Haha, ja, det var första gången någonsin för mig som aldrig fött upp häst innan och antagligen aldrig gör det igen nu när Iska inte ska avlas vidare på. Eller ja, fölvisningen var väl "första" outingen, sen treårs. Men nu så har jag fått visa att hon faktiskt går att rida på också.
Efter första rundan kom det fram en kvinna som verkade vara mamma till en annan ryttare och gav mig beröm för att jag var så lugn med henne inne på banan och för att Iska såg så glad ut när jag berömde henne.
Det värmde.
Såhär i efterhand kan jag nog tro det var lika bra att pappa inte riktigt lyckades med inspelningen, kan inte tänka mig att jag red annat än som en kratta när hon skulle hållas igång och peppas och berömmas samtidigt.
Så jäkla trist att graviditeter ska ta så förbannat på kvinnokroppar att de begränsas i sina liv efteråt.
Lider med dig.
Haha, Dorri då! Jag har inte alls tänkt på att det har jag ju aldrig visat henne förr, folk brukar hon inte ha problem med. Folkmassa var tydligen skillnad.
Men jag räknar vår runda som en 0:a, hon stannade visserligen sådär 7-8 meter före hindret, men hon backade aldrig och vi lade ingen volt heller.
Alltså... Aida är lite nostalgi ändå, precis sådär elakt kunde Iska blänga på en också när något inte passade. Gärna med sitt crazy-eye.
Hon har väldigt mycket mindre attityd nu för tiden.