Flytta till gård eller inte???

livan

Trådstartare
Är så i valet och kvalet om vilket beslut att fatta. Har älskat hästar hela livet men som barn blev det "bara" ridskola då föräldrarna inte hade möjlighet till mer. Förverkligade drömmen om egen häst först efter 40 fyllda :-) Nu har jag själv två tjejer, 5 och 10, och den äldsta är hästtokig och har en ponny. Därutöver har vi en ponny som står på "tillväxt" till henne med rids av fodervärd och så har jag en stor häst som ska betäckas då hon skadat sig och inte kan fortsätta hoppkarriären. Lilla tjejen älskar djur men är inte fullt så hästbiten som storasyster. Har även bonusdotter som gillar hästar men nu kommit i gymnasieåldern och tappat intresset lite. Just nu har vi hästarna på 3 olika ställen och så kommer det vara åtminstone närmaste året. Vi bor nu i villa med närhet till dotterns ponny som står på anläggning med ridhus. Andra ponnyn står på ca 20 min skrittavstånd från detta ridhus och min häst är nu på betäckning men kommer sen flytta ca 3 mil från där vi bor och gå med ett annat dräktigt sto på lösdrift. Vi har alltså inackorderat på tre ställen..... Min man är inte intresserad av hästar men gillar landet och har nu sagt ok till att åka och titta på en liten hästgård som ligger ca 2,5 mil från där vi bor nu. Ca 14000 kvm mark, stall med 8 boxar, hagar och ridbana. Trevligt bostadshus och ca 2,5 km till samhället där dagis samt skola upp till 9an finns. 750 m till busshållplats och även hyfsat nära tågstation med regionaltåg. Barnen skulle få byta skola/dagis men det är ju inga jätteavstånd så gamla kompisar kan ju lätt komma och hälsa på. Mannen och jag får lite längre till våra arbeten men å andra sidan spara i alla fall jag massor av tid eftersom jag slipper flänga mellan tre olika stall. Även närmare till havet vilket är ett plus eftersom min man älskar att segla och dessutom väldigt nära en golfbana vilket mannen gillar då han vill skaka liv i golfen igen. Så egentligen borde jag vara i extas - jag har drömt om hästgård hela livet och nu finns det inom räckhåll. Men då så pang får jag jätteångest över hur det ska bli för barnen. Tänk om de inte trivs i nya skolan, tänk om de inte får några nya kompisar osv. Tänk dessutom om dottern tappar sitt hästintresse när hon blir 14-15 - vad gör man då? Helt plötsligt känns det som jag fått kalla fötter och det har inte att göra med att flytta till gård tror jag utan mer om att dra iväg barnen från kompisar. Vi bor redan nu i ett rätt stort hus med vildvuxen trädgård så är van vid att fixa och mecka med huset och med hästar i tre stall är det massor av stallarbete varje vecka så det skrämmer inte heller. Nej, det är det där med kompisarna. Samtidigt vet jag att båda två har jättelätt att skapa nya kontakter och stora tjejens "bästis" är ändå inte en skolkompis utan en som bor en bit bort. Hon hänger lite med tjejerna i klassen men redan nu är det ju mycket tid i stallet. Den lilla har massor av kompisar som är ett år äldre och ska börja skola till hösten medan hon ska gå kvar på dagis så det har vi haft lite funderingar över hur det ska gå. Svårt, svårt.... Några kloka tankar eller tips och råd från någon som varit i liknande situation? Mannen och jag har inget jätteumgänge där vi bor nu utan pratar med grannar som de flesta gör men har ingen vi direkt umgås med där så för vår del kan vi lika väl bo lite mer ute på landet - vi gillar natur och så båda två. Vi umgås mest med gamla kompisar och släkt som bor i närheten (mellan 1-3 mil bort) men inte i samma samhälle som oss. Har även hund som skulle kunna vara ute på dagarna när vi inte är hemma - det kan hon inte där vi bor nu - så för henne skulle det också bli bättre. Hoppas på lite input och goda råd :-)
 
TÄnk på att det är väldigt ensamt att ha hästen hemma. Att det är OK för dig betyder inte att ungarna kommer tycka det är roligt att harva runt i ensamhet/bara med varandra.

Många föräldrar väljer ju sätta ungarnas hästar på större stall, just för att de ska slippa vara ensamma i hästeriet. Detta trots att man har fungerande anläggning hemma.
 
Är så i valet och kvalet om vilket beslut att fatta. Har älskat hästar hela livet men som barn blev det "bara" ridskola då föräldrarna inte hade möjlighet till mer. Förverkligade drömmen om egen häst först efter 40 fyllda :-) Nu har jag själv två tjejer, 5 och 10, och den äldsta är hästtokig och har en ponny. Därutöver har vi en ponny som står på "tillväxt" till henne med rids av fodervärd och så har jag en stor häst som ska betäckas då hon skadat sig och inte kan fortsätta hoppkarriären. Lilla tjejen älskar djur men är inte fullt så hästbiten som storasyster. Har även bonusdotter som gillar hästar men nu kommit i gymnasieåldern och tappat intresset lite. Just nu har vi hästarna på 3 olika ställen och så kommer det vara åtminstone närmaste året. Vi bor nu i villa med närhet till dotterns ponny som står på anläggning med ridhus. Andra ponnyn står på ca 20 min skrittavstånd från detta ridhus och min häst är nu på betäckning men kommer sen flytta ca 3 mil från där vi bor och gå med ett annat dräktigt sto på lösdrift. Vi har alltså inackorderat på tre ställen..... Min man är inte intresserad av hästar men gillar landet och har nu sagt ok till att åka och titta på en liten hästgård som ligger ca 2,5 mil från där vi bor nu. Ca 14000 kvm mark, stall med 8 boxar, hagar och ridbana. Trevligt bostadshus och ca 2,5 km till samhället där dagis samt skola upp till 9an finns. 750 m till busshållplats och även hyfsat nära tågstation med regionaltåg. Barnen skulle få byta skola/dagis men det är ju inga jätteavstånd så gamla kompisar kan ju lätt komma och hälsa på. Mannen och jag får lite längre till våra arbeten men å andra sidan spara i alla fall jag massor av tid eftersom jag slipper flänga mellan tre olika stall. Även närmare till havet vilket är ett plus eftersom min man älskar att segla och dessutom väldigt nära en golfbana vilket mannen gillar då han vill skaka liv i golfen igen. Så egentligen borde jag vara i extas - jag har drömt om hästgård hela livet och nu finns det inom räckhåll. Men då så pang får jag jätteångest över hur det ska bli för barnen. Tänk om de inte trivs i nya skolan, tänk om de inte får några nya kompisar osv. Tänk dessutom om dottern tappar sitt hästintresse när hon blir 14-15 - vad gör man då? Helt plötsligt känns det som jag fått kalla fötter och det har inte att göra med att flytta till gård tror jag utan mer om att dra iväg barnen från kompisar. Vi bor redan nu i ett rätt stort hus med vildvuxen trädgård så är van vid att fixa och mecka med huset och med hästar i tre stall är det massor av stallarbete varje vecka så det skrämmer inte heller. Nej, det är det där med kompisarna. Samtidigt vet jag att båda två har jättelätt att skapa nya kontakter och stora tjejens "bästis" är ändå inte en skolkompis utan en som bor en bit bort. Hon hänger lite med tjejerna i klassen men redan nu är det ju mycket tid i stallet. Den lilla har massor av kompisar som är ett år äldre och ska börja skola till hösten medan hon ska gå kvar på dagis så det har vi haft lite funderingar över hur det ska gå. Svårt, svårt.... Några kloka tankar eller tips och råd från någon som varit i liknande situation? Mannen och jag har inget jätteumgänge där vi bor nu utan pratar med grannar som de flesta gör men har ingen vi direkt umgås med där så för vår del kan vi lika väl bo lite mer ute på landet - vi gillar natur och så båda två. Vi umgås mest med gamla kompisar och släkt som bor i närheten (mellan 1-3 mil bort) men inte i samma samhälle som oss. Har även hund som skulle kunna vara ute på dagarna när vi inte är hemma - det kan hon inte där vi bor nu - så för henne skulle det också bli bättre. Hoppas på lite input och goda råd :-)
Håller med Lovisaleonora. Låt barnet ha kvar ponnyn på anläggning tills dess att de båda syskonen är stora nog att rida tillsammans, om det inte finns ponnyungar i närheten som barnen kan rida ut och ha kul ihop med :) Då det finns flera boxar kan ni ju så småningom kanske locka dit en eller två ponnyungar till och då ta hem dotterns ponny. Jag är tämligen säker på att min dotters svalnade intresse för sin ponny berodde på ensamheten (vi har också våra hästar hemma).
Om man ser på saken rent generellt så verkar det onekligen som om ni vuxna vill flytta ut på landet och då tycker jag definitivt att ni ska göra det. Tror inte att det kommer bli några som helst problem med byte av skola osv. Jag tror man ofta oroar sig i onödan. Ska ni vuxna inte tillåta er att ta er an ett liv ni drömmer om för att ungarnas tillvaro inte ska behöva rubbas minsta millimeter. Vi föräldrar är alldeles för curlingbenägna numera! Trivs ni och hjälper till med skjutsning och så vid behov så kommer det inte bli några problem.

Jag fick snällt flytta med från villaförorten till landsbygden när jag var 13 (fick en ponny som muta ;) ) och visst var det tråkigt att tas från klassen och de invanda vännerna, men det var väldigt spännande samtidigt. Jag fick en drös nya kompisar istället och telefon fanns för att ha kontakt med de gamla. Stallet där jag hade hästen var ett galoppträningsstall så det var inte så många där i min ålder. Men, det fanns ju alltid någon som man kunde rida ut med :)
 
Är du beredd på extra jobb som han bli med gård? Visst du slipper resorna men det kanske ändå går lika mkt tid pga extra jobbet med gården? Jag inbillar mig att det ändå blir mkt mer jobb med egen gård även om du gör mkt idag.
8 boxar säger du? Ska ni hyra ut boxarna och då ta inackorderingar?
Eller inte och då fixa alla fodringar själv?

Förlåt om jag är negativ!!
Jag vet att det låter fantastiskt med gård. Det är min dröm!
Men bär jag är realistisk så ser jag mest jobb.. Tyvärr..,
 
Jag bor på gård sedan tre år tillbaka och har sedan jag var liten önskat mig det, så att säga.
Jag ångrar inte det någon gång på de här tre åren.

Jag har två egna hästar, vilket jag var tvungen till att ha eftersom man inte får (och jag vill inte) ha en häst på gården.

Nu ska man veta att man blir väldigt ensam i all träning som @Lovisaleonora skrev.
Det var jag beredd på och har bott i ett så litet stall i 14 år redan så jag var van att bara träna själv. Visst tycker jag att det är tråkigt många gånger. Vi har stall i närheten så egentligen saknar jag inte ridvänner om jag tog kontakt men de bor så pass långt bort att det är mer än hela uppvärmningen som går åt för att träffas.

Det verkar inte heller vara så att många vill träna så mycket som jag gör och så hårt så att hitta en partner som orkar och vill är också svårt.
Man ska vara beredd alltså på att det kan bli så.
 
Jag hade inte oroat mig så mycket för barnens trivsel, barn är oftast väldigt anpassningsbara. Jobbigt att ha hästarna på tre ställen och köra runt mellan dem nu. Vill mannen flytta till landet, och är han beredd på det jòbb det innebär med egen gård? Håller med m att 1,4 ha är lite mark om stallet ska fyllas, men ska ni bara ha era tre-fyra hästar/ponnyer där så kan det räcka, dock troligen inte till bete. Man kan ha inackorderingar, kanske fler ponnyer så barnen har kompisar i stallet? Inackorderingar kan också innebära en del merjobb och hänsynstagande jämfört med att vara helt själv i stallet.
 
Barnen kommer säkert att anpassa sig och hitta nya vänner. Men diskutera med dom om hur det skulle vara att ha eget stall. Jag är heller inte så säker på att barnenskulle uppskatta att ha häst/ponny hemma.
Det är ju lite hela grejen att ha något eget tillhåll, träffa andra hästintreserade, komma hemifrån och vara stor och klara sig själv lite för ett tag....
Vi vuxna ser ju på ett annat sett att ha häst hemma :-)

Är hela tomten verkligen bara 14000kvm? Vi har en tomt på 8000kvm och har pratat om att bygga stall, men då behöver vi arrendera/köpa loss mark från grannen. För att bara ha ordenligt bete så räknar jag 1ha/stor häst.

Men åk så klart och kika på gården! Det kanske inte blir denna, men man ser och lär för varje visning!
 
Antal hektar låter väldigt lite även för vinterhagar. Speciellt för 8 hästar.

Vi hade ca 1 hektar mark på förra stället för tre hästar och det var ständigt lerigt och söndertrampat och det gick absolut inte att använda som bete.

Jag säger som @aramis att räkna med 1 hektar per häst som bete. Något mindre om du har ponnysar av ädlare sort och ännu mindre om du har lättfödda individer. Men trots det vill man ju ha lite att växla mellan om man inte ska ha bete.

Om vi bortser från att barnen kan tappa intresset om man har eget (det är ju inte alls säkert, kanske tvärtom) så anpassar de sig alltid bra.
Mina ville inte ens flytta ut på landet och är inte intresserade av hästar alls men efter flytt är de glada att de bor på landet.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan jag går just nu på två ridskolor. en har jag gått på den jag va 6 år, men känner att jag inte utvecklas då det bara kommer in nya (o...
Svar
7
· Visningar
632
Senast: Badger
·
Tjatter I dagsläget bor vi i ett mindre samhälle, tråkigt klimat (både kallt och osocialt) med väldigt dåligt utbud av det mesta. Vi vill...
6 7 8
Svar
150
· Visningar
6 338
Senast: Otherside
·
Hästmänniskan Hej! Jag är 14 år och älskar hästar över allt annat (förstås);) Jag behöver tips och råd om hur vida jag ska göra med en svårhanterlig...
2
Svar
25
· Visningar
1 791
Senast: ameo
·
Hästvård Hej allihopa! Jag har hamnat i en tråkig situation, och behöver lite tips på hur jag kan tänka för att inte bli för deppig. Nu till...
Svar
13
· Visningar
970

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Mål och Planer 2025
  • Retrievertråden

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp