Förlossningsdepression (?) - hur kan man hjälpa?

[Mauen]

En av mina allra bästa vänner fick barn för en vecka sen. Hon hade en skitgraviditet, därpå en förlossning som tog närmre 40 h och sen funkar inte amningen. Jag befarar att hon är helt under isen. Hon svarar inte längre när jag ringer eller smsar. Det sista som hördes var ungefär; kroppen ok, psyket botten. Har försökt få tag i henne sen i torsdags. Känner jag henne rätt kommer hon mörka det här så länge hon kan för sjukvården. Hon vill inte vara till besvär....
Hur sjutton hjälper man bäst?
Vet ju inte om det är en depression heller? Någon som haft det och kan berätta, framförallt hur man bäst kan hjälpa till.

Funderar på att helt enkelt åka dit. Men är föräldrarledig med tvillingar, så då får de följa med. Blir kanske för mycket? Annars får det vänta till imorgon/onsdag. Hur bråttom är det?

 

[Lazy Lady]

Finns det nån pappa med i bilden? Ring honom och säg att du blev orolig för din vän sist du pratade med henne och fråga hur det går för dem.

 

[Mauen]

Finns det nån pappa med i bilden? Ring honom och säg att du blev orolig för din vän sist du pratade med henne och fråga hur det går för dem.

Har tänkt det, men har faktiskt inte hans nr och kan inte hitta det. Men kan nog hitta hans föräldrars och gå genom dem. Men väntar lite till med det. Vet att hon skulle hata om jag gjorde så. Men hör jag inget idag så...

 

[Snurrfian]

En av mina allra bästa vänner fick barn för en vecka sen. Hon hade en skitgraviditet, därpå en förlossning som tog närmre 40 h och sen funkar inte amningen. Jag befarar att hon är helt under isen. Hon svarar inte längre när jag ringer eller smsar. Det sista som hördes var ungefär; kroppen ok, psyket botten. Har försökt få tag i henne sen i torsdags. Känner jag henne rätt kommer hon mörka det här så länge hon kan för sjukvården. Hon vill inte vara till besvär....
Hur sjutton hjälper man bäst?
Vet ju inte om det är en depression heller? Någon som haft det och kan berätta, framförallt hur man bäst kan hjälpa till.

Funderar på att helt enkelt åka dit. Men är föräldrarledig med tvillingar, så då får de följa med. Blir kanske för mycket? Annars får det vänta till imorgon/onsdag. Hur bråttom är det?

Men vänta nu, hon fick barn för en vecka sedan och du har ringt och smsat ett flertal gånger som jag uppfattar det? Hon låg antagligen kvar på sjukhuset i tre dygn så hon kan bara ha varit hemma i fyra dygn, antagligen med även pappan till barnet hemma och du vet inte men antar att hon är helt under isen? Det är jättefint att vilja hjälpa sin vän men samtidigt så kanske de behöver få komma till ro själva som en familj? Jag förstår att du är orolig men det kanske är bäst att vänta lite och andas även för dig.
Pappan till barnet lär väl kunna slå larm om det skulle behövas.
Jag hade en liknande resa med mitt första barn, förlossningen slutade i akutsnitt, amningen fungerade inte och min svärfar dog 10 dagar efter förlossningen. Jag hade inte ork att hålla kontakt med alla som hörde av sig helt enkelt.
Skicka ett sms och tala om att du är orolig, be om telefonnumret till pappan till barnet om hon själv inte orkar prata med dig och försök att ta det lite lugnt. Vi släppte enbart in de allra närmsta första veckorna, alla andra sa vi nej till.

