lobell
Trådstartare
Jag har 4 barn, 2 stora med ett ex och 2 små med sambon.
Detta är något som poppat upp ofta efter de smås födelse och kan få mig att gråta när jag ska sova.
De storas farmor och farfar är döda sen länge. Min pappa dog 5 månader innan mitt första barn föddes.
Min mamma bodde 5 min från mej när de stora var upp till ca 7-8 år.
Hon blev mormor och farmor när hon var 44 och tyckte tydligen att det var för tidigt. Brorsans barn har hon aldrig passat. Mina kanske 3 ggr under 10 år.
Då handlar det om några timmar.
Brorsans svärmor och min mamma umgicks under en lång period. Brorsans svärmor passade alltid deras små när de ville vara barnlediga, åka och storhandla, ha sovmorgon mm. Min mamma var där ibland men aldrig att hon kunde ha mina.
När de var 7-8 år flyttade hon utanför stan med sin gubbe.
Hon sa alltid- Tänk vad kul sen när de blir så stora att de kan åka hit själva och hälsa på ! Jag tyckte det hade varit roligare om de kunnat hälsa på innan de blev 15..
Själv lämnade hon och pappa oss hos mormor/morfar och farmor/farfar varje jul och sommar till vi var ca 13 år. Då åkte de på egen semester..
Min sambo har 2 barn med ett svartsjukt ex som baktalat honom inför hans mamma, så henne har vi ingen kontakt med alls. Hon har svalt allt med hull och hår, fast sociala tog barnen ifrån exet pga alkoholism.
Hon ringde inte ens när de små föddes och skickar sambons barns julklappar till hans ex.
Min mamma kom hit ( 50 mil emellan) när jag var gravid med sista barnet för min sambo ville ge mej lite avlastning, då min stora dotter var hos pappa. Hon var här en vecka. Jag hade b12-brist och var extremt trött.
Varje morgon var hon kvar på sitt rum och läste medans 1-åringen grät (hon hade rummet bredvid) Jag fick gå upp och göra välling, byta blöja, laga frukost, middag, diska hela veckan.
Dan efter hon åkte hem svimmade jag i trappan. Men hon kanske trodde att jag var lat eller nåt..
Sambon ringer inte henne mer
Hon har träffat de 2 sista barnbarnen 2 ggr.
Äldste sonen och dottern träffade henne för första gången på över 5 år när dottern var hos pappa på sommaren. Då var de där under en helg.
Min sambos pappa är gammal och senil. Kommer inte ihåg vad de heter. När 2-åringen fyllde år hade han ingen present med sig och 1-åringens fördelsedag missade han helt. Min mamma skickar pengar i smyg på jul och nyår, för hennes sambo skickar inget till sina.
1000 kr att dela upp på en 18, 16, 2 och 1-åring. Bättre än inget men inte så personligt att jag jämt ska köpa. Hon har inte köpt mer än högst 3 julklappar själv på 18 år.
Detta kanske inte är hela världen, men jag önskade ändå att de små hade nån som brydde sig mer om dem. Att de när de blir större hade en mormor eller farmor som ville träffa dem och ge dem en glass eller tröstade dem när de är ledsna.
Nä nu skriver jag inte mer, blir bara ledsen..
Detta är något som poppat upp ofta efter de smås födelse och kan få mig att gråta när jag ska sova.
De storas farmor och farfar är döda sen länge. Min pappa dog 5 månader innan mitt första barn föddes.
Min mamma bodde 5 min från mej när de stora var upp till ca 7-8 år.
Hon blev mormor och farmor när hon var 44 och tyckte tydligen att det var för tidigt. Brorsans barn har hon aldrig passat. Mina kanske 3 ggr under 10 år.
Då handlar det om några timmar.
Brorsans svärmor och min mamma umgicks under en lång period. Brorsans svärmor passade alltid deras små när de ville vara barnlediga, åka och storhandla, ha sovmorgon mm. Min mamma var där ibland men aldrig att hon kunde ha mina.
När de var 7-8 år flyttade hon utanför stan med sin gubbe.
Hon sa alltid- Tänk vad kul sen när de blir så stora att de kan åka hit själva och hälsa på ! Jag tyckte det hade varit roligare om de kunnat hälsa på innan de blev 15..
Själv lämnade hon och pappa oss hos mormor/morfar och farmor/farfar varje jul och sommar till vi var ca 13 år. Då åkte de på egen semester..
Min sambo har 2 barn med ett svartsjukt ex som baktalat honom inför hans mamma, så henne har vi ingen kontakt med alls. Hon har svalt allt med hull och hår, fast sociala tog barnen ifrån exet pga alkoholism.
Hon ringde inte ens när de små föddes och skickar sambons barns julklappar till hans ex.
Min mamma kom hit ( 50 mil emellan) när jag var gravid med sista barnet för min sambo ville ge mej lite avlastning, då min stora dotter var hos pappa. Hon var här en vecka. Jag hade b12-brist och var extremt trött.
Varje morgon var hon kvar på sitt rum och läste medans 1-åringen grät (hon hade rummet bredvid) Jag fick gå upp och göra välling, byta blöja, laga frukost, middag, diska hela veckan.
Dan efter hon åkte hem svimmade jag i trappan. Men hon kanske trodde att jag var lat eller nåt..
Sambon ringer inte henne mer
Hon har träffat de 2 sista barnbarnen 2 ggr.
Äldste sonen och dottern träffade henne för första gången på över 5 år när dottern var hos pappa på sommaren. Då var de där under en helg.
Min sambos pappa är gammal och senil. Kommer inte ihåg vad de heter. När 2-åringen fyllde år hade han ingen present med sig och 1-åringens fördelsedag missade han helt. Min mamma skickar pengar i smyg på jul och nyår, för hennes sambo skickar inget till sina.
1000 kr att dela upp på en 18, 16, 2 och 1-åring. Bättre än inget men inte så personligt att jag jämt ska köpa. Hon har inte köpt mer än högst 3 julklappar själv på 18 år.
Detta kanske inte är hela världen, men jag önskade ändå att de små hade nån som brydde sig mer om dem. Att de när de blir större hade en mormor eller farmor som ville träffa dem och ge dem en glass eller tröstade dem när de är ledsna.
Nä nu skriver jag inte mer, blir bara ledsen..
Senast ändrad: