Förlåt

Jag kan inte förklara allting och jag vill inte berätta allting här. Men vill iallafall säga förlåt till alla här som skriver massa snälla och peppande saker till mig. Förlåt att jag tar eran tid som ni säkert kunde göra massa andra roligare saker med. Men så har ni skrivit till mig för ni är snälla och vill hjälpa och så. Och jag förtjänar verkligen inte det ALLS så förlåt. För jag läser allt men jag tror typ inte på det ni skriver ändå. Och jag typ ljuger. Eller inte ljuger men kanske att det verkar på ett sätt så är det egentligen inte så. Och förlåt igen nu att jag skriver igen och kanske tar eran tid helt i onödan!
Jag vill inte skriva vad som har hänt idag för är så jävla dumt och äckligt och ja jag vill typ inte berätta hur dum i huvudet jag är. Men hade ju permison efter lunch och först gick det väl okej sen vid mellanmål så vände typ ALLT och jag blev som helt störd och ja världens värsta typ. Så gjorde flera helt idiotiska äckliga jätte dumma grejer. Och blev kaos med exakt allt så har varit på akuten tills kanske en halvtimme sen. Och nu är jag tillbaka och alla tycker jag är dum i huvudet och mina föräldrar hatar mig och skäms nog som fan över att ha en så dum korkad äcklig ful störd unge.
Har skickat typ hundra hjärtan till dom också och sagt förlåt till allamöjliga men det spelar egentligen ingen roll för ingen kan ändå förlåta allt.

 

[LiviaFilippa]

Det här kommer säkert låta jätte töntigt och konstigt men vill bara skriva av mig lite. Men idag känns redan jätte jobbig och att jag är orolig och nervös och så bara för mamma ska komma idag. Som borde vara helt normalt men ändå har jag typ som att jag måste klara det jätte bra och sköta mig helt perfekt. Som jag fattar att det låter dumt och konstigt! Men känns ändå som att för allt som har varit så får jag typ inte vara dålig inför henne på nåt sätt. Men jag vill ju träffa henne och försöka få det bra liksom men är ändå nervös och så för det. Och fast hon ska komma på förmiddagen mellan mellanmålet och lunchen så är jag redan orolig och börjar kännas jobbigt och svårt med frukosten och allting. Men jag VILL ju att hon ska komma så vill inte berätta det så kanske dom tycker att hon inte ska komma. Men ville bara skriva av mig lite om det. Och vill ju få åka till stallet sen i eftermiddag också och då måste också allt gå bra liksom.

 

[emma-vsm]

Jag kom ihåg att nån frågade om nån resa som jag har varit på. Orkar inte leta vem det var men tänkte iallafall att jag kan skriva lite om det!
Men ja jag har inte rest så jätte mycket kanske för vi har alltid haft djur och då är det lite svårare att åka bort och sånt. Men har varit utomlands några gånger iallafall och olika resor i Sverige.
Men iallafall så den enda största resan jag har varit på så var vi till Florida när jag var ganska liten. Tror jag var typ åtta eller nio. Iallafall så skulle vi gå på disney world som jag var jätte jätte glad för och ville typ se alla figurer och prinsessor och allt sånt. Men sen när vi var där så var jag sååå feg så såfort nån sån var nära oss så gömde jag mig bakom mamma eller pappa och vågade inte ta bild med dom eller nånting. Så ja det blev ju ganska onödigt eller hur man ska säga fast hela själva resan var jätte kul ändå!
Och sen en annan resa som var bara kul så var det två år sen så var jag mamma moster och mina kusiner till Åland på en tjej resa typ. Var bara några dagar och vi gjorde inte så mycket speciellt utan var mest bara och badade och sånt och kollade på nån gammal fästning eller vad det var. Men var bara kul att vara med dom hela tiden och så så det är ändå en av mina favorit resor.
Finns mera som jag skulle kunna berätta om men börjar bli ganska trött och måste försöka sova nu.

Ålandsresan lät jättemysig! Och det är ju verkligen så att det är sällskapet som gör resan oftast. Det är sånt man minns liksom.

Jag tror Disneyfigurerna har varit med om ett och annat barn som gömmer sig

Jag blev så sugen på att resa nu! Har du nån drömresa?

 

[sorbifolia]

Försök om du kan släppa att alt måste gå perfekt, det kommer bara leda till prestationsångest som inte är bra för dig. Ingen är perfekt, inte ens din mamma eller pappa eller läkarna. Det som betyder något är att man försöker göra så gott man kan, även om man inte alltid lyckas!

Kan du skriva till din mamma eller pappa att du är nervös inför besöket, kanske det kan hjälpa lite? Kom ihåg nu att ni har signaler du kan använda om något blir jobbigt. Och att din mammas känslor inte är ditt ansvar, hon är en vuxen person som kan ansvara för sig själv.

Har ni planerat in något ni ska göra tillsammans i dag, eller bara hänga?

 

[LiviaFilippa]

Ålandsresan lät jättemysig! Och det är ju verkligen så att det är sällskapet som gör resan oftast. Det är sånt man minns liksom.

Jag tror Disneyfigurerna har varit med om ett och annat barn som gömmer sig

Jag blev så sugen på att resa nu! Har du nån drömresa?

Ja exakt! Så då på Åland så är det många småsaker som inte låter speciellt alls men är ändå sånt som är typ dom bästa minnena från då.
Och nej jag har nog inte nån drömresa direkt. Förr så hade jag att jag ville åka på rid och språkresa och på bara ridresa till ett ställe på Irland som man får hoppa massa terräng och sånt. Men vet inte om det fortfarande är mina drömresor nu.

 

[LiviaFilippa]

Försök om du kan släppa att alt måste gå perfekt, det kommer bara leda till prestationsångest som inte är bra för dig. Ingen är perfekt, inte ens din mamma eller pappa eller läkarna. Det som betyder något är att man försöker göra så gott man kan, även om man inte alltid lyckas!

Kan du skriva till din mamma eller pappa att du är nervös inför besöket, kanske det kan hjälpa lite? Kom ihåg nu att ni har signaler du kan använda om något blir jobbigt. Och att din mammas känslor inte är ditt ansvar, hon är en vuxen person som kan ansvara för sig själv.

Har ni planerat in något ni ska göra tillsammans i dag, eller bara hänga?

Nej jag vet men känns ändå som jag inte kan riskera att göra nåt dåligt så det blir nåt bråk eller att dom blir oroliga eller ledsna eller arga eller nånting igen. Men ja jag kanske kan försöka berätta för pappa men det känns så dumt också.
Vi ska inte göra nåt speciellt tror jag utan bara ses ett tag och prata lite och så.

 

[Motacilla]

Jag förstår att du känner dig nervös om ni inte träffats på ett par dagar.
Men försök tänka att det bästa du kan göra är att inte jaga upp dig och bli arg, även om din mamma t.ex tjatar. Mammor kan vara lite tjatiga ibland, och då är det bästa att bestämma sig på förhand att man inte bryr sig om det så der inte blir gräl.

Det kan vara svårt, men det är värt det.

Försök tänka ut några "snälla och lätta" saker att prata om ifall du känner att det börjar brännas och ni behöver byta ämne. T.ex brukar jag börja prata om trädgårdsskötsel med min mamma när tjatet blir lite väl mycket. Det är ett ämne som är lite lagom för oss båda.

Jag tror att din mamma också är nervös idag.

Din mamma ansvarar för sina känslor och du ansvarar för dina känslor.

 

[LiviaFilippa]

Jag förstår att du känner dig nervös om ni inte träffats på ett par dagar.
Men försök tänka att det bästa du kan göra är att inte jaga upp dig och bli arg, även om din mamma t.ex tjatar. Mammor kan vara lite tjatiga ibland, och då är det bästa att bestämma sig på förhand att man inte bryr sig om det så der inte blir gräl.

Det kan vara svårt, men det är värt det.

Försök tänka ut några "snälla och lätta" saker att prata om ifall du känner att det börjar brännas och ni behöver byta ämne. T.ex brukar jag börja prata om trädgårdsskötsel med min mamma när tjatet blir lite väl mycket. Det är ett ämne som är lite lagom för oss båda.

Jag tror att din mamma också är nervös idag.

Din mamma ansvarar för sina känslor och du ansvarar för dina känslor.

Ja jag kan försöka tänka ut några saker att prata om. Tack för det tipset!

 

[sorbifolia]

Bra idè att ha en plan. Evt ta fram något spel eller så, som ni brukar kunna göra tillsammans utan att det blir bråk?

