Förändring i tränarkåren

[Fiorano]

Nja det vet jag inte om jag håller med om. Det rakaste som finns är nog inner bak under magen. Men har du inte gymnastiserat hästen innan kommer den inte kunna slappna av i kotorna och du får kruppan upp i galoppen och alla byten och tvärstopp i enkla bytena.

Jag använder iof inte så mkt förvänt men om man ska tala om rotation så börjar jag alltid med att rida svag skänkelvikning utåtställd för att få bogar och hals på rätt plats och tornutskotten innan jag ställer om i en mkt liten ställning. Blir ju olika i de olika varven beroende på vilket håll hästen är sned åt.

Förr i tiden kallades det för att ge efter i revbenen och böja sig runt innerskänkel. Nu finns det ett nytt modernt ord som jag glömt.. men idag vet vi ju vad som sker egentligen.

Därifrån jobbar jag sedan vidare med att gymnastisera hästens bakben så att den kan vinkla om och slappna av i kotorna så den kan bära upp vikten på ett mjukt fjädrande sätt.

Att rida rakt fram på kvartslinjen med en rak häst är fruktansvärt svårt. Att placera hästens inner bakben under magen utan att böja halsen eller svaja dvs att hästen tar ett steg utåt med bogen i traven i det momentet , eller i galoppen att det blir för mkt tvärning för att man tappar utsidan och ytterbak kommer ut mot väggen eller att man då har tappat tippningen av tornutskotten i manken inåt och hästen blir en banan då ytterbog har trillat ner och du har ramlat med vikten på utsidan.

Det är ju mitt problem tex i höger varv. Jag får jobba en del med att flytta in vänster sittben mot mitten. Speciellt nu när jag är så sjukt otränad och svag i bålen. Det var annat förr ...

Fast tvärstopp i enkla bytena upplever jag beror på att hästen inte är framför skänkeln och fortsätter ta ryttaren framåt även i övergången neråt. Just enkla byten jobbar jag massor på kvartslinjen för att bibehålla en bjudning genom övergångarna.

 

[tuaphua]

Ffa går det att fånga upp ryttarens oliksidighet enklare (för ryttaren) på rakt spår. Utifrån det går det sen att utveckla böjning och mjukheten. Nu utgår jag från den vanliga hobbyryttaren och jag skulle säga att det oftare är ryttaren som hindrar hästens rakriktning än att det är hästen i sig.

Ok, jag ser inte hur det skulle vara svårt att justera ryttaren på böjt spår. Aldrig känt att det är svårare själv eller då man undervisar.
Även om jag håller med om att det oftast är ryttaren som skapar snedhet, spänning etc. Men jag tycker också att många ryttare skapar det genom att låsa sig på raka spår.
Man gör det lättare för ryttaren om man också jobbar med att ”ge dem” en häst som släpper ner ryttaren och är lättare att sitta på.
Missförstå mig rätt. Jag rider också raka linjer. Men jag brukar ofta börja med att skapa en insida.

Jag tänker också att ofta när hästen tex blir studsig i enkla byten så är det för att den håller balansen i underhalsen. Och hals som inte kommer ut och välvs korrekt så att underhalsen sugs upp blir gärna stoppig/man upplever saknad bjudning i vissa övningar. Om man kommer bort från det och lyckas gymnastisera tex kotorna och aktivera bärighet och korta underlinjen bröst till bäcken kommer hästen upplevas framme för skänkeln.

Jag upplever bristande lösgjordhet och bärighet som en av största luckorna inom dressyren.
Den kunskapen är liksom lost. Jättebra att det är mer fokus på hur man sitter och mjukare ridning. Men det räcker inte i mina ögon.

 

[Amanda_F]

Syftar du på de böckerna Bo Tibblin skrev för 300 år sedan? Eller vilka använder man nu?

Det är Ridhandboken 1 och 2 som från början är Tyska ridsportförbundet som gav ut originaltiteln. Bo Tibblins Ridlära används också i utbildningarna men den var det ett tag sen jag läste, så jag kommer inte exakt ihåg. Men jag borde kommit ihåg om de pratat om vikthjälper på det sättet jag använder det med mina elever.

 

[fio]

Fast tvärstopp i enkla bytena upplever jag beror på att hästen inte är framför skänkeln och fortsätter ta ryttaren framåt även i övergången neråt. Just enkla byten jobbar jag massor på kvartslinjen för att bibehålla en bjudning genom övergångarna.

Man kan förenkla det och säga att de flesta problem kommer ur att hästen inte är framför skänkeln

 

[fio]

Det är Ridhandboken 1 och 2 som från början är Tyska ridsportförbundet som gav ut originaltiteln. Bo Tibblins Ridlära används också i utbildningarna men den var det ett tag sen jag läste, så jag kommer inte exakt ihåg. Men jag borde kommit ihåg om de pratat om vikthjälper på det sättet jag använder det med mina elever.

Jag vet att jag hade dom på video med Bo Tibblin, helt fruktansvärda filmer Dom tog nog upp vikthjälperna men inte på några avancerade plan.

 

[fio]

Jag vet att jag hade dom på video med Bo Tibblin, helt fruktansvärda filmer Dom tog nog upp vikthjälperna men inte på några avancerade plan.

Den som söker ska finna.. Men det var nog inte dessa filmer jag hade utan det var filmer där han själv red.

 

[tuaphua]

Man kan förenkla det och säga att de flesta problem kommer ur att hästen inte är framför skänkeln

Ja, och då undrar man ju varför. Så man kan lösa det.
Ibland kanske ryttaren bara måste rida och lyckas få hästen att ta i och röra på sig. Men oftast finns ju fysiskt skäl till stoppigheten. Och löser man det kan man slippa gå i klinch eller upprepa väldigt mycket innan det löser sig med den upplevda bristen på bjudning.

 

[Fiorano]

Man kan förenkla det och säga att de flesta problem kommer ur att hästen inte är framför skänkeln

Men alltså faktiskt. Övergångar där ryttaren måste lära sig att känna att hästen tar dom framåt hela vägen är superbasic men ger mycket.