Frustration och uppgivenhet

Daimie

Trådstartare
Vet inte riktigt var jag ska lägga tråden men det får bli här...

Detta är ett problem som berör mig som ryttare inte min häst...

Jag kan ibland känna mig fruktansvärt frustrerad och ledsen när det inte går riktigt som jag vill och förväntar mig i min ridning. Ett exempel på detta var för någon dag sen då jag var ute på en motionsrunda. Hästen och jag var helt oense om många saker så som att gå över en bro som hon gjort tusen gånger, hålla på och titta på allt (kan tillägga att hon brunstar) och en rad annat...

Det jag vill komma till i den här tråden är inte hur jag ska uppfostra min häst utan hur jag ska hantera min frustration på ett bra sätt så det inte berör hästen...

Ni vet kanske alla hur man mår när det känns som att man är världens sämsta ryttare och hästägare:cry:. Man vill bara hoppa av och lämna kvar hästen i skogen. Jag blir så himla besviken på min egen förmåga att förmedla det jag vill till hästen...

Väldigt luddigt resonemang men jag vill gärna få tips på att hantera frustration och ilska...om man har ett problem kanske man ska gå tillbaka till ruta ett och försöka en gång till?
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

Det är klart att vi alla kan känna frustration och uppgivenhet ibland, det går ju inte alltid vår väg...;)
Den stora frågan är ju bara hur vi hanterar vår frustration lr kanske snarare hur vi ska lära oss att hantera den. Vet inte hur det sig i uttryck hos dig, ger du upp, blir arg??? Så länge det inte går ut över hästen så är det ju mest dig det drabbar men våra vänner är ju känsliga och påverkas dock mer än vi kanske anar. Kan ibland känna en oerhörd frustration över att ett träningspass inte går som jag vill och ibland även bli arg och uppgiven men resultatet blir aldrig bättre snarare tvärtom, försöker därför inte se så allvarligt på det utan mer ta passet för vad det är och kanske tom skratta åt det som blir fel. Nästa pass är det nya tag och förhoppningsvis går det bättre, hästarna är ju individer vilket leder till att ridpassen får varierande resultat, men fanns inte de där bottenpassen så skulle vi nog inte uppskatta kanonpassen lika mkt. Det är svårt men för mig har det faktiskt hjälpt att försöka avdramatisera allt lite grann och inte fokusera allt för mycket på de dåliga passen och istället glädjas mer åt de bra. Har även en kanontränare som alltid hittar guldklimparna även då jag upplevt hela passet som skit.
För att ytterligare avdramatisera så har jag börjat berätta hur illa resp bra det gått, det senare är ju givetvis mkt enklare, då övriga i stallet undrat hur en träning/tävling gått. Detta har oxå hjälpt till att sänka prestationskraven och även de andra har blivit mkt mer öppna med att berätta både goda och dåliga resultat. Är 100 gr enklare när man får höra att alla andra oxå har skitpass ibland.
Lycka till
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

Ibland är det just svårigheterna som gör att man blir en bättre ryttare på sikt. jag brukar klura och fundera över vad som gjorde situationen till det den blev, hur upplever hästen situationen? :idea:Ofta kommer jag på olika nya saker som jag har nytta av idet långa loppet.

I regel är det då jag själv blir frustrerad, irriterad eller rädd som det ballar ur:crazy:. De små djuren är ju som radiomottagare. Lugn och tålamod samt att i krisläge räkna till tio har gjort det lättare för mig. Med hästar är det här och nu som gäller i stor utsträckning vilket också för mig är tjusningen med dem.

Kan även rekommendera hundprogrammet "Mannen som talar med hundar" med Caesar Melan,:love: som egentligen är mer ett mentalt träningsprogram för människor som profylax. Jag tucker att mycket av det han förespråkar passar in i hästvärlden också;)
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

Visst har man känt så många gånger, tillfällen då man känner att om jag hade en långpisk...
Men samtidigt verkligen inte förstår vad som är fel, VARFÖR det inte bara kan fungera! Man tänker så mycket och trycker ned sig själv verkligen.
Jag har jättesvårt att hålla mitt självförtroende på plats och en liten sak kan bryta ned mig totalt!

ALLA har sånna dagar, och det tycker jag känns skönt att veta när man själv råkar ut för dem, så jag brukar tänka såhär;

Stunder av Ilsa, frusration och missförstånd, har alla men utan de dagarna skulle framsten inte kännas så stora!
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

Självklart har alla såna dagar ;) Och när jag känner att inget alls fungerar brukar jag skritta ut på grusvägen på långa tyglar, tar väl en timme och då har man hunnit lugna ner sig. Om hästen dock inte alls vill skritta på långa tyglar rider jag helt enkelt tillbaka till stallet, tar av sadel och träns och släpper sen ut hästen i hagen. Sen mockar jag boxen riktigt ordentligt, så jag blir helt slut.

Sen är det bara att gå ut i hagen och ge hästen en morot, innan jag åker hem. Inte lönt att fortsätta rida när inget funkar, och man ska absolut inte åka ifrån stallet på dåligt humör! Passa på att gosa lite med hästen när du ger den moroten, så du blir på bra humör. Gosa bara inte så mycket att hästen blir irriterad, ge den bara en klapp, klia den lite i pannan och säg något om att den är jättefin, sen går du. Jag får alltid en trevligare känsla om det är jag som väljer att gå ifrån hästen, istället för att hästen går ifrån mig. :D (bottnar i mobbing och vänner som går ifrån, etc. känner mig därför dumt nog sviken av hästen om den går ifrån mig)

Hoppas det funkar, och kom nu ihåg att alltid lämna stallet på bra humör! Åker man hem och är jättearg eller -ledsen, så vill man inte åka ut dagen efter. Och när du sen kommit hem ska du fundera över vad det var som gick bra, om du gjorde något bra i de situationer då du och hästen inte kom överens. Skyll dock inte allt på hästen, utan tänk bara på din egen reaktion, vad gjorde du för bra som fick hästen att lyssna? :idea:

Lycka till! :bump:
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

Ja du det funkar på människor också, inte bara hundar o hästar.
Jag hade en sak jag skulle ta upp med en människa och det var lite spänt. Men jag tänkte på hans program:idea: och jag bara gled igenom diskussionen.
 
Sv: Frustration och uppgivenhet

*knapplån*

Vilka bra och insiktfulla svar ni har givit allihop...känns mycket bättre nu efter en helg utan hästen.

Caesar är jättebra tycker jag och visst kan det appliceras på en hästflock enligt mitt tycke:)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 562
Senast: mars
·
Relationer I morgon ska jag träffa en person som är genomsnäll... eller nåt. Jag har träffat personen tidigare vid några tillfällen och trots...
15 16 17
Svar
323
· Visningar
21 650
Senast: Shaggy
·
Träning Min häst är egentligen allt jag drömt om - brukar säga (eller iaf tänka) att han är precis den hästen jag fantiserade om när jag var 10...
2
Svar
20
· Visningar
3 413
Senast: Roheryn
·
Hästvård Usch jag mår så dåligt. Min hovslagare är superduktig och det har aldrig varit några problem med honom. Han har alltid med sig 1-2...
Svar
17
· Visningar
2 884
Senast: Stereo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp