Från soffpotatis till 1 mil på...6 veckor?

Comatose

Trådstartare
Ja, jag råkade säga att jag ska vara med och springa midnattsloppet den 16 augusti. Jag vet inte hur det gick till, det var bra stämning på jobbet och vi fick alla lite feeling och så... Jaha. Nu är jag anmäld och kan liksom inte backa ur.

Men... Jag kan inte springa! Jag tränar corepass mellan 1-4 gånger i veckan men min kondis är i botten. Hjälp. Är det här ens möjligt? Kan man springa en mil på ren vilja? Gick från Hötorget till Midsommarkransen (Stockholm) igår, det kändes skitlångt. När jag kom hem kollade jag upp det. 6,6 km. What? Jag trodde det var minst en mil. MINST! Snarare en och en halv.

Vad gör jag nu? Har kollat träningsprogram på nätet. Finns inga som rivstartar så här. Direkt obra känns det här, men jag vill om det går. Hjälp. Mvh Panikslagen.
 
Konditionsmässigt tror jag nog du hinner träna upp sig, det som ibland har svårt att hänga med är leder, senor mm. Hjärnan vill, hjärtat och lungorna orkar men plötsligt har man tagit i för hårt och pajjat en benhinna eller fått ett löparknä tex.
 
Enklaste är väl egentligen att bara ge dig ut och springa, få in tekniken och vanan. Sen kanske det inte blir mer än nån km i moderat tempo i början, men det går ju att utöka när kondisen känns bättre.

Eller varva rask gång med löpning är också en metod.
 
Ja, jag råkade säga att jag ska vara med och springa midnattsloppet den 16 augusti. Jag vet inte hur det gick till, det var bra stämning på jobbet och vi fick alla lite feeling och så... Jaha. Nu är jag anmäld och kan liksom inte backa ur.

Men... Jag kan inte springa! Jag tränar corepass mellan 1-4 gånger i veckan men min kondis är i botten. Hjälp. Är det här ens möjligt? Kan man springa en mil på ren vilja? Gick från Hötorget till Midsommarkransen (Stockholm) igår, det kändes skitlångt. När jag kom hem kollade jag upp det. 6,6 km. What? Jag trodde det var minst en mil. MINST! Snarare en och en halv.

Vad gör jag nu? Har kollat träningsprogram på nätet. Finns inga som rivstartar så här. Direkt obra känns det här, men jag vill om det går. Hjälp. Mvh Panikslagen.

Googla på Alla kan träna, där har du massor av bra hjälp. Röhnisch running school kan vara din grej, det är 6 veckor. Det ligger under löpcoach – löparskola.

Du springer antagligen en mil på ungefär samma tid som du går 6,6 km. Förhoppningsvis lite snabbare.
Spring i en timme, se hur långt du kommer. :)
 
Jag tror du klarar det. Dock- faran finns alltid att knän och ben, benhinnor etc tar stryk. så börja inte med att springa en mil typ varje dag direkt utan du måste ta det gradvis. Promenader är bra.. och bygg upp konditionen.
när jag skulle springa Tjejmilen hittade jag många träningsprogram på nätet. Det som var bra att det fanns program för olika nivåer- och det fanns även program för att bara ta sig runt banan. Ta ett sånt träningsprogram och välj inte att överdriva.
 
Åh, Röhnisch rundning school verkade jättebra! Tack för tips! Men... Eh... Jag tror inte att jag kan springa en timme i ett sträck i nuläget... :o
 
Ja, det är ju det där med att inte ta ut sig också ja. Jag har ju en förmåga att göra det annars, ta i allt vad jag orkar och sen får jag ont eller tröttnar för att det var så jobbigt. Samtidigt har jag ju bara de här sex veckorna, jag har inte. Mer tid. Kan ju i och för sig vara både positivt och negativt, det finns liksom ingen möjlighet att såsa runt.
 
Jag tycker inte du SKA springa en timme i sträck. Fy fabian vad jag skulle paja mina knän om jag gjorde det!
 
Allt beror ju på hur höga krav du ställer på resultat och tider, är du någorlunda fysiskt frisk och inte känner svår ångest om det tar över säg 60 minuter att komma runt, så är det självklart att du tar dig runt en mil på något sätt! Jag tog mig runt Stockholm marathon för ett par år sedan utan att ha följt träningsprogrammet tillnärmelsevis så minutiöst som jag hade tänkt, men utan krav eller press att klara en viss tid. Kanske inte det jag skulle rekommendera till andra att göra, men det är ju stor skillnad på 42 km och 10 och midnattsloppet låter som en superrolig upplevelse.

Sätter du igång och tränar regelbundet nu - INTE genom att sätta igång och försöka springa så långt som möjligt direkt! utan i stället korta intervaller med gåpauser mellan - så joggar du lätt 5 km av de 10 om sex veckor i alla fall. Sedan blir du så peppad av själva atmosfären under själva loppet så då kommer du att greja minst 1-2 kilometer till bara för det. Det är också många som inte alls är i fysisk toppform eller som har tränat i månader som ställer upp i sådana här lopp, så det är inte på något sätt besynnerligt eller pinsamt att lägga in kortare eller längre gåpauser under loppet också. Tillåt dig själv att ta några sådana då och då i stället för att springa tills du kräks, så kommer en mil att klaras av i ett nafs!

Skaffa några schyssta spellistor att träna till och testa några roliga träningsappar om det motiverar dig mer att komma ut. Till exempel "Zombies, run" kan pigga upp en tradig 5-kmrunda till att bli riktigt spännande. :D
 
Ja, jag råkade säga att jag ska vara med och springa midnattsloppet den 16 augusti. Jag vet inte hur det gick till, det var bra stämning på jobbet och vi fick alla lite feeling och så... Jaha. Nu är jag anmäld och kan liksom inte backa ur.

Men... Jag kan inte springa! Jag tränar corepass mellan 1-4 gånger i veckan men min kondis är i botten. Hjälp. Är det här ens möjligt? Kan man springa en mil på ren vilja? Gick från Hötorget till Midsommarkransen (Stockholm) igår, det kändes skitlångt. När jag kom hem kollade jag upp det. 6,6 km. What? Jag trodde det var minst en mil. MINST! Snarare en och en halv.

Vad gör jag nu? Har kollat träningsprogram på nätet. Finns inga som rivstartar så här. Direkt obra känns det här, men jag vill om det går. Hjälp. Mvh Panikslagen.
Du behöver verkligen inte springa hela vägen. Gå, spring om vartannat. Rak i ryggen, bröstet ut, händerna i brösthöjd. Korta små steg, inga långa kliv. Titta framåt, 20 meter framför dig på vägen. Spring och gå. Klart du kan!
 
Ja, jag råkade säga att jag ska vara med och springa midnattsloppet den 16 augusti. Jag vet inte hur det gick till, det var bra stämning på jobbet och vi fick alla lite feeling och så... Jaha. Nu är jag anmäld och kan liksom inte backa ur.

Men... Jag kan inte springa! Jag tränar corepass mellan 1-4 gånger i veckan men min kondis är i botten. Hjälp. Är det här ens möjligt? Kan man springa en mil på ren vilja? Gick från Hötorget till Midsommarkransen (Stockholm) igår, det kändes skitlångt. När jag kom hem kollade jag upp det. 6,6 km. What? Jag trodde det var minst en mil. MINST! Snarare en och en halv.

Vad gör jag nu? Har kollat träningsprogram på nätet. Finns inga som rivstartar så här. Direkt obra känns det här, men jag vill om det går. Hjälp. Mvh Panikslagen.

Jag är nog fel person att svara eftersom jag lätt springeren mil oavsett hur otränad jag än är. Jag var rätt duktig på löpning under gymnasietiden. Sedan lade jag av mig och sprang bara någon mil eller två då och då. Ibland bara en gång per år, vissa år lite oftare. Nu har jag sprungit kontinuerligt sedan 2009.

Men till saken. Jag är övertygad om att de flesta kan springa en mil. Däremot kan kanske de flesta inte träna för att under kort tid (och relativt bekvämt) springa en mil utan att bli skadade. Vill du springa en mil och känna att det känns lätt så måste du nog i dagsläget träna rätt mycket - och då är risken stor att du blir skadad.

Mitt tips är att lita på att du kommer att kunna springa en mil om sex veckor (m.a.o. jobba med pannbenet - för nog skulle du klara av att springa en mil om livet hängde på det). Sedan måste du så klart träna. Men jag tycker inte att du ska löpträna som om du tränade på att springa en mil. Istället ska du träna efter dina förutsättningar och börja bygga upp hållbarheten för löpning. Du ska absolut inte rivstarta, utan börja lägga till korta bitar av jogg under dina promenader (som gott kan vara kring timmen) - öka på efter hand. Komplettera med pulshöjande träning som t.ex. spinning. På Midnattsloppet gör du så gott du kan för att orka springa en mil. Kanske du orkar springa hela vägen, kanske inte. :) Jag tror inte att du riskerar att bli skadad av att springa en mil en gång. Däremot, så finns det en risk att bli skadad om du springer på för mycket innan loppet.
 
jag far lite ryck ibland och springer en runda kanske 2-3 ganger en vecka (sen hander inget pa någon manad :angel:). Jag borjar alltid med intervaller, springer en minut sedan gar jag en minut. Kommer latt runt en 5km runda pa en 40min utan träning i den stilen (men nu ar det mycket varmare har, och hogre luftfuktighet sa det borde/ar lattare i Sverige :D).

