Sv: För mycket hö anledning till gallor?
Tinen skrev:
jaaadå! Han har lååång erfarenhet och är utbildad!
Hur kom det sig att du provade barfota? vilken metod av alla provade du?
Jag provade för att jag ville testa om hon kunde gå barfota. Hon hade ju trots allt varit barfota de första 13åren av sitt liv... då hon bara gick som avelssto. Hon hade varit skodd runtom i ca 7 år när skorna togs av. Dock har hon gått nån skoperiod barfota på sommaren däremellan.
Jag rider ju inte så jätetmkt utan bara skogsturer och på ängen ca 3-5 dagar/vecka (ca 30-60min per gång) - hobbyridning med min nordis så kanske skulle hon fungera barfota, tänkte jag. Hennes hovar trasades sönder av alla sömhål och de såg ganska fula ut så barfota lockade...
Jag läste mycket om barfotametoder och blev intresserad av ANHCP eller vad heter den? Så jag fick tag på en tjej som var utbildad inom den metoden och hon kom och tog av skorna på hästen och verkade henne enligt den metoden. Jag inhandlade också BoaBoots så småningom att använda OM hon blev ömfotad.
Det fungerade bra de första 4 veckorna. Jag red inte utan var bara ute och gick med henne vid hand (använde inte bootsen då helelr). Hon verkade inte ömma nåt särskilt. Sen kom barfotaverkaren till stallet igen för att ta av skorna på ett par andra hästar och då raspade hon till min hästs hovar igen för att de hade slitits lite snett under de gångna veckorna och det gällde att hålla dom under den verkningsmetoden som de hade för att hoven skulel hålla för barfota bättre.
Nu började hon plötsligt ömma ganska tydligt...
och de följande veckorna blev värre och värre tills jag en dag hittar henne i hagen hängandes i ett hörn för sig själv - svullen och jättevarm i HF. Jättehalt! Fick knappt in henne i stallet, hon hade 4:e gradens hälta typ.
BÖLD tänkte de alla men ingen kunde hitta nån. Inte hovisen, inte veterinären och inte dom på kliniken.
Flera dagar hade gått! Vid klinikbesöket var hon visserligen betydligt bättre och haltade bara i traven, 2:a gradens hälta. De kunde inte hitta nåt TROTS röntgen o allt (hältutredning). Den enda förklarningen han hittade på röntgenplåtarna var att hon hade en tunn sula.
Så veterinärens order var ringskor med hovkuddar! I fram. Så det fick hon. Men var fortfarande inte bra!
Hovisen fick komma och plocka av skon igen på HF och leta efter böld... men ICKE.
Men så småningom sen då blev hon bra. Vi fick aldrig reda på exakt vad som var felet men efter några veckor upptäckte jag en spricka längs kronranden...
Det VAR nog en BÖLD trots allt! Det är jag agsnka säker på. Den sprickan växte neråt sen (den var tydlig!) under kommande månaderna.
Hon klarade inte heller barfota i bak... några veckor efter att hon blivit ohalt i fram (med skor och kuddar) så började hon ömma mycket i bak. När hovis kom fanns det nästan ingenting att spika i!!
Det blödde hur långt ner han än spikade sömmen...
Men duktig som han var lyckades han få dit skor på henne och hon blev bra.
