Folkhälsomyndighetens rekommendationer för skärmtid

[Bexzor]

Ja, jag tänker att det måste vara en ordentlig utmaning! De jag känner vars barn i skolålder har lite skärmtid har alla mycket aktiviteter för barnen samt barn som läser väldigt mycket. Vore jätteintressant att läsa hur bukefalister med barn i skolålder gör för att minimera/hantera/reglera skärmtid .

Som jag skrev tidigare så är det inte aktuellt att minska mer på skärmtid än vad jag redan gjort. Deras telefoner är spärrade mellan 20.40 - 06.00 på vardagar via family link (också spärrade för vissa sidor och jag måste godkänna alla spel de laddar ner). För att få skärmtid på en vardag så ska de ha gjort sina läxor och vissa dagar även ha duschat. Alla ska äta kvällsmat tillsammans och ingen får spela förrän alla är klara med maten. Nån gång görs det undantag att inte äta ihop om kompisen tex snart behöver sluta spela. Och alla måste få vara med i spelet (de spelar Roblox genom att ha pågående samtal under tiden) så det kan vara syskon åt alla håll som spelar. På helgen försöker jag hitta på minst en aktivitet tex leka i skogen, nöjespark, leka med kompisar, spela sällskapsspel, baka, måla osv.

 

[Imogen]

Jadu .
Jag tycker inte det är helt enkelt. Min 8-åring spelar mycket med sina kompisar (pratar i telefon och spelar samtidigt). Det gör att hon kan ha mycket kontakt med vänner hon inte träffar så ofta av olika anledningar, så på ett sätt är det ju delvis en väldigt social grej.
Hon leker också nästan varje dag efter skolan med olika klasskompisar, MEN, de vill ju gärna spela tillsammans även då vilket känns mer störigt, när de ändå är på samma ställe, så där försöker jag stötta upp/uppmuntra till andra aktiviteter också, inte bara häcka i någons rum med varsin padda samt varsin annan kompis i telefon...

Just ja! Jag kom på att jag ljög förut när jag sa att mina stora barn inte spelade online. Min äldsta (9 år) spelar ibland (kanske två gånger i månaden eller ngt) Minecraft online med sin kusin.

Kusinen bor 80 mil bort och de ses fysiskt kanske 2-3 gånger om året. Att spela online möjliggör ett vardagligt umgänge som vore praktiskt omöjligt för dem att ha annars. (Det här med att korrespondera brevledes verkar inte riktigt hända )

Sån typ av skärmtid är vi mycket mer positiva till än annan

 

[Amaranthe]

Just ja! Jag kom på att jag ljög förut när jag sa att mina stora barn inte spelade online. Min äldsta (9 år) spelar ibland (kanske två gånger i månaden eller ngt) Minecraft online med sin kusin.

Kusinen bor 80 mil bort och de ses fysiskt kanske 2-3 gånger om året. Att spela online möjliggör ett vardagligt umgänge som vore praktiskt omöjligt för dem att ha annars.

Sån typ av skärmtid är vi mycket mer positiva till än annan

Ja men precis, jag ser egentligen inte den delen som så mycket märkligare att jag själv har kontakt med mina vänner via skärmar (typ diskuterar hundträning på messenger, kollar läget, skickar memes etc) då jag inte har tid att ses jämt liksom.

 

[Pengy]

Har två barn 4 och 6 år. De brukar titta på tv ca 30 minuter på kvällen eller spela. 6 åringen har ett switch och 4 åringen spelar på paddan (tripp trapp träd eller Bolibompa).
På helgen kan det bli lite tv på morgonen för att få lite lugn och ro. Men upplever att de är svårare att få igång lek när tv:n väl vart på.

Vi har rätt aktiva barn som rör sig mycket och vi är tydliga med att man gärna får spela men man ska också ha rört på sig innan dess.

Det ända som är totalt förbjudet hos oss är youtube. Det har jag och mannen bestämt ihop.

 

[gulakatten]

Jag menade exempel på typ av pedagogiska spel som du tycker är så olämpliga att det ska vara nolltolerans och varför.

