Fortsätta kämpa eller ge upp?

boccia

Trådstartare
Köpte för 2 år sedan en 13-årig valack, okänd härstamning, lite som ett projekt. Hästen var enormt spänd och känslig för allt, men jag kände ändå att han hade "det", och jag hoppades på att kunna plocka fram det om jag lade ner tid och energi på det.

I början kände jag framsteg hela tiden, även om hästen var lite av en varannandags-häst (kunde ena dagen gå superbra och avspänt, för att nästa dag vara rena pesten att rida: stel, spänd och allmänt stissig).
En bra dag hoppar han lekande lätt runt en 120-bana (även om han alltid är på gränsen till het med hinder i närheten), medans han en dålig dag inte ens kunde hoppa ett litet kryss... Han är en dröm att rida i dressyren bra dagar, och som sagt, de dåliga dagarna är han bara pest och pina.

De senaste 3-4 månaderna har han varit pest och pina nästintill varje dag, förutom när jag rider för min dressrtränare. Då han går riktigt bra när vi kommit en bit in på passet. Det tråkiga är att jag inte kan hålla kvar den känslan när jag rider utan tränare. Även om jag vet precis hur jag ska jobba honom så får jag det inte att fungera, och han är bara spänd, het och tråkig, och jag lyckas inte jobba loss honom alls. :( I vissa lägen blockerar han sig så till den grad att han är näst intill okontaktbar...
Det enda som egentligen fungerat på honom hela tiden är att rida ut i skogen, utan några som helst krav. Då är han rentav riktigt trevlig (dvs, om man gillar hästar med mkt framåtanda).

Han är kontrollerad så han inte har ont någonstans, tänderna kollades för 2 månader sedan, och det enda det anmärktes på då var att det syntes att han hade bettslitage på tänderna, men att det inte var "färska" skador.
Jag vet inte så mkt om vad hästen varit utsatt för tidigare i livet, har bara hans historia från ca 4 år innan jag köpte honom. Däremot så beter han sig som om han varit illa behandlad någon gång innan de åren. Som ett exempel på detta så är han extremt spörädd om man sitter på ryggen på honom (vid longering/tömkörning kan jag klappa honom över hela kroppen, inkl huvudet, med spö/piska utan att han reagerar alls). Även i andra situationer så reagerar han så kraftigt att jag misstänker att han har tidigare dåliga erfaenheter av liknande situationer.

Nu till saken:
Jag vill egentligen ha en häst jag kan tävla lite lokaltävlingar på i både hoppning och dressyr, och i dagsläget känns det helt omöjligt med denna häst. Vi har tidigare tävlat några 90- och 100cm-klasser lokalt, med hyffsade resultat, men så som han är nu känns det inte tillräckligt säkert att vistas med honom på en tävlingsplats uppsuttet. Jag har funderat på att sälja honom, eller "bara" ha honom som skogsmulle (vilket jag vet att jag skulle tröttna på i längden). Att sälja honom känns inte heller rätt, eftersom han är en så känslig individ, och det skulle nog inte vara helt lätt att hitta något nytt hem till honom pga detta.
Ska jag anse mig besegrad och sälja, eller ska jag fortsätta kämpa för att komma förbi puckeln? Är rädd att jag helt kommer tappa sugen för allt vad hästar heter om jag ska stå och stampa på samma ställe länge till, samtidigt som jag skulle tycka det var enormt kul att kunna plocka fram "det" som jag fortfarande tycker mig se hos honom. (Hästen är och har alltid varit oerhört lätthanterad och okomplicerad från marken och i all skötsel, annars hade jag gett upp för länge sedan)
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Frågan är väl: vad mer kan du göra för att plocka fram "det" ur honom som du inte redan testat? Handlar det om att vara envis och satsa mer tid eller har du en plan för vad du kan göra ytterligare? Kan du släppa taget om honom och veta att du har gjort vad du har kunnat?

Om du inte har fler idéer så är det ingen vits att fortsätta då det inte verkar vara den häst du vill ha. Det betyder ju inte att du har misslyckats, bara att det liv du erbjuder inte passar just den här hästen.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

De senaste 3-4 månaderna har han varit pest och pina nästintill varje dag, förutom när jag rider för min dressrtränare. Då han går riktigt bra när vi kommit en bit in på passet. Det tråkiga är att jag inte kan hålla kvar den känslan när jag rider utan tränare. Även om jag vet precis hur jag ska jobba honom så får jag det inte att fungera, och han är bara spänd, het och tråkig, och jag lyckas inte jobba loss honom alls.