 

[Mauen]

Men vänta nu, hon fick barn för en vecka sedan och du har ringt och smsat ett flertal gånger som jag uppfattar det? Hon låg antagligen kvar på sjukhuset i tre dygn så hon kan bara ha varit hemma i fyra dygn, antagligen med även pappan till barnet hemma och du vet inte men antar att hon är helt under isen? Det är jättefint att vilja hjälpa sin vän men samtidigt så kanske de behöver få komma till ro själva som en familj? Jag förstår att du är orolig men det kanske är bäst att vänta lite och andas även för dig.
Pappan till barnet lär väl kunna slå larm om det skulle behövas.
Jag hade en liknande resa med mitt första barn, förlossningen slutade i akutsnitt, amningen fungerade inte och min svärfar dog 10 dagar efter förlossningen. Jag hade inte ork att hålla kontakt med alla som hörde av sig helt enkelt.
Skicka ett sms och tala om att du är orolig, be om telefonnumret till pappan till barnet om hon själv inte orkar prata med dig och försök att ta det lite lugnt. Vi släppte enbart in de allra närmsta första veckorna, alla andra sa vi nej till.

Jag trodde att jag skulle få den reaktionen. Och egentligen håller jag med dig. Men jag vet hur min vän fungerar. Skrivet hon att psyket är i botten så är det illa! Hon erkänner aldrig att hon mår dåligt. Kan jag då som vän backa?

 

[Snurrfian]

Jag trodde att jag skulle få den reaktionen. Och egentligen håller jag med dig. Men jag vet hur min vän fungerar. Skrivet hon att psyket är i botten så är det illa! Hon erkänner aldrig att hon mår dåligt. Kan jag då som vän backa?

Frågan är om det bästa verkligen är att dundra in med två barn? Be din vän om att få telefonnumret till pappan och prata med honom istället och ta det därifrån, första veckan efter förlossningen så brukar hormonerna ställa till det rätt mycket med psyket så frågan är om det kanske blir bättre efter ett par dagar till?

 

[Mauen]

Frågan är om det bästa verkligen är att dundra in med två barn? Be din vän om att få telefonnumret till pappan och prata med honom istället och ta det därifrån, första veckan efter förlossningen så brukar hormonerna ställa till det rätt mycket med psyket så frågan är om det kanske blir bättre efter ett par dagar till?

Ni har nog rätt. Jag får lugna mig.
Men magkänslan är inte bra.

 

[jerseyko]

Jag hade börjat med att ringa pappan å berätta att du blev väldigt orolig när hon skrev så och sen inte svarar.

 

[Mauen]

Jag har pratat med henne idag. Och känner mig lättad. Det var som jag befarade; hon mår skit och kräks av ångest flera gånger om dagen. Men, hon har insett själv att det inte fungerar och har kontaktat sjukvården. Hon ska dit och prata med någon imorgon. Jag har varit så rädd att hon inte skulle be om hjälp. Det hade varit typiskt henne. Nu kan hon få professionell hjälp och det är en lättnad. Nu kan jag bara vara kompis. Hon ville gärna att jag skulle ringa. Hon vill inte prata just när det ringer, men mår bättre när vi har pratat. I hennes huvud är hon onormal, klarar inget och allt får galna proportioner. Skulle bara vill krama om henne, min fina vän.....

 

[ainasoja]

1 vecka gammalt barn, precis kommit hem, amningen funkar inte, jobbiigt förlossning och en vän som ligger på och messar och ringer hela tiden. Nja alltså hade jag varit din vän hade jag nog bett dig fara och flyga nu.

 

[Mauen]

1 vecka gammalt barn, precis kommit hem, amningen funkar inte, jobbiigt förlossning och en vän som ligger på och messar och ringer hela tiden. Nja alltså hade jag varit din vän hade jag nog bett dig fara och flyga nu.

Jag förstår din reaktion. Jag har andra vänner som fått barn, då har jag inte varit som en galen stalker

 

[MM]

Jag fick en förlossningsdepression efter första barnet pga helvetes jobbig graviditet. Jättebra att hon söker hjälp redan nu och inte håller det för sig själv som jag gjorde en väldigt lång tid. För det finns hjälp att få!

Något jag hade uppskattat var sms som inte var kravfyllt. Alltså inget jag behövde svara på. Tex "Tänker på dig vännen och hoppas allt går bra med bebisen". Så kan hon svara om eller när hon vill.
Hennes man får väldigt gärna sköta hemmet och laga mat, om han inte vill äta ute en tid framöver
Storkok är att rekommendera, eller om du kan tänka dig att laga lite mat som dom kan frysa in och plocka fram när det behövs
Lämna av lite snabbt bara. Något jag hade uppskattat iaf!

Det var skitjobbigt att få en depression precis då när man ska vara lyckligast i hela världen. Så länge jag slapp göra några måsten så blev livet lite lättare. Kunde koncentrera mig på bara mig och bebisen.
Hade avlastning av svärmor när min man var på jobbet (han jobbade utomlands på den tiden).

Hoppas det vänder snabbt för henne och oavsett om hon tycker du är en jobbig jävel nu så förstår hon att du bara vill hjälpa. Och det är ju faktiskt inte bara henne att tänka på nu utan även en liten bebis som förtjänar en mamma som mår bra. Då har man rätt att vara en jobbig jävel så mamma och bebis kan få en bra start tillsammans.

 

[Mauen]

Jag fick en förlossningsdepression efter första barnet pga helvetes jobbig graviditet. Jättebra att hon söker hjälp redan nu och inte håller det för sig själv som jag gjorde en väldigt lång tid. För det finns hjälp att få!

Något jag hade uppskattat var sms som inte var kravfyllt. Alltså inget jag behövde svara på. Tex "Tänker på dig vännen och hoppas allt går bra med bebisen". Så kan hon svara om eller när hon vill.
Hennes man får väldigt gärna sköta hemmet och laga mat, om han inte vill äta ute en tid framöver
Storkok är att rekommendera, eller om du kan tänka dig att laga lite mat som dom kan frysa in och plocka fram när det behövs
Lämna av lite snabbt bara. Något jag hade uppskattat iaf!

Det var skitjobbigt att få en depression precis då när man ska vara lyckligast i hela världen. Så länge jag slapp göra några måsten så blev livet lite lättare. Kunde koncentrera mig på bara mig och bebisen.
Hade avlastning av svärmor när min man var på jobbet (han jobbade utomlands på den tiden).

Hoppas det vänder snabbt för henne och oavsett om hon tycker du är en jobbig jävel nu så förstår hon att du bara vill hjälpa. Och det är ju faktiskt inte bara henne att tänka på nu utan även en liten bebis som förtjänar en mamma som mår bra. Då har man rätt att vara en jobbig jävel så mamma och bebis kan få en bra start tillsammans.

Tack för tipsen!!
Mat var ju en jättebra ide. Det ska jag försöka ordna med.
Just det där att hon borde vara glad och lycklig tär på henne...
Och jag ska inte jaga henne nu när jag vet att hon får hjälp. Bara låta henne veta att jag bryr mig.

 

[Pontevecchio]

Förlossningsdepression slår fick inte till första veckan utan kommer senare enl BVC. Dock kan man ju må dåligt ändå

 

[Mauen]

Förlossningsdepression slår fick inte till första veckan utan kommer senare enl BVC. Dock kan man ju må dåligt ändå

Ja, jag vet inte. Bara hon får hjälp.

 

[Amha]

Förlossningsdepression slår fick inte till första veckan utan kommer senare enl BVC. Dock kan man ju må dåligt ändå

Vad grundar de det på?

 

[MM]

Vad grundar de det på?

Att man är så känslosam med babyblues som man kan få precis när bebis fötts så därav är man inte deprimerad. Men har man en depression på gång redan under graviditeten så tror jag dom kan få stoppa sin babyblues i häcken. Man vet bäst själv om dippen kom två dagar efter bebisen fötts eller om det varit på G ett tag.
Oftast så har man haft det på känn ett tag men depressionen bryter ut med full kraft efter bebisen kommit, och där spelar det banne mig ingen roll om bebisen är två dygn eller en månad. Man är lika deprimerad ändå.