Jaha! Jag vill inte att min dotter spelar spel på en skärm när hon är liten helt enkelt, jag ser ingen vinst i det. Det kommer såklart inte vara hela hennes uppväxt men så länge det går och känns lämpligt. Jag kan inte se varför en treåring måste sitta med en iPad och spela helt enkelt.

Jag menar, dottern är 2,5 nu och jag ser inget som helst behov att ta fram en iPad så att hon får spela och jag kan inte se att det magiskt ska ändras på ett halvår. Hon leker med sina leksaker, läser, lyssnar på sina sånger, dansar etc och saknar inte att spela på en iPad. Så varför skulle jag introducera det om ett halvår?

 

[Human]

Vad intressant med alla svar! Jag skrev ett långt svar med citat och allt som försvann så jag gör ett nytt försök dock utan citat pga pallar ej.

@Imogen och @julgrisen Jag tror också en iPad el dyl gör det svårare att hålla efter! Vi har aldrig låtit dottern titta på varken mobil eller iPad utan endast på TV:n och när vi då ville att hon skulle ha det helt skärmfritt var det väldigt lätt att styra från vår sida och bryta. Vi kommer inte låta barnen sitta med iPad förrän de blir ordentligt mycket större.

@Human Jag tror också att de familjer som har mer skärmtid har det av en anledning och jag tror som du att det finns en del skam kring skärmtid generellt. Men jag tror också att det blivit rätt vanligt och okej att slänga fram telefonen med youtube när barnet (ofta under 1) börjar klaga i vagnen eller dylikt och jo, jag tror det kan vara skadligt och absolut något som bör stävjas generellt. Dessutom verkar det oerhört vanligt att barn får sitta själva och titta och till och med titta på plattformar med reklam. Jag tror inte att alla föräldrar har koll på att det inte är bra. I mitt tycke var rekommendationerna förvånansvärt generösa ändå, 1 timme per dag tycker jag låter som mycket för en 2-åring.

För min del tycker jag att det är bra att det kommer rekommendationer men jag hoppas också att föräldrar får stöd i att följa dem om de vill. För så lätt är det inte när man är trött och stressad och bara vill lösa situationen där och då liksom. Då är en skärm lockande.

Vi får alltid så sjukt mycket sneda kommentarer om att dottern inte får ha skärm så för vår del blir det skönt att ha nåt att peka på för oförstående släktingar. Däremot känns det svårare att hålla helt skärmfritt med sonen, som den yngre är jag orolig att han (som @Imogen ) skrev ska halka med när storasyster får titta. Det kommer vi få klura på!

Ja, jag håller med dig att om det finns en tendens att slänga fram en telefon så fort minsta missnöje uppenbarar sig hos ett barn (lite draget till sin spets) så tror jag inte heller att det är bra. Det tycks vara ett generellt problem i modernt föräldraskap, att man som förälder vill skona sina barn från alla negativa känslor och där spelar ju skärmar absolut en roll.

Men jag tycker egentligen att det är intressantare att diskutera VAD barn ser på skärm än hur många minuter, det är min främsta kritik mot hur man pratar om rekommendationerna. Precis som du kör vi bara på TV, och bara program vi tycker är bra. Det var tex något tecknat med dinosaurier vi testade, men där det knappt var någon dialog alls och bara massa snabba sekvenser, det har vi inte visat igen. Jag kommer försöka motarbeta Youtube/TikTok/eget skärmtittande så länge det bara är möjligt, det känns för mig som den värsta boven. Jag har några barn i 10-årsåldern i min omgivning och efter att ha sett hur de använder sina telefoner/vad de tittar på så blev jag faktiskt lätt mörkrädd.

En del sånt här diskuteras ju i rekommendationerna, men jag tycker det känns som att återrapportering i media mestadels fokuserar på tidsbegränsning.

 

[gulakatten]

Vi pratar en del om det, framför allt att inte bara scrolla på måfå sådär (precis som många av oss vuxna gör och behöver tänka på ).