Om det fungerar med tränaren, kan du inte filma ridpassen du rider utan tränaren och visa filmen så kanske den kan se något du gör annorlunda än när den är med.

Eller helt enkelt träna flera dagar i veckan och då inte rida på banan mera än med tränaren. Klart det blir ju dyrt men ändå. Lite mera intensivjobb med tränaren kanske löser upp hästen på ett bättre sätt.

Går det inte att träna för tränaren oftare eller om det går att lösa problemen så kanske det helt enkelt inte är en häst för dig. Alla passar ju inte ihop ridmässigt.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Föreslår att du linar honom i jogging i 20 minuter varje dag innan du sitter upp. Traven skall vara framåtgripande och avspänd. Ingen galopp. Gör också samma samma samma sak varje dag så att han vet exakt vad som förväntas av honom. En viktig grej med en sån här häst är att man skaffar sig en komfortzon för hästen, den skall du kunna stoppa in honom i på en sekund. På min häst fungerar det utmärkt att bryta av till skritt och genast ge långa tyglar, pang bara. Då blir han lugn som en filbunke. Nästan alltid i a f :D

Jag tycker inte att du skall ge upp men du måste nog hitta på något nytt träningsupplägg så att du kommer ur den här onda spiralen. Du får fundera på vad som skiljer när du rider själv och när tränaren är med och sen låtsas att din tränare står där även när h*n inte är där rent fysiskt så att du hör tränarens ord ringa i dina öron.

På den här typen av häst kan man aldrig ha lite tjippiho... En enda gång med rajtantajtan får man äta upp i månader. Sitt upp och gör ingenting innan hästen är mentalt avspänd. Skritta runt i lite olika cirklar och prata i mobilen. Eller nåt. Ta´t lugnt, ta en Toy. Ungefär. Låt hela ridpasset genomsyras av att ni båda är doppade i bly.

Det är svårt med hästar som har skit med sig i bagaget, vissa kan man helt enkelt inte komma tillrätta med, men du har ändå sett ljuset så det kan väl vara värt att dra det ett varv till. En annan sak som man får se över är foder och utevistelse. En lättstressad häst måste tas in om den inte vill vara ute. Det är ingen bra början om den har stressat upp sig redan innan man sitter upp för att den springer runt i hagen. Många fodersorter ger också fel sorts energi, så där kan man kanske ändra något. Om den har en granne i stallet som den inte gillar så kan man även fundera på att möblera om lite. Många hästar måste också gå 2 timmar om dagen för att må bra. 45 minuters jobb och resten skritt brukar funka fint. Utom för den stackaren som skall släpa runt hästen då möjligtvis... Min häst går normalt sett så som jag skrev om här, han mår inte bra annars. Det finns knappt en häst på elitnivå som går under 2 timmar per dag. Åtminstone minimum 1 1/2.

Att se till så att hästen inte är alltför hungrig innan man sitter upp kan också vara effektivt.
 
Senast ändrad:
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Trivs han i skogen är det kanske där han ska vara:-)

Jag skulle sålt honom till någon som vill ha en pigg skogsmulle och köpt en häst som passar för tävling!
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Frågan är väl: vad mer kan du göra för att plocka fram "det" ur honom som du inte redan testat? Handlar det om att vara envis och satsa mer tid eller har du en plan för vad du kan göra ytterligare? Kan du släppa taget om honom och veta att du har gjort vad du har kunnat?

Om du inte har fler idéer så är det ingen vits att fortsätta då det inte verkar vara den häst du vill ha. Det betyder ju inte att du har misslyckats, bara att det liv du erbjuder inte passar just den här hästen.

Ja, vad kan jag egentligen göra mer...

Min tanke är väl att eftersom det fungerade såpass "bra" fram till för några månader sedan och att vi nu kört fast så måste jag komma med nytänkande, uppenbarligen kommer vi inte längre på det inkörda spåret. Har ett par uppslag till som kan vara värda att testa, men tyvärr finns det ingen möjlighet att testa föränn om ett antal veckor (handlar om att träningarna inte drar igång igen föränn i mitten/slutet av augusti)
Har redan ändrat lite i mitt upplägg med honom, t.ex har jag fokuserat ännu mer på markarbetet än tidigare och tagit varje extra chans till att rida för tränare vid fler tillfällen än mina ordinarie tider.

Jag vet att jag kan släppa honom om jag tar beslutet att sälja, men samtidigt känns det som ett svek mot honom (även om jag vet att hästar inte tänker på det sättet).
Som det är just nu är det inte schysst varken mot honom eller mig att fortsätta om vi inte kommer ur dödläget. Han känner att jag är missnöjd, och jag kommer tappa sugen. Samtidigt gillar jag utmaningar, och efter varje dressyrpass för tränaren sitter jag med ett leende på läpparna och känner att jag vill fortsätta med honom. Däremot känner jag mestadels annars för att hoppa av hästen och ställa mig och sparka på närmsta träd i ren frustration över att ingenting fungerar längre.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Om det fungerar med tränaren, kan du inte filma ridpassen du rider utan tränaren och visa filmen så kanske den kan se något du gör annorlunda än när den är med.

Eller helt enkelt träna flera dagar i veckan och då inte rida på banan mera än med tränaren. Klart det blir ju dyrt men ändå. Lite mera intensivjobb med tränaren kanske löser upp hästen på ett bättre sätt.

Går det inte att träna för tränaren oftare eller om det går att lösa problemen så kanske det helt enkelt inte är en häst för dig. Alla passar ju inte ihop ridmässigt.

Jag har börjat rida mer för tränaren, men tyvärr är det svårt att få extra tider eftersom det redan är fullbokat.

Det tråkigaste är att jag tyckte mig ha hittat alla knappar på hästen, men helt plötsligt (eller inte så plötsligt förresten, det har kommit smygande), så verkar det som att knapparna helt sonika slutat fungera.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Föreslår att du linar honom i jogging i 20 minuter varje dag innan du sitter upp. Traven skall vara framåtgripande och avspänd. Ingen galopp. Gör också samma samma samma sak varje dag så att han vet exakt vad som förväntas av honom. En viktig grej med en sån här häst är att man skaffar sig en komfortzon för hästen, den skall du kunna stoppa in honom i på en sekund. På min häst fungerar det utmärkt att bryta av till skritt och genast ge långa tyglar, pang bara. Då blir han lugn som en filbunke. Nästan alltid i a f :D

Jag tycker inte att du skall ge upp men du måste nog hitta på något nytt träningsupplägg så att du kommer ur den här onda spiralen. Du får fundera på vad som skiljer när du rider själv och när tränaren är med och sen låtsas att din tränare står där även när h*n inte är där rent fysiskt så att du hör tränarens ord ringa i dina öron.

På den här typen av häst kan man aldrig ha lite tjippiho... En enda gång med rajtantajtan får man äta upp i månader. Sitt upp och gör ingenting innan hästen är mentalt avspänd. Skritta runt i lite olika cirklar och prata i mobilen. Eller nåt. Ta´t lugnt, ta en Toy. Ungefär. Låt hela ridpasset genomsyras av att ni båda är doppade i bly.

Det är svårt med hästar som har skit med sig i bagaget, vissa kan man helt enkelt inte komma tillrätta med, men du har ändå sett ljuset så det kan väl vara värt att dra det ett varv till. En annan sak som man får se över är foder och utevistelse. En lättstressad häst måste tas in om den inte vill vara ute. Det är ingen bra början om den har stressat upp sig redan innan man sitter upp för att den springer runt i hagen. Många fodersorter ger också fel sorts energi, så där kan man kanske ändra något. Om den har en granne i stallet som den inte gillar så kan man även fundera på att möblera om lite. Många hästar måste också gå 2 timmar om dagen för att må bra. 45 minuters jobb och resten skritt brukar funka fint. Utom för den stackaren som skall släpa runt hästen då möjligtvis... Min häst går normalt sett så som jag skrev om här, han mår inte bra annars. Det finns knappt en häst på elitnivå som går under 2 timmar per dag. Åtminstone minimum 1 1/2.

Att se till så att hästen inte är alltför hungrig innan man sitter upp kan också vara effektivt.

Linar honom före ridning har jag faktiskt inte testat pga att han stressar i lina också (traven blir typ slängtrav med noll koll på bakbenen). Däremot funkar han riktigt bra på töm, så det kan ju vara värt att testa :)

Komfortzon har han aldrig hört talas om tyvärr, jag har försökt ge honom en (göra halt och släppa stigbyglarna funkar hyffsat, men långt ifrån alltid...)

Ang att göra likadant när jag är själv som när jag rider för tränare så har jag alltid tränarens ord ringande i öronen när jag sitter på hästen, och jag vet precis vad tränaren skulle säga i de olika situationerna. :D

Foder har jag inte ändrat någonting, han har samma fabrikat och mängd som han haft det senaste halvåret. Går lugnt i hagen, ingen tendens till att springa runt alls och tas in bland de första (= han springer inte runt och väntar på sin tur att komma in). Det fungerar bra med grannarna i stallet, och han får mat ca 1½ timme innan jag vanligtvis kommer till stallet (han brukar stå och halvsova när jag kommer).
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Trivs han i skogen är det kanske där han ska vara:-)

Jag skulle sålt honom till någon som vill ha en pigg skogsmulle och köpt en häst som passar för tävling!

Det "komiska" med hästen är att i början när jag köpt honom så var han rädd för precis allting när man red ut, och det var allt annat än kul att rida ut med honom. Trots det så red jag ut minst 5ggr/vecka på honom, och efter ett par månader började han slappna av såpass att han iaf inte ställde sig på bakbenen eller backade när han skulle stå still mer än 5sek...

Undra om det finns någon som vill ha en turboskogsmulle :angel:
Dessutom så är jag inte säker på att han skulle fungera enbart som skogsmulle, misstänker att han kommer kunna få för mkt spöken i huvudet efter ett tag om han bara "lallar runt" i skogen.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Har väl inte särskilt mycket att komma med, förutom att jag tycker det är jättetråkigt att det inte fungerar för er...:( Det enda jag kom att tänka på är om han har haft en riktig ordentlig vila från arbete på sistone? Inte för att jag vet om det skulle ha någon inverkan, men man vet ju aldrig!
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Det finns ett fodertillskott som heter "Relax Me", det brukar funka bra på såna här hästar, men man får ge ingångsdosen hela tiden om det skall fungera. Enl tillverkaren så innehåller det inga förbjudna substanser. Det kanske kunde vara värt att testa? Jag vet många taggade hästar som har blivit betydligt lugnare på det här.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Jag tycker helt klart att det låter som att du skulle ha roligare med en annan häst. Du har ju verkligen kämpat och försökt få det att fungera. Ibland är det bättre att inse att man inte passar ihop och det är inget som du ska ha dåligt samvete för!
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Har ett par uppslag till som kan vara värda att testa, men tyvärr finns det ingen möjlighet att testa föränn om ett antal veckor (handlar om att träningarna inte drar igång igen föränn i mitten/slutet av augusti)

Om du låter honom få en mental vila över sommaren och rider honom som skogsmulle fram tills dess för att hålla kondisen kvar?

Ibland kan det göra skillnad att bara släppa alla krav, förväntningar och förhoppningar också. Kanske till och med prova på något helt nytt? Western, långritt, trail, akademiskt - bara för skojs skull. ;)
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

lånar min egen knapp

Hästen kommer få några veckors vila nu, han kommer köras iväg på bete nästa vecka, och kommer tillbaka till stallet igen i mitten av augusti. Under betestiden kommer han bara ridas långa skritturer sporadiskt i skogen, så när han kommer hem igen kommer jag få börja bygga kondis på honom igen i några veckor, vilket kommer innebära succesivt ökade krav igen.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Kanske ngn redan har frågat, men vad är det för häst, hur gammal är den och vad vill du kunna använda den till?
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Jag tycker faktiskt inte att du ska ge upp!!

Jag har ett varmblod på 10 år som jag har haft sedan han var 5 år. Jag har ridit in honom nästan själv, han var bara sutten på innan. Det gick mycket frammåt i början men sen hade vi en väldigt jobbig tid i över 1 år... Vi fick aldrig till formen och han började bråka och låtsas som att han inte hade en aning om vad han skulle göra. Jag blev bara sur på honom och kände mig alltid besviken både på mig själv och hästen.

Så jag slutate helt enkelt att ha krav på honom för en tid. Vi red runt i skogen (alla gångarter för att inte tappa muskler) och bara var med varandra.
Jag kunde spendera flera timmar i stallet och bara borsta, prata och pussa på honom:) Jag trodde inte att vår vänskap kunde bli djupare, men det kunde den!:love: Nu kommer hästen fram till mig i hagen (han sprang ifrån mig förr), han har blivit helt underbar att rida och högergaloppen som han hade såååå stora problem att fatta tidigare har börjat komma av sig själv:)

Nu har jag världens underbaraste häst:love: Tänk om jag hade gett upp??
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Undra om det finns någon som vill ha en turboskogsmulle :angel:
Dessutom så är jag inte säker på att han skulle fungera enbart som skogsmulle, misstänker att han kommer kunna få för mkt spöken i huvudet efter ett tag om han bara "lallar runt" i skogen.

Låter som en häst som funkar bra som lättare distanshäst kanske? Alla hästar är ju faktiskt inte ridbanehästar och det är väl bara att acceptera.

Jag tycker det är många skogsmullar som gillar fart och fläkt och rejsa runt i skogen med lagom mått dressyrjobb så det är nog inte något problem att hitta. Skogsmulle betyder ju inte alltid enbart lugna skrittrundor i skogen.
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Tycker du ska vänta o se hur det känns efter vilan. Tror att det kan bli en ond cirkel ibland, man har krav o sen lever hästen inte upp till dom av någon anledning, så blir man ledsen o besviken o försöker klura ut någon lösning men ju mer man försöker desto mer låser det sig för man vill ju så himla gärna att det ska gå bra så att man slipper de där jobbiga känslorna.

Har haft en häst som blev skitkonstig på bana (stel, okontaktbar, skyggade för sin egen skugga) och jag kände mig helt förstörd och allt gick bara sämre o sämre.
Men sen så började vi träna i skogen istället, ibörjan med väldigt låga krav, och så småningom så började vi avsluta något pass här o där med att gå in på banan och göra något han tyckte var kul (galopp i fritt tempo i hans fall :grin: men det kan ju räcka med att bara skritta av där). Sen började jag successivt göra mer o mer saker på banan, fast bara sånt han hade lätt för och tyckte var roligt. Eftersom vi fortsatte tränandet i skogen så blev ju mer o mer saker lätta för honom och till slut så var ban-spöket borta.
Det är ju aldrig garanterat att det funkar för alla ekipage, men det kan vara en ide att prova :)
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

Jag gav upp med min förra häst. Hade haft honom sedan han var 1 år, och han var verkligen min drömhäst, även om han som din häst kunde bli spänd i ridning. I hoppning var han extremt stark, men han älskade att hoppa, så vi tävlade upp tom 1,20 (jag har inte "kapacitet" för mer, men det hade hästen) med massor av placeringar. Dressyrmässigt blev det bara upp tom LB, men dressyrnissar bedömde honom som ett svårklassämne.

Sedan blev det som med din häst! Det som förut varit att han hade bra och dåliga dagar utvecklades till att det blev fler och fler dåliga dagar, för att till slut vara dåliga dagar 99 dagar av 100. Dock gick även den hästen bra på dressyrträningar och dressyrtävlingar. Jag hade gett upp hoppningen då pga att hästen dragit sönder mina armar, jag hade till slut ständig värk.

Till slut tröttnade jag på allt vad hästar heter och bestämde mig för att sälja hästen. Han går inte igenom besiktningen, tack så mycket, precis vad jag behövde! :(
Jag överväger slakt bara jag blir av med hästen, men bestämmer mig till slut för att ge bort hästen till en bekants bekant, en veterinär.

Min häst var regelbundet igenomkollad, hade inte hittats något fel förutom att han inte gick rent på besiktningen.
Nåväl, efter ett tag var han lika galen hos nya ägaren, och eftersom hon ju var veterinär så kunde hon ju kolla upp honom på ett sätt som en "vanlig" hästägare inte har möjlighet till.

Det visade sig då att hästen hade skolios! Vilket han ju var född med men ändå lyckats funka så pass många år med ändå! Han började bli helgalen att rida när han var ungefär 12 år. Och tydligen är skolios inte något man lätt upptäcker på en häst!

Så min lärdom av det minst sagt obehagliga hästägandet är att funkar det inte, då är något fel! Då något fysiskt fel om situationen går mot sämre och sämre!

Så mitt råd är att du ska ge upp din häst innan du tröttnar! Hur du "ger upp" är ju upp till dig, men sluta innan du tappat intresset helt!
Lycka till i allafall, vad du än bestämmer dig för att göra! :)
 
Sv: Fortsätta kämpa eller ge upp?

delvis kl

Min häst hade oxå fungerat mkt bra i ca 4 år och gått som en klocka, tills en period då det bara gick sämre o sämre. Hästen blev tokig och bara bockade i galoppen och stack i skogen. Ej halt eller skadad under hela perioden, kollades upp jätteofta.

Hade kissinge spines och 1,5 år efter det med enbart tömkörning togs hon bort.

Samma sak med en häst i stallet som var likadan, var en varannadags häst, tokig i perioder och helt underbar andra. Hade oxå ryggproblem.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 175
Hästmänniskan Hej! Jag är 14 år och älskar hästar över allt annat (förstås);) Jag behöver tips och råd om hur vida jag ska göra med en svårhanterlig...
2
Svar
25
· Visningar
2 160
Senast: ameo
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 856
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 759
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp