Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

[Skogstrollet]

... skulle uppskatta att få höra råd och reflektioner om min situation.

Jag vet ju att vissa är benhårt mot att omplacera hund och andra mer positivit inställda. Det här är en tanke som krypit sig på mig under en längre tid och inget är bestämt ännu.

Min hund är 11 månader nu och jag vet att det är den värsta åldern och att det är många som ger upp vid den här perioden. Men jag undrar iaf om det bästa för hunden vore att hitta ett mer lämpligt hem åt henne. Via uppfödaren/rasklubben, till någon mer aktiv person med erfarenhet av rasen. Och i så fall är det väl bättre att börja leta så snart som möjligt.

Jag trodde jag visste vad jag gav mig in på när jag köpte henne. Ville ha en aktiv hund som kunde hänga med på det mesta. En positiv och glad hund. Men hon är bara för mycket... Det spekuleras om ADHD och andra störningar men det vet jag inte om jag tror på. Instruktörer och andra mycket hundkunniga människor i min krets säger allihop att det aldrig sett något liknande och att de själva inte tror de skulle stått ut med en sådan hund. Men visst finns det potential i henne, det är bara så förbenat svårt att få fram det! Hon är stentuff i psyket och jag når inte igenom henne, inte ens med bra tränare till hjälp. Varje dag är en kamp om husfriden, promenaderna är rena dragkampen, jag kan inte ta henne med någonstans för hon blir uppstressad och totalt blockerad vid möten med människor och nya miljöer. All träning måste bakas in i dagliga promenader, för märker hon att det är ett "träningspass" på gång blir hon så uppjagad och stressad att hon blir blockerad och bara fladdrar runt benen på mig av pur leklust.
Jag är bara den som kliar henne på magen och serverar maten för henne, någon ledare ser hon mig def. inte som. Samtidigt lyssnar inte på någon annan heller, mig lyder hon iaf ibland när det inte är för "obekvämt" för henne eller hon vet att hon tjänar något på det.

Nu låter det som att hon är understimulerad, men när det inte ens räcker med 1.5 timmes rask promenad med lydnadsträning varje morgon (plus flera rastningsrundor så klart) och ca en timmes spår/sökträning i skogen på eftermiddagarna på en valp/unghund...? (Den senaste tiden har det inte fungerat dock då hon haltat en tid, börjar bli bättre igen nu.) Hon sover en halvtimme, sen är det full fart igen. Eller är det en normal grad av aktivering för sådan hund? Är det jag som lurar mig själv? Det är en golden retriever av jaktlinjer.

Första halvåret körde jag bara med mjuka metoder, inga krav utan gjorde all kontakt mellan oss till något positivt. När hon blev äldre så spårade hon ur som en fritt uppfostrad tonåring.... Tog hjälp av bra instruktör och började arbeta mer med "svart och vit" -gränsdragning. Nådde dock aldrig igenom henne helt och har inte lydnaden på henne idag. Nu lyssnar hon bara sämre och sämre.

Jag hade så många planer när jag köpte henne, agility, spårträning, ev. jaktprov, sök... ja jag ville testa på allt. Även tävla. Men som hon är nu fungerar hon helt enkelt inte i sällskap.

Jag vet inte hur länge jag kommer att orka kämpa med den här hunden. Jag VET att hon skulle kunna bli en kanonhund, men frågan är om JAG klarar av det?

Tacksam för alla svar, positiva som negativa.

 

[Gnist]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Du skulle ju kunna testa att lämna henne till någon som tränar henne och se om det hjälper. I bland så är det vad som behövs, när hund och ägare kommit in i ett moment 22 där ingenting fungerar.
Kan ju vara värt några hundfria veckor och några kronor att testa i alla fall.
Vet en som gjorde så en gång när allt bara låste sig mellan ägaren och dennes hund. Hunden var borta i 3 veckor hos en tränare och kom tillbaka som en "ny" hund och sedan dess har det inte varit några problem med alls med den hunden.

 

[Aliide]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Håller med till 100%

 

[Jadzia]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Jag fäste mig lite vid det där du säger om att hon stissar upp sig och drar fullt på alla växlar så fort något händer och du inte når henne. Hur är det med hundens förmåga att slappna?
Finns det överhuvudtaget en av-knapp eller går hon på högvarv dygnet runt?

Om hon går på högvarv är det inte konstigt att hon blockerar bort dig. Stressen har gjort henne oemottaglig för det du vill säga och göra.Då behöver hon lära sig att koppla ner och landa innan det ens är någon ide att träna.

Man kan faktiskt motivera upp en hund för mycket och skapa alldeles för höga förväntningar. Då kan man se det du beskriver vid träningar och liknande. En hund som är relativt självbelönande och finner jobb i sig otroligt roligt behöver egentligen inte så mycket skoj och stoj för att gå bra. Det kan som sagt slå över istället.

Har du funderat över detta någon gång eller pratat med tränaren om det?

 

[Milosari]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

det kan inte vara så att hunden är överstimulerad? har du provat att dra ner på träningen och bara ta det lite lugnt?

 

[T.Alsterfeldt]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

det där låter som min gamla servicehuund sarah..vidrig att leva med,den bästa hund jag sett i arbete.

det gäller att kanalisera allt det där till en vettig nivå,och se över sin egen rolli det hela..jag har tränat en hel del omplaceringar o när de är sådär måste man bara hitta rätt knappar.

har du provat att söka sakr med henne?tex nycklar?
det är också viktigt med gosstunder på hundens villkor,dvs det hon tycker är skönt..massera framben o mellan framben brukar vara populärt o jag börjar med det tidigt,tidigt för att kunna stänga av stressystemet när jag vill.

promenader på si o så många timmr är bortslösat på den här typen av hund,jag ar med dem till stallet o efetr 5 timmar vill de inte ha mer den dagen..o vi gör ingenting egentligen.

som sagt-högt kilopris för en iller

sätt igång o bli exceptionellt fumlig hemma,fejka ryggskott när du skall plocka u tvättmaskinen.
se gtill att hon får ett arbete som genererar en bra lön i hennes ögon!

den här typen av hund är som en skenande skördetröska o det gäller inte så mkt att hejda den som att faktiskt bli intressant i hundens ögon..

man kan ju tex hitta massa intresant godis på promenaden,o vägra dela md sig..när ma väl gör det så är man betydligt mer intressant sedan.

kolla vad som motiverar henne o använd det sedan.
klara gränser o konsekvenser av att skita i det är viktigt,men ika viktgt är vilostunder,sova bra,oc h hjärnstimulans.

min gamla varvar otroligt mkt vid lydnadsträning också,och tyvärr även vid folksamlingar o högtalare också då hon är en diva. där har jag jobbat med otroligt små saker,sätta n fot rätt,titta påmig,en bra sväng osv.koncentration belönas.
jag har funnit att de svarar bättre på viss operant betngning där de får klura själva. men med -fasta-gränser!

se om du kan söka upp framgångsrika lydnads-spår ekipage med antingen bordercollie eller din typ av hundras o beat de tittar när ni jobbar för att få tips vad som är ditt problem i det hela

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Svar till alla:

(Gnist)
Jo jag har funderat på att lämna bort henne, inte nödvändigtvis till en tränare, utan tänkte fråga uppfödaren om hon kunde ta henne ett par veckor. Dels för att få hennes uppfattning om hunden och sedan bara för att få ett brejk och samla energi inför ett nytt krafttag. Ska prata lite med henne och höra om hon kan tänka sig det.

(Jadzia)
Det finns en av-knapp. Hemma är hon lugn och kan slappna av, sover mycket osv. Det är snarare så att på-knappen är lite överkänslig...

Jag har funderat mycket på hur jag ska hitta rätt nivå att lägga berömmet/motivationen på när jag tränar. Det är faktist väldigt svårt att hitta just rätt nivå, eftersom hon spårar ur om jag tar i för mycket, fokuserar stenhårt på ev. godis och glömmer jobbet eller snurrar iväg och belönar sig själv med en pinne eller något annat om jag tar i för lite. Hon är bara lite för mycket hela tiden.
Jag har jobbat väldigt mycket med miljöträning och att hon ska kunna slappna av i olika situationer. Det krävs dock 10-15 besök i stallet till exempel innan hon har lugnat sig så pass att hon är mottaglig för mig, allt det nya är ju så roligt-roligt-roligt-roligt! Tar jag i henne i en sådan situation så lugnt och bestämt säger åt henne att sitta eller något annat för att få kontakt, så funkar det i 0,5 sekunder, sedan är hon iväg igen. Det krävs kanske 20 upprepningar för att hon ska sitta till slut. Ska då jag flytta henne eller mig till andra sidan stallgången så börjas det liksom om igen.

Jag har lärt mig att hålla mig själv lugn i sådana situationer (även om jag kokar invändigt av frustration) och tänker hela tiden på att inte själv "kasta bränsle" på hennes brasa.

(T.Alsterfeldt)
Jag jobbade mycket så när hon var mindre, på att vara intressant i hennes ögon genom att hitta godisgömmor, träna små trick osv. Och visst det fungerade men bara till en viss gräns. När det blev dags att lägga in krav i träningen så föll hela korthuset samman. Och där lite där jag står idag. Jag kan få henne att jobba med mig genom att göra allt roligt för henne, men då känns det som att allt sker på hennes villkor och vill hon inte så skiter hon i mig.

Vi kelar mycket hemma, hon slappar ofta bredvid mig i soffan och jag klappar. Även när vi tar "mini-pauser" ute så sitter hon vid mina fötter och jag smeker hennes öron, så kan hon slappna av en kort stund. Så länge det är lugnt runt om kring.

Har tränat en del sökövningar och även börjat lära henne att plocka undan sina egna leksaker och ben hemma (och då med hjälp av klicker). Sånt gillar hon och det fungerar rätt bra. Vi har också testat på att spåra en del och när vi är ensamma ute i skogen så är hon ryyyysligt bra... Men vid minsta distraktion.

Men du sammanfattar det rätt bra, jag har inte hittat hennes knappar och jag vet egentligen inte vad som motiverar henne eftersom hon blir skitglad för allt.

Vi har testat lugnare perioder (vid misstanke om överaktivering) men det blev ingen större skillnad. Har testat att låta henne jobba väldigt mycket med hjärnan, vilket gav en hund som antingen sov som en död eller jobbade till 100%. Mycket motion tar iaf av udden av det hela, även om jag vet att det inte är en långsiktigt lösning. Måste försöka hitta någon slags balans i det hela.

Det var iaf väldigt skönt att få skriva av sig. Har insett nu att jag inte är redo att ge upp innan jag känner att jag verkligen gjort allt jag kan. Ska leta upp lämplig kurs och ta kontakt med min tränare för tips igen. Att titta på bordercollies var ett bra tips.

Tack allihop.

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Vill tillägga också att jag känner det som att hunden styr mitt liv, och inte tvärtom. Hon tar inte åt sig av tillrättavisningar, oavsett grad av intensitet och ger sig aldrig.

Vid ett tillfälle då hon betedde sig rent ut sagt för jävligt lade jag ned henne och höll fast. Hade bra hundmänniska med då och hade inte vågat göra något sådant på egen hand då jag vet att det kan slå bakut. Vilket det kanske också gjorde...
I 40 minuter låg vi snön, hon testade den ena metoden efter den andra för att komma loss. Men hon gav sig inte... Hon var 8 månader vid det tillfället. Till slut, när jag höll på att frysa ihjäl, vi låg dessutom mitt nedanför en skidbacke och fullt med folk, reste jag mig samtidigt som jag gav kommando till henne att resa sig. Ingen av oss vann.

Är detta normalt?

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

har du provat att söka sakr med henne?tex nycklar?

Jag brukar ibland spotta på en kotte och kasta ut i skogen och låter henne söka. Hon går som en dammsugare i upp till 15-20 minuter tills hon hittar den. Hennes mål då är att hitta kotten, inte komma till matte för att få beröm efteråt.

 

[Aliide]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Ang. korrigeringar. En hund som har lite temperament och livlighet anser jag tar åt sig bäst av snabba, kvicka och precisa korrigeringar. Att hålla fast en hund kan barka åt skogen, då hunden oftast får panik och inte "jävlas" som många tror.

 

[Jadzia]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Jag håller med, Snabba och precis korrigeringar är bättre än långa och utdragna. De senare går alltför ofta över i någon maktkamp. Också en golden kan ha humör.

Nu är jag nog mer inne på att du kanske är lite för snäll och eftergiven. Ska man köra en ferrari krävs det både mjuk fot på gasen och fast hand i styrningen.

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Det korrigeringar som fungerar bäst på henne är att hålla henne i nacken lugnt i 2-3 sekunder, säga NEJ lågt och tydligt och inte släppa förrän man ser att det sjunkit in. Snabba korrigeringar stressar upp henne och hon slår av sig dem direkt.

När hon låg under mig så fick hon definitivt inte panik... Först använde hon muskelkrafter för att försöka komma loss. När det inte fungerade försökte hon gnälla sig loss och kikade samtidigt på mig ur ögonvrån. Sedan låg hon helt avslappnad, kikade på mig och viftade på svansen samtidigt som det ryckte i tassarna. Man skulle kunna tro att hon gett sig då, men det var lekfullhet. Det såg vi båda två, jag och min kompis. Sedan gjorde hon ett jätteryck för att ta sig loss. Och om och om igen...

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Nu är jag nog mer inne på att du kanske är lite för snäll och eftergiven. Ska man köra en ferrari krävs det både mjuk fot på gasen och fast hand i styrningen.

Mycket möjligt, men hur långt ska jag behöva gå för att slå näven i bordet? Har redan passerat några gränser som jag inte tyckte kändes ok.

 

[Aliide]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Mycket möjligt, men hur långt ska jag behöva gå för att slå näven i bordet? Har redan passerat några gränser som jag inte tyckte kändes ok.

Kommer säkert låta som en djurmisshandlare; men man ska behöva gå så långt att hunden tar åt sig av en korrigering.

 

[Aliide]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Det korrigeringar som fungerar bäst på henne är att hålla henne i nacken lugnt i 2-3 sekunder, säga NEJ lågt och tydligt och inte släppa förrän man ser att det sjunkit in. Snabba korrigeringar stressar upp henne och hon slår av sig dem direkt.

När hon låg under mig så fick hon definitivt inte panik... Först använde hon muskelkrafter för att försöka komma loss. När det inte fungerade försökte hon gnälla sig loss och kikade samtidigt på mig ur ögonvrån. Sedan låg hon helt avslappnad, kikade på mig och viftade på svansen samtidigt som det ryckte i tassarna. Man skulle kunna tro att hon gett sig då, men det var lekfullhet. Det såg vi båda två, jag och min kompis. Sedan gjorde hon ett jätteryck för att ta sig loss. Och om och om igen...

Inte ofta man hör om hundar som bäst tar åt sig av långvariga korrigeringar. En hund behöver tydliga gränser mellan svart och vitt, därför ger jag mina hundar tydliga korrigeringar. "NEJ" eller "Bra".

Hon kanske inte heller tog åt sig av att ni låg på henne?

 

[Jadzia]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Så lite som möjligt men så mycket som behövs. En hund som redan spårat ur kan behöva en del mer än en som aldrig fått möjligheten.

Det är här det kan kollidera mellan ägarens filosofi/personlighet och hur mycket styrning hunden behöver. Det är ju aldrig trevligt när man känner att man passerat sin personliga gräns, men uppenbarligen har du inte passerat hundens gräns eftersom hon inte tagit åt sig.

