Tokmaja
Trådstartare
Satt och funderade på försäkringar.
Har ni alla era hästar försäkrade? Om inte, varför?
Ingen av mina hästar är i daxläget värda något (självklart älskade hjärtegryn, men om man ser det marknadsmässigt) ena har även en kronisk skada och får hon problem med det kommer vi inte göra några utredningar osv på det.
Funderar på om man skulle ha dem oförsäkrade, men tvekar, tänker som så att om jag bygger upp en buffert istället som kan gå till oväntade händelser, ja då har jag ju mina pengar där istället för att betala till försäkringsbolaget och om det (förhoppningsvis) inte händer något, ja då kan man ju säga att jag förlorat pengarna... Ja jag vet, blir knepigt resonemang när man säger det högt, ungefär som att "näpp, hade inte behövt säkerthetsbälte idag heller för jag krockade ju inte"
.
Men hur har ni det med era mindre ponnyer osv? Även om jag självklart skulle göra mycket för min ponny så är både hon och jag begränsade och jag tror inte att det är "värt" hur mycket som hellst för att hålla henne i livet, förstår nån hur jag menar? Som min goa shettis, som är på tok för liten för att barn över 6 år ska kunna rida henne, och hon är så långsam så långsam så långsam... Går i mikrotempo. Gillar inte att bli körd, går i samma mikrotempo där, gör det hon blir tillsagd och inget mer. Leker aldrig i hagen. (vart svårt sjuk som föl och har vissa sviter efter det, hon mår bra idag men är helt enkelt inte en lekfull sak, hon kan få fart under fötterna och då går det undan, men i vardagen är hon lugn så lugn...) Skulle hon tex bryta ett ben vore det kanske bäst att ta bort henne eftersom hon inte har något stort användningsområde, har haft fång och kan därför inte gå som direkt sällskapshäst heller. Funderar starkt på att ta bort hennes försäkring, är jag helkorkad då? (å andra sidan är hon väl knappast den dyraste i försäkringsväg heller...)
Någon som förstår mitt resonemang?
Vill inte ha någon pajkastning utan ett seriöst resonemang runt det.
Har ni alla era hästar försäkrade? Om inte, varför?
Ingen av mina hästar är i daxläget värda något (självklart älskade hjärtegryn, men om man ser det marknadsmässigt) ena har även en kronisk skada och får hon problem med det kommer vi inte göra några utredningar osv på det.
Funderar på om man skulle ha dem oförsäkrade, men tvekar, tänker som så att om jag bygger upp en buffert istället som kan gå till oväntade händelser, ja då har jag ju mina pengar där istället för att betala till försäkringsbolaget och om det (förhoppningsvis) inte händer något, ja då kan man ju säga att jag förlorat pengarna... Ja jag vet, blir knepigt resonemang när man säger det högt, ungefär som att "näpp, hade inte behövt säkerthetsbälte idag heller för jag krockade ju inte"
. Men hur har ni det med era mindre ponnyer osv? Även om jag självklart skulle göra mycket för min ponny så är både hon och jag begränsade och jag tror inte att det är "värt" hur mycket som hellst för att hålla henne i livet, förstår nån hur jag menar? Som min goa shettis, som är på tok för liten för att barn över 6 år ska kunna rida henne, och hon är så långsam så långsam så långsam... Går i mikrotempo. Gillar inte att bli körd, går i samma mikrotempo där, gör det hon blir tillsagd och inget mer. Leker aldrig i hagen. (vart svårt sjuk som föl och har vissa sviter efter det, hon mår bra idag men är helt enkelt inte en lekfull sak, hon kan få fart under fötterna och då går det undan, men i vardagen är hon lugn så lugn...) Skulle hon tex bryta ett ben vore det kanske bäst att ta bort henne eftersom hon inte har något stort användningsområde, har haft fång och kan därför inte gå som direkt sällskapshäst heller. Funderar starkt på att ta bort hennes försäkring, är jag helkorkad då? (å andra sidan är hon väl knappast den dyraste i försäkringsväg heller...)
Någon som förstår mitt resonemang?
Vill inte ha någon pajkastning utan ett seriöst resonemang runt det.
