Sv: Framåtbjudning - betydelse för er?
Plötslig fråga? Menar man det här eg med att spänna bågen??
-Att rida in hästen mellan hand och skänkel i halvhalter så den spänner upp överlinjen och börjar "slunga bålen uppåt"?
Är det därför man ofta hör att det blir sån effekt i ryggen på hästen att man nästan kastas av då hästen börjar arbeta??
Menar inte att de skulle bli tunga i handen, för det behöver de inte alls bli om de respekterar handen. jag tror att hästen själv kan hålla sig spänd i båge och lätt i handen o gå kvar i placerad form.
-Men ändå röra sig i spänning och utan ä.k.t.a bärighet och lösgjordhet.
Det svåraste tycker jag är att rida bra på en för framåt häst. Som feltolkar alla skänkelhjälper till -Framåt nu. Och inte är eftergiven nog till att släppa igenom och ge efter i sidorna och ut i överlinjen.
Innan de är genomsläppliga känns det svårt att rida med en massa energi.Det används då mer till framåtskjut och arbete mot sig själv i halvhalter. Uppåt studs march!
Bodypump för häst.
Men känns det mjukt och lätt, då borde det vara rätt!!
jag är inte riktigt hundra på hur du menar, men här kommer mitt svar.
Pilbågen spänns på ett sätt statiskt när hästen stabiliserar sin ryggkotpelare. Sedan spänns den också vid varje kliv hästen tar in under kroppen _om_ den är losgelassen= fri från spänning....
Det här med den swingande ryggen handlar om bakbenen, som om hästen är avspänd i sin ryggmuskulatur så "når bakbenet ända fram till manken" tänk dig hela bakdelen som en svängd bladfjäder som får länd och tom bröstrygg att komma upp med hästens steg in under.
Observera att det inte är hoven in under som spänner bågen utan bäckenet in under.
Du kan titta på hur långt bakknäet kommer framåt mot revbenskorgen - man säger att hästen blir väl sluten
Man skiljer mellan LEGMOVER och BACKMOVER.
Legmovern pendlar/paddlar/skjuter på med sitt bakben som en travare, rörelsen sker i höftleden mest, medan Backmovern rör sig med hela kroppen.
En häst som går och tar emot sig med frambenen är helt omöjlig att sitta på slängtrav du vet
En häst som är en legmover är relativt lätt att sitta på. En backmover blir mer som att rida på en sådär tjock matta de har i gymnastiken. Det blir svårare efetrsom gången är större och spänstigare och hästen helt enkelt är mer tid i luften. För att behålla det rörelsemönstret hos hästen krävs en ganska stor centrering av ryttaren samt en totalt lös höftled - annars släpps inte ryggen upp.
Även ridhästar paddlar sig ofta fram med bakbenen - inte så mycket under utan mer bakom - de brukar få en omvänd pilbåge och flänger runt i övertempo (snabbare takt än backmovern) Den rörelsen är svår att hänga med i eftersom den är stum. Ryttarna brukar luta sig bakåt och trycka ned sig i sadeln med tygeln
Om vi går från det oengagerade till en grundspänning av pilbågen där du får igång ryggen så blir det svårare att sitta - för att det rör sig mera - men inte som att kastas ur sadeln. mer som att åka puckelpist med rumpan i trav.
lite beroende på system (en del vill ju ha det så) så vill ju hellre hästen fly från skänkeln - framåt- än att ta i med sina magmuskler stabilsera ryggen så att vikten kan förkjutas bakåt.
de Kunffy talar om att hästen måset ridas i en sådan hållning att den accepterar skänkeln utan låter sig drivas.
I det läget betyder ju skänkeln mer aktivitet = mer impulsion och därifrån så kan man ju likt ett dragspel förksjuta vikthen bakåt.
Jag är helt med på det negativa du beskriver (även om jag inte begriper så mycket annat
) För flänga runt i ett tillstånd där inga tygeltag går igenom är en vanlig syn.
Och det har med atlas att göra, och med SITS att vara -i- rörelsen och iten efter den, och med hjälpsystem att göra, att spänan pilbågen är svårt, det krävs både balans och sådan rakriktning att man får hsäten att sitta ihop.
Oftare springer hästar runt och "skjuter mot handen"
Helsnurrigt i natten......
och säger ok, du har rätt, vad lär jag mig av det? Det finns mer att gräva i!
