lillavovven
Trådstartare
Vår lille dvärgschnauzerkille Frippe har nu hunnit bli 4,5 månad och vi njuter av hur okomplicerad och trevlig han är! Det mesta går betydligt enklare än vad jag hade väntat mig, han är lugn inomhus (och rumsren sedan en dryg månad), sover långa nätter och har ingen brådska upp på morgonen, gillar att åka bil, sysselsätter sig själv eller vilar inomhus medan jag arbetar, kan lämnas ensam någon timme här och där utan ett knyst, verkar egentligen inte rädd för någonting och är enormt följsam då han får gå lös i skogsdungen bredvid vårt hus där vi leker kurragömma och nosar upp godis osv.
Det är just nu egentligen främst en sak som är problematisk, och det är hundmöten i koppel (och vi bor i en hundtät villaförort där det är så gott som omöjligt att undvika kopplade hundmöten på trottoarerna). Frippe vill helst hälsa på varenda hund, men det vill ju vare sig vi eller andra hundars ägare. I de fall då han släpps fram för att hälsa går det lugnt och fint till, liksom då han träffar utvalda andra hundar där de kan vara lösa. Problemet uppstår då han inte får hälsa, då han skriker som en stucken gris och vill fram till varje pris. Ofta promenerar mötande hund med ägare lugnt och ointresserat förbi medan Frippe sitter kvar och skriker förtvivlat (och outhärdligt genomträngande gällt) efter dem. Jag uppfattar det inte som att han är rädd, utan helt enkelt som att han vill hälsa.
Jag har som föresats att avleda honom med godis/fokus på mig då jag oftast ser mötande hundar före honom, men det hjälper bara delvis. Någon med erfarenhet av detta och tips på något som fungerade? Är det en valpgrej som kan förväntas gå över om hunden verkar lugn i övrigt? Det blir ju helt klart mer harmoniskt då han får hälsa, men alla råd säger ju att man bör sträva efter att inte hälsa på var och varannan hund...
Det är just nu egentligen främst en sak som är problematisk, och det är hundmöten i koppel (och vi bor i en hundtät villaförort där det är så gott som omöjligt att undvika kopplade hundmöten på trottoarerna). Frippe vill helst hälsa på varenda hund, men det vill ju vare sig vi eller andra hundars ägare. I de fall då han släpps fram för att hälsa går det lugnt och fint till, liksom då han träffar utvalda andra hundar där de kan vara lösa. Problemet uppstår då han inte får hälsa, då han skriker som en stucken gris och vill fram till varje pris. Ofta promenerar mötande hund med ägare lugnt och ointresserat förbi medan Frippe sitter kvar och skriker förtvivlat (och outhärdligt genomträngande gällt) efter dem. Jag uppfattar det inte som att han är rädd, utan helt enkelt som att han vill hälsa.
Jag har som föresats att avleda honom med godis/fokus på mig då jag oftast ser mötande hundar före honom, men det hjälper bara delvis. Någon med erfarenhet av detta och tips på något som fungerade? Är det en valpgrej som kan förväntas gå över om hunden verkar lugn i övrigt? Det blir ju helt klart mer harmoniskt då han får hälsa, men alla råd säger ju att man bör sträva efter att inte hälsa på var och varannan hund...