Det ar helt ok att ga lite nu och da :) (tycker jag i alla fall, sund träning med långsamt start tempo ar val battre an att bli skadad)

Edit: det maste ju vara snabbare an 40min, for inte tusan springer jag 20ggr pa dem 40min, snarare en 8:a (men jag har inget armbandsur utan raknar i huvudet sa det blir sakert fel)
 
Äsch, jag sprang tjejmilen utan att ha tränat på hela sommaren! :D Mamma fick ett sånt däringa hurtbulle-ryck och anmälde sig själv och mig till tjejmilen. Jag satte igång och tränade litegrann på vårkanten, lite drygt en månad kanske jag höll på? Sen kom sommaren med en massa göromål, och det där med träning nedprioriterades (läs: prioriterades bort helt). Plötsligt var det september och dags att springa :nailbiting: Men jag tog mig runt, på 1,10 och det är jag faktiskt skitnöjd med, hur dålig tid det än är. För jag sprang, hela vägen! :banana:
 
Det finns suveräna appar som tar dig från soffan och upp i valfri distans på x antal veckor.

Jag har själv kört en app som heter Couch2FiveK och jag tror den är på 5 veckor. Tre träningstillfällen a 30 minuter per vecka.

Du startar helt enkelt appen, sen är det intervaller jogga/gå där en röst talar om när du ska byta. Första veckan är det typ 60 sek jogg och 90 sek gå. Sen ökar det på joggen för varje vecka. Sjukt bra, för du blir aldrig sådär blodsmak-i-munnen-trött, utan det är rätt behagligt.

Har för mig att det finns för en mil också.
 
Vilken bra tråd! Jag ska (lite motvilligt) springa Tjejmilen i september och klarar just nu ca hälften i hyggligt tempo. Jag ska kolla igenom alla appar som rekommenderas och se om någon av dem kan pusha mig lite extra!
 
@tigerflicka och @Philosophia Var ska ni springa? :)
Jag ska springa midnattsloppet i Malmö, har just nu inga skor att springa i så det går så där för mig just nu.. :D

Ts, kör på och se, blanda spring och gång om det inte funkar att springa hela tiden och lyssna på kroppen! :)
 
@WS6 Jag ska spinga Tjejmilen, i Stockholm.
Häromdagen när jag var ute för en liten joggingtur trodde jag att jag hade hyfsad energi innan jag väl kom igång. Jag hade ingen energi alls och fick ge upp efter 2 km, som ändå gick relativt lugnt.Kändes inte det minsta bra! Nya tag idag, jag måste komma igång och få till lite längre sträckor!
 
Jag är nog fel person att svara eftersom jag lätt springeren mil oavsett hur otränad jag än är..
Ursäkta OT, men intressant. Jag undrar om det är så att man mentalt eller möjligen tekniskt har lagt en grund för vad man klarar när man var ung? Jag kan absolut inte springa mer än max 5 km otränad och det känns obegripligt för mig att någon skulle kunna springa en mil som helt otränad. Däremot har jag lite samma förhållande till simning som jag höll på med när jag var ung. Jag har kompisar som är osäkra på om de fixar ens 200 m simning, medan jag tycker att det är normalt att man klarar åtminstone 1500 m otränad.
 
Ursäkta OT, men intressant. Jag undrar om det är så att man mentalt eller möjligen tekniskt har lagt en grund för vad man klarar när man var ung? Jag kan absolut inte springa mer än max 5 km otränad och det känns obegripligt för mig att någon skulle kunna springa en mil som helt otränad. Däremot har jag lite samma förhållande till simning som jag höll på med när jag var ung. Jag har kompisar som är osäkra på om de fixar ens 200 m simning, medan jag tycker att det är normalt att man klarar åtminstone 1500 m otränad.

Jag kan tänka mig att om man tidigare har haft en överkapacitet i förhållande till att springa en mil, så tycker man inte att en mil är så långt. Har man sprungit en del tidigare så känner man sin kropp och vågar springa på även om det känns tungt eftersom man vet att det är normalt att det kan kännas så. Man vågar helt enkelt lita på att man faktiskt orkar hela vägen.

Sedan spelar det så klart in hur energieffektivt man rör sig. En nybörjare har ju oftast sämre teknik och förbrukar därför mer energi i varje löpsteg (eller simtag, om vi pratar simning).
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp