Är så i valet och kvalet om vilket beslut att fatta. Har älskat hästar hela livet men som barn blev det "bara" ridskola då föräldrarna inte hade möjlighet till mer. Förverkligade drömmen om egen häst först efter 40 fyllda :-) Nu har jag själv två tjejer, 5 och 10, och den äldsta är hästtokig och har en ponny. Därutöver har vi en ponny som står på "tillväxt" till henne med rids av fodervärd och så har jag en stor häst som ska betäckas då hon skadat sig och inte kan fortsätta hoppkarriären. Lilla tjejen älskar djur men är inte fullt så hästbiten som storasyster. Har även bonusdotter som gillar hästar men nu kommit i gymnasieåldern och tappat intresset lite. Just nu har vi hästarna på 3 olika ställen och så kommer det vara åtminstone närmaste året. Vi bor nu i villa med närhet till dotterns ponny som står på anläggning med ridhus. Andra ponnyn står på ca 20 min skrittavstånd från detta ridhus och min häst är nu på betäckning men kommer sen flytta ca 3 mil från där vi bor och gå med ett annat dräktigt sto på lösdrift. Vi har alltså inackorderat på tre ställen..... Min man är inte intresserad av hästar men gillar landet och har nu sagt ok till att åka och titta på en liten hästgård som ligger ca 2,5 mil från där vi bor nu. Ca 14000 kvm mark, stall med 8 boxar, hagar och ridbana. Trevligt bostadshus och ca 2,5 km till samhället där dagis samt skola upp till 9an finns. 750 m till busshållplats och även hyfsat nära tågstation med regionaltåg. Barnen skulle få byta skola/dagis men det är ju inga jätteavstånd så gamla kompisar kan ju lätt komma och hälsa på. Mannen och jag får lite längre till våra arbeten men å andra sidan spara i alla fall jag massor av tid eftersom jag slipper flänga mellan tre olika stall. Även närmare till havet vilket är ett plus eftersom min man älskar att segla och dessutom väldigt nära en golfbana vilket mannen gillar då han vill skaka liv i golfen igen. Så egentligen borde jag vara i extas - jag har drömt om hästgård hela livet och nu finns det inom räckhåll. Men då så pang får jag jätteångest över hur det ska bli för barnen. Tänk om de inte trivs i nya skolan, tänk om de inte får några nya kompisar osv. Tänk dessutom om dottern tappar sitt hästintresse när hon blir 14-15 - vad gör man då? Helt plötsligt känns det som jag fått kalla fötter och det har inte att göra med att flytta till gård tror jag utan mer om att dra iväg barnen från kompisar. Vi bor redan nu i ett rätt stort hus med vildvuxen trädgård så är van vid att fixa och mecka med huset och med hästar i tre stall är det massor av stallarbete varje vecka så det skrämmer inte heller. Nej, det är det där med kompisarna. Samtidigt vet jag att båda två har jättelätt att skapa nya kontakter och stora tjejens "bästis" är ändå inte en skolkompis utan en som bor en bit bort. Hon hänger lite med tjejerna i klassen men redan nu är det ju mycket tid i stallet. Den lilla har massor av kompisar som är ett år äldre och ska börja skola till hösten medan hon ska gå kvar på dagis så det har vi haft lite funderingar över hur det ska gå. Svårt, svårt.... Några kloka tankar eller tips och råd från någon som varit i liknande situation? Mannen och jag har inget jätteumgänge där vi bor nu utan pratar med grannar som de flesta gör men har ingen vi direkt umgås med där så för vår del kan vi lika väl bo lite mer ute på landet - vi gillar natur och så båda två. Vi umgås mest med gamla kompisar och släkt som bor i närheten (mellan 1-3 mil bort) men inte i samma samhälle som oss. Har även hund som skulle kunna vara ute på dagarna när vi inte är hemma - det kan hon inte där vi bor nu - så för henne skulle det också bli bättre. Hoppas på lite input och goda råd :-)