalitetsbedömning. Good är och förblir en rastypisk hund.

Det får du hävda om du vill. Jag håller inte med. Nästan alla kelpies får minst VG på utställning, även om de har hyfsat stora avvikelser som fel pälslängd, vita tecken osv. Om den bara får G och aldrig bättre resultat så ska den nog vara bra ful faktiskt.

 

[Milosari]

Finns många raser som lämplighetstestas. det beror helt på vilken inriktning vi pratar om. Det finns test för såväl tull som försvarsmakt som också är lämplighetstest. Dessa är inte utformade som polisens utan riktas mot sin verksamhet men kan ändå säga en del.

Ok det känns bara som om du försöker slingra dig nu. Vilka andra raser förutom Schäfer och Malle L-testas i så stor omfattning att man kan använda resultaten som en del av en avelsutvärdering på rasbasis?

 

[Red_Chili]

Det har ingen betydelse vilken ras det är som bedöms. Good är "hund som motsvarar rasens standard och vars exteriöra fel är av mindre framträdande karaktär".
Det är ingen skillnad på ras i kvalitetsbedömning. Good är och förblir en rastypisk hund.

Inom min ras får i princip alla hundar exellent. De gånger någon får good så är det (oftast) för att hunden enligt domaren är ful och dessutom vägrar visa sig på ett bra sätt (antingen så rädd att domaren knappt kan ta i den eller att den verkligen hatar hela utställningssituationen). Visst kan rastypiska hundar få "good", min Aysu har fått det, men inom saluki är det så att folk höjer på ögonbrynen och undrar vad sjutton som är fel om hunden får något så "dåligt" som very good. Är det en riktigt raskunnig domare som ger en saluki ett good, då tippar jag på att den hunden faktiskt är en dålig saluki exteriört.

 

[Christensen1]

Inom min ras får i princip alla hundar exellent. De gånger någon får good så är det (oftast) för att hunden enligt domaren är ful och dessutom vägrar visa sig på ett bra sätt (antingen så rädd att domaren knappt kan ta i den eller att den verkligen hatar hela utställningssituationen). Visst kan rastypiska hundar få "good", min Aysu har fått det, men inom saluki är det så att folk höjer på ögonbrynen och undrar vad sjutton som är fel om hunden får något så "dåligt" som very good. Är det en riktigt raskunnig domare som ger en saluki ett good, då tippar jag på att den hunden faktiskt är en dålig saluki exteriört.

Då verkar inte domaren vara medveten om vad Good betyder (mindre sannolikt) eller så gör han en annan bedömning i frågan än åskådarna.

 

[Red_Chili]

Då verkar inte domaren vara medveten om vad Good betyder (mindre sannolikt) eller så gör han en annan bedömning i frågan än åskådarna.

Ja, jag vet inte, men om hundar som knappt går att ta i och inte heller följer rasstandarden får "good" så tycker i alla fall att något verkar lite knasigt. Å andra sidan, det är ju absolut inte det enda som är knasigt med utställningar i så fall. Själv tar jag aldrig med ett endaste utställningsresultat i min bedömning av vad som är en bra eller dålig hund.