Jätteklokt tror jag! Jag och maken lägger undan telefonerna helt när vi är hemma och barnen är vakna och det är rimligt skönt faktiskt!

 

[gulakatten]

Ja, jag håller med dig att om det finns en tendens att slänga fram en telefon så fort minsta missnöje uppenbarar sig hos ett barn (lite draget till sin spets) så tror jag inte heller att det är bra. Det tycks vara ett generellt problem i modernt föräldraskap, att man som förälder vill skona sina barn från alla negativa känslor och där spelar ju skärmar absolut en roll.

Men jag tycker egentligen att det är intressantare att diskutera VAD barn ser på skärm än hur många minuter, det är min främsta kritik mot hur man pratar om rekommendationerna. Precis som du kör vi bara på TV, och bara program vi tycker är bra. Det var tex något tecknat med dinosaurier vi testade, men där det knappt var någon dialog alls och bara massa snabba sekvenser, det har vi inte visat igen. Jag kommer försöka motarbeta Youtube/TikTok/eget skärmtittande så länge det bara är möjligt, det känns för mig som den värsta boven. Jag har några barn i 10-årsåldern i min omgivning och efter att ha sett hur de använder sina telefoner/vad de tittar på så blev jag faktiskt lätt mörkrädd.

En del sånt här diskuteras ju i rekommendationerna, men jag tycker det känns som att återrapportering i media mestadels fokuserar på tidsbegränsning.

Måste gå och sova med min bebis nu men jätteintressanta reflektioner tycker jag! Det jag gillade i rekommendationerna var att de nämner just att man ska titta med barnet när de väl tittar, det tycker jag är klokt. Likaså tänker jag att det är viktigt att spela spelen barnen får spela när det blir aktuellt och att spela med dem. Så man vet hur det funkar och vad för risker som finns men även för att dela det med sina barn.

Men nu måste jag sova .

 

[PathOfClovers]

Vår dotter (2,5) har aldrig kollat mobil eller platta, men efter hon fyllde 2 får hon titta lite på TV. Inte så lång stund och bara typ spöket laban, mamma mu, nicke nyfiken tex. Oftast sitter vi med och tittar men ibland får hon titta en stund om hon vill om ena föräldern är själv hemma och ska duscha/laga mat osv.

 

[bettysmatte]

Det som jag tycker är bäst med rekommendationerna är att det kanske ger en aha-upplevelse till de som tror att skärmar, appar, osv är BRA, till och med bättre än vad och hur man lär sig i den verkliga världen. Och så är det ju inte. Jag tillhör alltså den gruppen förskollärare som hoppas på att läroplanen för förskolan skrivs om, för just nu ingår digitala verktyg som något som SKA inkluderas. Men förslaget är att det ska plockas bort. Skönt! Inget barn behöver skärmar under dagen i åldern 1-5 år. De behöver engagerade vuxna som pratar och umgås med dem. De behöver interagera med andra barn, och få experimentera i en 3D-värld! Digitala verktyg kan vänta!

 

[Inte_Ung]

Vilket trams.
Det handlar ju om att barnen behöver göra annat i stället, typ sova, röra på sig eller läsa läxan.
Så det är ju vad man behöver utgå ifrån.

På natten skall du sova för att orka skolan.
Nu så skall vi göra annat så då kan du inte köra dator/mobil/padda.
Nu så skall vi umgås, så du måste lägga bort telefonen.

I övrigt så är digital utrustning tämligen utvecklande.
Mina 3 barn hade fri skärmtid, vi var tidiga med datorer.
De började ganska så snart hitta på egna saker med datorerna.
Redigera egen animerad film.
Mixa musik.
Skapa bilder.

Men även spela spel med kompisar runt hela världen.
Det är ju ett bra sätt att ha kontakt med vänner i t.ex. USA.

De har lärt sig engelska, geografi (var bor du), samhällskunskap och en massa annat nyttigt.
Barnbarnet lärde sig läsa, skriva, räkna och engelska på sin padda före skolåldern.
Det fanns pedagogiska spel på engelska som var roligare än de på svenska och de pedagogiska spelen var mest populära hos barnet.
Barn vill undersöka och påverka, de nöjer sig inte med att bli matade med vad andra trycker i dem.

Mina barn är nu lärare, åklagare och nästan färdig civilingenjör (i teknisk fysik).
Så jag kan inte se några negativa effekter av fri skärmtid.

 

[gulakatten]

Det som jag tycker är bäst med rekommendationerna är att det kanske ger en aha-upplevelse till de som tror att skärmar, appar, osv är BRA, till och med bättre än vad och hur man lär sig i den verkliga världen. Och så är det ju inte.

Håller med! Alltid när jag uttrycker att vi är restriktiva och kommer vara restriktiva med skärmar så möts vi av stor skepsis. Titta bara i tråden, där jag blir ifrågasatt varför mitt barn som 3-åring inte ska få spela spel på en skärm. Många verkar ha en otrolig övertro till skärmar och tro att de är så viktiga för barns utveckling och att man berövar dem något om man avvaktar med dem.

 

[Inte_Ung]

Håller med! Alltid när jag uttrycker att vi är restriktiva och kommer vara restriktiva med skärmar så möts vi av stor skepsis. Titta bara i tråden, där jag blir ifrågasatt varför mitt barn som 3-åring inte ska få spela spel på en skärm. Många verkar ha en otrolig övertro till skärmar och tro att de är så viktiga för barns utveckling och att man berövar dem något om man avvaktar med dem.

Nyckeln är att se till att vara roligare och mer intressant än skärmen.
Då så tröttnar de fort och kommer släntrande och undrar "Vad gör ni?".

Och så spelar det ju en jättestor roll vad man gör med den där skärmen.
Typ dansa framför TVn till koreografi från den.
Eller spela Wii.
Eller Facetime med kompisar på annan ort.

Internet kan man ju fimpa om natten när barnen skall sova.
Men det finns ju böcker.
Jag låg och tjuvläste hästböcker om nätterna när jag gick i mellanstadiet.
Och dottern med fri skärmtid på dagen, det var stora och klumpiga datorer som gällde på den tiden och de gick inte att ta med sig i sängen, låg också och tjuvläste.

Många av problemen är inte nya, de har bara ett annat uttryck.
Min mamma, nu 88 år gammal, låg och tjuvläste serietidningar (Prins Valiant och Dragons) om natten. Vilket då var höjden av förfall.

 

[Imogen]

Jaha! Jag vill inte att min dotter spelar spel på en skärm när hon är liten helt enkelt, jag ser ingen vinst i det. Det kommer såklart inte vara hela hennes uppväxt men så länge det går och känns lämpligt. Jag kan inte se varför en treåring måste sitta med en iPad och spela helt enkelt.

Jag menar, dottern är 2,5 nu och jag ser inget som helst behov att ta fram en iPad så att hon får spela och jag kan inte se att det magiskt ska ändras på ett halvår. Hon leker med sina leksaker, läser, lyssnar på sina sånger, dansar etc och saknar inte att spela på en iPad. Så varför skulle jag introducera det om ett halvår?

Jag tycker att det är stor skillnad på hur du skriver det här och jag håller såklart med om det du skriver i det här inlägget. Att man inte introducerar skärm till ett litet barn, om det inte finns något behov och ingen dragningskraft (genom tex äldre syskon) är såklart helt logiskt. Att hålla på nolltoleransen så länge det bara går är väl jättebra! Så har vi gjort med mycket. Vi har exempelvis inte aktivt introducerat godis till våra barn förrän de själva (pga kompisar och kalas) efterfrågade det. Det blev givetvis tidigare för varje barn (som med allt) men yngsta har ännu inte ätit godis iaf. Men vi kommer inte heller förbjuda den dagen det blir oundvikligt.

Det jag reagerade på var när du skrev "jag vill absolut inte att min dotter tittar på sånt (pedagogiska spel) om ett halvår [...] inte en chans att hon får en ipad i händerna förrän hon är mycket större". Även om man nämner "jag personligen" osv, så kommer det låta dömande och som en uppfattning företeelsen och själva innehållet ändå. Vilket blir lite märkligt om man (vad det verkar) inte har någon direkt erfarenhet av innehållet.