Du kan ju också ta fasta på Alsterfeldts råd om att styra hundens energi. Hon har ju erfarenhet av turbohundar och hur man styr upp dem utan några krafttag.

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Fy vad jag blir ledsen när jag läser era svar... Inte för vad ni skriver utan för att jag känner att jag behöver bli hårdare mot henne.

Att träna mera klarar jag, men att bli hårdare - det blir svårt.

Angående korrigeringarna så är det väl snarare fasthållningen som ger effekt, inte "nejet". Ett rapt NEJ och ev. ett ryck i kopplet ger noll reaktion. Jag har ibland brölat mig hes och skrämt folk i mina försök att låta mörk, arg, rejält bestämd och allt annat man kan tänka sig. Nada... *gnäller lite*

Jag lever i en maktkamp. Det är inte roligt att ha hund just nu.

 

[Skogstrollet]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Hon kanske inte heller tog åt sig av att ni låg på henne?

Nej, det gjorde hon inte.

 

[Jadzia]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Men ett nej, oavsett hur rappt och myndigt det än kan låta, kanske inte riktigt duger. Det är den där fysiska fasthållningen som skulle behövas omvandlas till en kvick korrigering istället. I våra ögon kan det verka elakt men en snabb smäll är inte taskigare mot hunden än att brottas med den i en halvtimme, snarare tvärt om.

Det här måste dock ske med fingertoppskänsla. Jag förespråkar inte att du nu går ut och klappar på hunden allt vad den tål. Det är fel väg att gå. Först behöver du kolla att hunden faktiskt är med i huvudet och inte så uppstressad att inget får henne att bli kontaktbar. Att korrigera en sådan hund ger ingen effekt och är mest grymt. Den hjälp du behöver kommer vi inte att kunna ge dig här, men kanske en knuff i rätt riktning. Jobbet får sedan göras av dig och din instruktör.

Och tänk såhär, om du väl får styrning på henne och är hård som sjutton i början så kan man oftast släppa på det senare och bli mer mesig. En hund som väl lärt sig var gränsen går kan tillåta sig att töja lite på dessa, men rättar snart in sig vid enkel tillsägelse efetrsom den annars vet att det kan bli mycket otrevligt. Då är det smartare att lyda direkt och få kul och beröm av matte istället.

 

[Flinisen]

Sv: Funderar smått på omplacering av hund... *långt*

Fy vad jag blir ledsen när jag läser era svar... Inte för vad ni skriver utan för att jag känner att jag behöver bli hårdare mot henne.

Att träna mera klarar jag, men att bli hårdare - det blir svårt.

Angående korrigeringarna så är det väl snarare fasthållningen som ger effekt, inte "nejet". Ett rapt NEJ och ev. ett ryck i kopplet ger noll reaktion. Jag har ibland brölat mig hes och skrämt folk i mina försök att låta mörk, arg, rejält bestämd och allt annat man kan tänka sig. Nada... *gnäller lite*

Jag lever i en maktkamp. Det är inte roligt att ha hund just nu.

En korrigering skall ju ha ett positivt slut ex godis. Har du provat med en snabb korrigering och om hon tittar upp på dig eller lyder..fram med godis och belöna med en gång? Min golden har varit lika stissig och haft svårt att slappna av och lyssna men nu har han blivit 2 år och mer lyhörd men inte speciellt lugn Men det övar vi på jättemycket och just det att de får lära sig att slappna av även utomhus är väldigt viktigt. Dessutom att inte träna för mycket kan ju också ha en lugnande effekt. Att kanske dra ner lite på träningen så hon inte blir så uppjagad och tycker att ni ska göra saker hela tiden. Att hon blir stressad och nervös av att hela tiden vara så aktiv ute tillsammans med dig är ju inte bra. Hon kanske bara behöver lite lugn ett tag. Kanske det funkar?! Lycka till