Hoppast det blir trevligt!

 

[LiviaFilippa]

Nu har mamma varit här och det gick ganska bra. Vi pratade en del inte om exakt det som hände men typ innan och efter. Och mamma sa förlåt för vissa saker som hon sa eller gjorde som jag nite tyckte hon behövde kanske men kändes väl ändå bra liksom.
Men ja annars så pratade vi lite om ponnysarna och så bara och lite allt möjligt bara prat liksom. Så det var allt vi gjorde innan hon åkte.
Så det gick ändå ganska bra men har ändå av nån andledning ganska mycket ångest och sånt nu och blir inte bättre av att det är lunch nu. Som jag måste klara om jag ska få åka till stallet senare.

 

[sorbifolia]

Skönt att det gick bra! Ångesten du känner nu är nog efterdöningar av nervösiteten du kände inför besöket. Så inget faligt, egentligen. Försök komma ihåg det.

 

[LiviaFilippa]

Skönt att det gick bra! Ångesten du känner nu är nog efterdöningar av nervösiteten du kände inför besöket. Så inget faligt, egentligen. Försök komma ihåg det.

Nej kanske inte farligt men kommer kanske inte få åka till stallet i eftermiddag nu iallafall. Och ja jag vet att det är för dom är rädda om mig eller vad man ska säga men ändå jobbigt om jag inte kommer få det.

 

[Motacilla]

Jag tycker inte att man alla gånger behöver prata om svåra saker heller. Ibland är det helt okej att bara prata om lättsamma ämnen och ha det trevligt.

Det är ganska tungt och energikrävande att prata om svåra händelser. Även om man absolut ska kunna göra det också, så är det säkert bra att välja sina tillfällen. Stundtals är det bra att satsa på att komma överens och att det är bra stämning istället för att det blir väldigt starka känslor.

Kan du försöka tänka på dina ponnyer när du äter? Tänk att det är värt att äta för att du ska kunna åka till stallet.

 

[LiviaFilippa]

Jag tycker inte att man alla gånger behöver prata om svåra saker heller. Ibland är det helt okej att bara prata om lättsamma ämnen och ha det trevligt.

Det är ganska tungt och energikrävande att prata om svåra händelser. Även om man absolut ska kunna göra det också, så är det säkert bra att välja sina tillfällen. Stundtals är det bra att satsa på att komma överens och att det är bra stämning istället för att det blir väldigt starka känslor.

Kan du försöka tänka på dina ponnyer när du äter? Tänk att det är värt att äta för att du ska kunna åka till stallet.

Ja det är tänka på ponnysarna jag brukar göra när jag ska äta när det är jobbigt. Men nu blev det ändå för jobbigt liksom och gick dåligt. Så tror inte jag får åka till stallet idag men jag vet inte helt säkert.

 

[sorbifolia]

Ja det är tänka på ponnysarna jag brukar göra när jag ska äta när det är jobbigt. Men nu blev det ändå för jobbigt liksom och gick dåligt. Så tror inte jag får åka till stallet idag men jag vet inte helt säkert.

Om inte det blir i dag så kommer det en ny dag imorgon.

 

[Sleepy]

@EmmaFilippa Så skönt att ni kunde få träffas och prata lite, du och din mamma. Och att du har en bra moster som ringde och pratade med dig.

 

[Millicent]

Det här är kanske en jätte dum fråga och ja jag får skylla mig själv och allt sånt men vill inte fråga typ nån sköterska eller nån för dom tycker säkert redan att jag är dum i huvudet. Men såna ärr som jag kommer få efter att jag skar mig vet nån om såna är kvar för alltid? Eller om man kan göra nåt så dom kanske inte syns?

Ett alternativ skulle kunna vara ärrplastik, det tar inte bort ärr men gör dem mindre och finare. Det finns också ganska bra möjlighet att tatuera över ärr idag (i hudfärgstoner alltså), med eller utan ärrplastik.

 

[LiviaFilippa]

Ni tycker kanske att det här är jätte töntigt och dåligt bara men det är ändå en bra sak för att vara jag! Men ja som jag skrev förut så lunchen gick ju inte så bra. Och sen var det mellis som inte gick bra heller och jag hade massa ångest och jobbiga tankar och allt sånt så blev jobbigt på typ alla sätt och att jag inte klarade det och blev arg och allt sånt. Och nej det är såklart inte bra! Men det som ändå var bra eller hur man ska säga det var att innan så har jag bara blivit arg och typ inte kunnat kontrollera det så har det blivit mer bråk och så efter för det. Men nu så kände jag ändå liksom okej jag är på jätte dåligt humör och har massa ångest och monstret skriker jätte mycket så kan inte prata med nån nu utan att det blir bråk. Utan jag ville vara ifred. Så jag skrev det till pappa och då sa han ett förslag att jag kanske kunde lyssna på en podd och färglägga ett tag så skulle han åka hem en stund så behöver jag bara vara med en personal liksom. Så ska äta middag med bara en personal också så kommer pappa tillbaka sen efter det.
Fattar att det kanske bara låter töntigt och dumt att jag inte klarade av lunch och mellis på ett normalt sätt och typ inte kan prata med nån men det är ändå ett steg åt rätt håll FÖR MIG att jag kunde förklara det för pappa. För innan har det inte gått alls.

 

[Sleepy]

det är ändå ett steg åt rätt håll FÖR MIG att jag kunde förklara det för pappa. För innan har det inte gått alls.

Det var ju ett fantastiskt stort steg framåt, att du kunde förklara för din pappa att nu var det jobbigt, så att han förstod dig. Heja dig! Bara det att du kunde känna att nu växer ångesten, ok - och sen göra något åt det. Härligt. Längre fram kommer du bli allt bättre på att låtsas som det regnar och göra nåt annat en stund tills det går över. Som du tänkte att du kunde skriva olika saker här när det blev jobbigt. Framsteg.

 

[MiaMia]

Ni tycker kanske att det här är jätte töntigt och dåligt bara men det är ändå en bra sak för att vara jag! Men ja som jag skrev förut så lunchen gick ju inte så bra. Och sen var det mellis som inte gick bra heller och jag hade massa ångest och jobbiga tankar och allt sånt så blev jobbigt på typ alla sätt och att jag inte klarade det och blev arg och allt sånt. Och nej det är såklart inte bra! Men det som ändå var bra eller hur man ska säga det var att innan så har jag bara blivit arg och typ inte kunnat kontrollera det så har det blivit mer bråk och så efter för det. Men nu så kände jag ändå liksom okej jag är på jätte dåligt humör och har massa ångest och monstret skriker jätte mycket så kan inte prata med nån nu utan att det blir bråk. Utan jag ville vara ifred. Så jag skrev det till pappa och då sa han ett förslag att jag kanske kunde lyssna på en podd och färglägga ett tag så skulle han åka hem en stund så behöver jag bara vara med en personal liksom. Så ska äta middag med bara en personal också så kommer pappa tillbaka sen efter det.
Fattar att det kanske bara låter töntigt och dumt att jag inte klarade av lunch och mellis på ett normalt sätt och typ inte kan prata med nån men det är ändå ett steg åt rätt håll FÖR MIG att jag kunde förklara det för pappa. För innan har det inte gått alls.

Jag tycker det låter som ett jättebra framsteg.
Du har haft en hanteringsstrategi som har fungerat OCH du har kommunicerat om dina behov. Så fint för både dig och pappa att ni kunde samarbeta bra för att ordna en lösningen av situationen i det läget.

 

[Motacilla]

Det är verkligen ett stort framsteg att du skrev till din pappa hur du kände och att han kunde hjälpa dig hantera den svåra situationen.

Det är helt okej att bli både frustrerad och arg. Det är normala känslor som alla människor har. Det man däremot måste öva på är att behärska dessa känslor så att man ger utlopp för dem i lagom dos och på rätt sätt.

Att säga eller skriva med ord att man är arg och behöver få vara i fred är jättebra! Mycket bättre än att få ett stort utbrott som omgivningen inte förstår varför det inträffar.
Om man klarar av att sätta ord på sina känslor så blir de oftast mindre skrämmande och man behöver inte ha lika många strategier för att behärska dem på förhand. Man kan liksom lita på att ingenting farligt händer fast känslorna kommer. Det är bara känslor, och de får en inte att förlora kontrollen.

Sånt här behöver man oftast få öva på ganska länge innan det känns naturligt för en. Men du har tagit ett jättestort och bra steg! Heja, heja!