Min snart 3-åring använde skärm vid två tillfällen igår. Det ena var på morgonen när vi förberedde frukost och han spelade memory på ipaden med sin storebror. Ja man kan absolut spela memory med ett fysiskt spel också, det gör vi oftast. Men när 9-åringen avbryter sitt ipad-spel när morgontrötta lillebror kommer ner för trappan och erbjuder att spela memory med honom så väljer vi att inte protestera mot den detaljen. Det andra tillfället var efter förskolan på storebrors fotbollsträning. Efter att vi (jag och 3-åringen) själva lekt hinderbana och spelat fotboll större delen av träningen blev den sista knappa halvtimmen att vi satt tillsammans och höll på med en app (på min telefon) som är som en pysselbok. Fylla i, para ihop osv. Vi gjorde tillsammans och pratade om allt vi gjorde. Ja man kan göra samma sak i en pysselbok av papper också eller läsa en bok men något sådant hade vi inte med oss tyvärr.

Det jag vill komma fram till är att min minstings skärmanvändande till absolut största del enligt min uppfattning är väldigt långt ifrån det du beskriver i form av "klicka swipea scrolla tillförbannelse och bara stirra på skärmen". Det var därför jag undrade vad mer exakt du menade med "sånt".

 

[Imogen]

Vilket trams.
Det handlar ju om att barnen behöver göra annat i stället, typ sova, röra på sig eller läsa läxan.
Så det är ju vad man behöver utgå ifrån.

På natten skall du sova för att orka skolan.
Nu så skall vi göra annat så då kan du inte köra dator/mobil/padda.
Nu så skall vi umgås, så du måste lägga bort telefonen.

I övrigt så är digital utrustning tämligen utvecklande.
Mina 3 barn hade fri skärmtid, vi var tidiga med datorer.
De började ganska så snart hitta på egna saker med datorerna.
Redigera egen animerad film.
Mixa musik.
Skapa bilder.

Men även spela spel med kompisar runt hela världen.
Det är ju ett bra sätt att ha kontakt med vänner i t.ex. USA.

De har lärt sig engelska, geografi (var bor du), samhällskunskap och en massa annat nyttigt.
Barnbarnet lärde sig läsa, skriva, räkna och engelska på sin padda före skolåldern.
Det fanns pedagogiska spel på engelska som var roligare än de på svenska och de pedagogiska spelen var mest populära hos barnet.
Barn vill undersöka och påverka, de nöjer sig inte med att bli matade med vad andra trycker i dem.

Mina barn är nu lärare, åklagare och nästan färdig civilingenjör (i teknisk fysik).
Så jag kan inte se några negativa effekter av fri skärmtid.

Vad är det som är det tramsiga?

 

[Imogen]

Håller med! Alltid när jag uttrycker att vi är restriktiva och kommer vara restriktiva med skärmar så möts vi av stor skepsis. Titta bara i tråden, där jag blir ifrågasatt varför mitt barn som 3-åring inte ska få spela spel på en skärm. Många verkar ha en otrolig övertro till skärmar och tro att de är så viktiga för barns utveckling och att man berövar dem något om man avvaktar med dem.

Var i tråden upplever du att du har blivit ifrågasatt i detta?

Om det var mig du menade så har jag absolut inte ifrågasatt att du inte låter ditt barn spela spel på en skärm. Det har jag givetvis ingen som helst anledning att göra. Mitt äldsta barn spelade vad jag minns inte heller spel på skärm i samma ålder. Min uppfattning är att det inte finns något som helst egenvärde i skärmanvändning för så små barn och ju längre man kan ersätta med annat desto bättre.

Det jag ifrågasatte var din uppfattning om spelens innehåll, delvis i sammanhanget jämförelse med tv och passivt tittande. Det är i min bok något annat

 

[Inte_Ung]

Vad är det som är det tramsiga?

Att utgå från förbud och tidsgränser samt att påstå att skärmtid är skadligt.

Det är egentligen ett problem som går åt andra hållet.
Att barnen gör för litet annat.
Det är inte skärmtid som skall bort utan annat som skall dit.

Typ sömn, aktivitet och socialt liv.
Samt helt normalt hyfs, man har inte leksaker med sig till matbordet oavsett om det är Lego eller en Padda.
Man tar inte med sig tidningen eller sin bok heller.
Och på natten måste man sova om man skall orka med skolan.
Leka med Lego eller läsa en bok i stället stör också det.

Det är som att försöka bota streptokocker eller influensa med febernedsättande.
Vi tar bort febern så blir allt bra.
De bakomliggande orsakerna vet vi ingenting om.

Det har inte med skärmar att göra utan om uppfostran i allmänhet.
Problemet är inte skärmtid i sig utan om brist på struktur och annan bättre sysselsättning.

 

[Imogen]

Att utgå från förbud och tidsgränser samt att påstå att skärmtid är skadligt.

Det är egentligen ett problem som går åt andra hållet.
Att barnen gör för litet annat.
Det är inte skärmtid som skall bort utan annat som skall dit.

Typ sömn, aktivitet och socialt liv.
Samt helt normalt hyfs, man har inte leksaker med sig till matbordet oavsett om det är Lego eller en Padda.
Man tar inte med sig tidningen eller sin bok heller.
Och på natten måste man sova om man skall orka med skolan.
Leka med Lego eller läsa en bok i stället stör också det.

Det är som att försöka bota streptokocker eller influensa med febernedsättande.
Vi tar bort febern så blir allt bra.
De bakomliggande orsakerna vet vi ingenting om.

Det har inte med skärmar att göra utan om uppfostran i allmänhet.
Problemet är inte skärmtid i sig utan om brist på struktur och annan bättre sysselsättning.

Fast det är väl inte varken unikt eller konstigt att det finns ett behov av att myndigheter har riktlinjer och rekommendationer kring olika företeelser i livet för att hjälpa befolkningen?

Bara när det gäller barn så finns det ju rekommendationer kring vad de ska äta, hur de ska sova, hur mycket de ska röra på sig, osv osv. Det är väl inte konstigare att det finns riktlinjer kring skärmtid som kring sockermängd. Kunskapsnivåerna hos föräldrarna varierar också jättemycket sett till befolkningen som helhet.

Just när det gäller skärmar och tidsgräns så handlar det ju inte enbart om att lägga till annat istället. Skärmarna som sådana har ju en dragningskraft och skapar ett beroende och många av de program som används är konstruerade med ett medvetet syfte att få användaren att fastna i skärmen. Och det fungerar ju utmärkt, se bara på oss vuxna.

 

[VLMF]

Mina barn är nu lärare, åklagare och nästan färdig civilingenjör (i teknisk fysik).
Så jag kan inte se några negativa effekter av fri skärmtid.

Det är ganska stor skillnad på utbudet riktat till barn och ungdomar idag jämfört med för 20-30 år sedan när dina barn var små.

 

[Inte_Ung]

Jag tror att man som förälder till små barn har en massa ideer och principer som man faktiskt inte vet vad de leder till när barnet blir en vuxen människa.
Jag har varit där jag också.
Men med facit i hand, de är alla vuxna nu, så är det inte förbud och inskränkningar som är värdefulla utan tillgång till något roligare och mer intressant.

Som föräldrar var det vilka upplevelser som vi kunde erbjuda barnen det som formade dem.
Tillgång till musikinstrument, natur utanför dörren och föräldrar som gör spännande saker spelar störst roll.
Med föräldrar som jobbar hemifrån på datorer så blir det intressant med CAD/CAM, programmering och annat kreativt man kan göra med datorer.
Jag tycker att det hade varit dumt att begränsa skärmtiden för 11-åringen som animerade egen film och ägnade sig åt film-redigering och bildbehandling.
(Samma barn som läste Stephen Hawkings och nu som vuxen läser sista året på teknisk fysik.)