Flaxande bakben....

Slamdunk

Trådstartare
Har ett litet problem med den ena hästen. Han är 8 år, väldigt snäll men har attityd, är känslig och uppmärksam, både när det gäller röst och kropps-språk.
Till saken är det att hans bakben "flaxar runt" i tid och otid, och jag tycker nu att detta börjar bli för mycket. Dags att sluta med detta och växa upp så att säga... Han är väldigt stor, nästan 180cm, grov och väger en hel del, en stor och tung sak med andra ord, så det är inte lite kraft som kommer ur honom :cool: Jag ska försöka förklara så att ni förstår...
Idag på morgonen till exempel då jag skulle sätta svansremmen fast på hans täcke så flyger hans bakben ut mot mig och jag får hoppa undan. Han gör inte detta varje dag/varje gång, kanske en gång på 15-20. Jag står aldrig bakom honom, alltid på sidan, eftersom jag vet att han har dessa tendenser, och han kickar då utåt mot sidan mot mig. Idag blev jag rent ut sagt förbannad på hans beteende och klatchade till honom med ovansidan på min hand på hans lår (ovanpå täcket) samtidigt som jag röt nej till honom. Han hoppade då till och drog sig undan mig mot väggen. Inte det bästa sättet att hantera saken, jag vet, och jag brukar normalt inte reagera så. Oftast brukar jag "visa mig stor" med kropps språket samtidigt som jag säger nej bestämt till honom, men idag så "tappade jag det" bara :down: Då jag gick dit igen för att sätta svansremmen på plats så gjorde han inget, stod snällt, men JAG är ju då lite mer osäker, och detta läser ju han på nolltid... ännu ett minus till mig :down:
Han kan också göra likadant mot hovslagaren, sparkar ut mot sidan då han tycker att nu är det färdigt. Som tur är så har jag en duktig hovslagare, som jag känner bra och som känner hästen bra, och är medveten om det. Men man skäms ju ändå då han sätter igång :banghead: Hovslagaren brukar då säga till honom, och fortsätter med skoningen. Ibland går det, ibland inte, och då får vi byta ben helt enkelt.
Han gör detta oftast med vänster bakben, ibland också höger, men mest är det nog vänster sida. Han har inte ont (han är röntgad och kontrollerad, och har massör/kiropraktor regelbundet) jag tror mer att det är hans attityd och personlighet som spelar in, samt att han är sprallig och väldigt "unghästig" ännu i huvudet.
I hagen kan han göra samma sak. Då jag släpper honom i hagen så svänger jag honom alltid mot mig förrän jag tar loss honom, men vad hjälper det då han svänger runt på en 5 öring, hoppar iväg och samtidigt sparkar bakut för att sen dra iväg i värsta galoppen rätt genom hagen. Det har också hänt att man kommit med höpåsen, han har kommit full kareta bakom mig, hoppat rätt upp (sånt där roligt "skjuta-rygg" språng) svängt sig runt och så har bakbenen kommit farande före han har dragit iväg i värsta bock-galoppen genom hagen. En gång var det riktigt nära och jag kände hur hans bakhov tog i min jacka på ryggsidan. Då flippade jag (jag blev rädd helt enkelt) och jagade honom genom hagen som en galning. Han fattade ingenting och blev ju rädd han också. Efteråt då jag lugnat ner mig så väntade jag in honom, han kom försiktigt fram och då han märkte att det inte var "farligt" längre så var han som vanligt igen. Stod och gosade och myste med huvudet i famnen på mig, som han alltid gör. Han visar sig aldrig elak och jag uppfattar honom aldrig som hotfull på något sätt mot mig, mer att han är lekfull och verkar inte fatta alls hur stor han är :banghead:
Han har inte ont, han är inte elak/hotfull (sanningen är att han är världens största nallebjörn och snäll till tusen) men detta beteende gör mig skvatt galen!
Han har också attityd, och ibland då man sagt ifrån på skarpen då han gjort något så har han rest sig på bakbenen. Inte högt, typ 2-3cm från marken, men ändå, han har gjort det, och det räcker. Detta har inträffat väldigt sällan, typ 2 gånger på 6 månader, så det är absolut inget han gör hela tiden.
Har hållit på med hästar hela mitt vuxna liv, och mer än halva min barndom, men har inte stött på en häst med denna personlighet måste jag erkänna.
Markträning gör vi varje dag. Längre pass ca 3ggr/veckan, kortare pass i hagen/till från stallet osv. Jag tar varje tillfälle i akt att träna lydighet och följsamhet om man säger så, och det är med kropps-språk och röst. Han följer, stannar, svänger, backar undan osv. utan problem.
Trickträning har jag börjat med, för att han ska få jobba lite mentalt, och det tycker han är jätteroligt, är väldigt lyhörd och har lätt för att lära. Alltid öronen framåt, pigg och alert och bara väntar på nästa grej.
Ridningen är på paus just nu på grund av diverse trubbel (inget som inverkar på detta beteende), men promenader gör vi. Men han höll också på så här tidigare, så det beror inte på att han inte rids, och det har inte blivit värre på något sätt, utan det är så som det alltid har varit. Då man spänner sadel och liknande så gör han inget, bryr sig inte alls.
Hur tänker ni när ni läser detta? Vad skulle ni göra? Hur skulle ni tackla problemet? Vad skulle ni göra i den sekunden som han sparkar, för att visa att det inte är acceptabelt? (både i hagen/stallet)
 
I min värd så är bita, sparka, springa över och liknande beteende eller hotar med det inte okej oavsett anledning och ålder när maniska är i närheten så kort sagt hade jag blivit så rasande så hästen undrat om det är jordens undergång.

Normalt är jag inte för fysiskt eller psykiskt våld men beteende som är så farliga är det noll tolerans på.
 
I min värd så är bita, sparka, springa över och liknande beteende eller hotar med det inte okej oavsett anledning och ålder när maniska är i närheten så kort sagt hade jag blivit så rasande så hästen undrat om det är jordens undergång.

Normalt är jag inte för fysiskt eller psykiskt våld men beteende som är så farliga är det noll tolerans på.

Jag är av samma åsikt, noll tolerans, men gör man för mycket, så visar han tillbaka. De gånger som jag verkligen tagit i och visat att NU jäklar slutar du, det är då hans attityd har kommit in, och han har rest sig dessa cm från marken. Därav så undrar jag om det är fel väg att gå med honom...? Att man inte kan ta i fullt ut så att säga. Jag är inte heller för psykiskt eller fysiskt våld på något sätt, men man vill ju inte heller ha en häst som är direkt farlig att hantera/vistas i närheten av. Men jag vill ju inte heller att han ska börja resa sig då man säger ifrån. Så... vad gör man :confused:
 
Vad du ska göra i den sekunden han sparkar, det är enkelt - INGENTING. Du är redan för sent ute. Ska man promt korrigera, vilket kanske är berättigat i den situation du beskriver, så krävs jävulusisk tajming och planering. Exemplet där du jagar hästen i hagen är typsikt, hästen vet att du är arg, men inte varför.

Med andra ord, rigga en situation, ha gärna nån med dig och försök skapa/ta fram det dålig beteendet och när du ser att häste tänker lyfta en bakben, då jävlar. Då kommer vi till nästa problem, du måste bestaffa så kännbart att hästen väljer ett annat beteende än att sparka. Inte roligaste sättet att umgås med sin häst, du kommer garanterat att tära på förtroendet, så det vill till att man har plus på förtroendekontot.
Vilken typ och styrka av bestraffning måste hästen få bestämma, men det måste vara kännbart på en gång, inte två fjös-omgångar och sen järnlåda.
Jag skulle förutom det jobba vidare på pudeldressyren, han du kan flytta hans bakben åt vilket håll du vill, när du vill.
 
Vad du ska göra i den sekunden han sparkar, det är enkelt - INGENTING. Du är redan för sent ute. Ska man promt korrigera, vilket kanske är berättigat i den situation du beskriver, så krävs jävulusisk tajming och planering. Exemplet där du jagar hästen i hagen är typsikt, hästen vet att du är arg, men inte varför.

Med andra ord, rigga en situation, ha gärna nån med dig och försök skapa/ta fram det dålig beteendet och när du ser att häste tänker lyfta en bakben, då jävlar. Då kommer vi till nästa problem, du måste bestaffa så kännbart att hästen väljer ett annat beteende än att sparka. Inte roligaste sättet att umgås med sin häst, du kommer garanterat att tära på förtroendet, så det vill till att man har plus på förtroendekontot.
Vilken typ och styrka av bestraffning måste hästen få bestämma, men det måste vara kännbart på en gång, inte två fjös-omgångar och sen järnlåda.
Jag skulle förutom det jobba vidare på pudeldressyren, han du kan flytta hans bakben åt vilket håll du vill, när du vill.

Det har du rätt i. Han har redan gjort det = försent att korrigera. Jag vet :banghead: Men samtidigt så blir jag ibland så trött på det så jag säger ifrån i alla fall bara automatiskt :mad: Att flytta honom hit och dit hur som helst är inget problem. Men där skulle han behöva lära sig tvärtom istället, flytta 1-2 steg, inte 500. Han flyttar ibland för mycket. Istället för att flytta det där 1-2 stegen som jag tänker, så flyttar han 500 steg istället och går ett halvt varv. När jag ber honom att flytta så slutar jag be om det genast han tänker att flytta, just på grund av att jag vet han gör så här, men ändå så trampar han iväg ibland halva varvet, eller tills väggen tar emot på andra sidan, om vi är i boxen t.ex. Försöker jobba på det, och vi har kommit framåt, nu är det ibland han gör så, tidigare var det varje gång som han flög iväg.
Tilläggas ska också att han har aldrig visat spark-tendenser vid träning, det är endast när man gör annat som han har visat det: fixat täcken, skoning, i hagen.
 
Det går också att ta hjälp av en problemlösare för häst om du känner att du behöver hjälp på vägen, för att du t ex inte reder ut det själv eller så är det helt enkelt bara skönt att ha hjälp med problemet och någon som kan guida dig rätt. :up:

Tyvärr är det väldigt skralt med tränare/problemlösare här där jag bor. Jag vet av 1 som bor rätt nära, men på grund av hens väldigt, hur ska jag säga det fint, hårda sätt, så är det ingen jag vill ha i närheten av hästarna :cool:
 
Det har du rätt i. Han har redan gjort det = försent att korrigera. Jag vet :banghead: Men samtidigt så blir jag ibland så trött på det så jag säger ifrån i alla fall bara automatiskt :mad: Att flytta honom hit och dit hur som helst är inget problem. Men där skulle han behöva lära sig tvärtom istället, flytta 1-2 steg, inte 500. Han flyttar ibland för mycket. Istället för att flytta det där 1-2 stegen som jag tänker, så flyttar han 500 steg istället och går ett halvt varv. När jag ber honom att flytta så slutar jag be om det genast han tänker att flytta, just på grund av att jag vet han gör så här, men ändå så trampar han iväg ibland halva varvet, eller tills väggen tar emot på andra sidan, om vi är i boxen t.ex. Försöker jobba på det, och vi har kommit framåt, nu är det ibland han gör så, tidigare var det varje gång som han flög iväg.
Tilläggas ska också att han har aldrig visat spark-tendenser vid träning, det är endast när man gör annat som han har visat det: fixat täcken, skoning, i hagen.
Då skulle jag vända på steken. Klicka in hästen, sen skulle jag lära den att ta exakt så många steg jag bestämmer mig för just där och då. Lära hästen att JAG bestämmer EXAKT var dina bakben ska vara. När man sen går in för att byta täcke så kör man en liten pudeldressyrrunda. Lär hästen att vila hoven på motsatt sida tex. Då kan du så fort den hoven åker i backen säga: "App, app, den hoven vilar". Min förra häst var tvungen att stå exakt jämt med bakbenen för att få kiropraktikbehandling, det fixade jag med klicker och morot. Superkul träning för alla.
 
Tyvärr är det väldigt skralt med tränare/problemlösare här där jag bor. Jag vet av 1 som bor rätt nära, men på grund av hens väldigt, hur ska jag säga det fint, hårda sätt, så är det ingen jag vill ha i närheten av hästarna :cool:
Dom måste inte bo i närheten, har själv börjat överväga problemlösare trots att de bor långt bort så milpengen sticker iväg lite, men har de bara goda refereser och resultat och kan hjälpa mig med det jag behöver hjälp med så tror jag att det är värt det. Lite så resonerar jag istället för att helt utesluta möjligheten. :)
 
Finns hur mycket inspiration som helst på nätet. En klickernörd lärde sin häst backa upp i hästsläpet med en hov i taget. Det kostade henne tre morötter och tid.
 
Jag hade nog inte komplicerat det så mycket. Och jag hade inte haft skuldkänslor för att jag sagt ifrån om min häst lyft ett bakben mot mig. Inte heller tycker jag att det är för sent att korrigera när hästen väl lyft ett bakben. Du skriver att du möts av attityd då du säger ifrån och att hästen då kan lätta från marken. Nu låter jag kanske hårdare än vad jag är men jag tycker regler och ramar bara är av godo. Visar hästen oönskat beteende eller t o m farligt beteende som din har gjort så behöver ramarna bli tydligare. Även om han inte gör det för att vara elak så får det inte finnas överhuvudtaget i hans beteende att det ens ska kunna hända att sparkar mot dig. Sen är det så klart ett levande djur så jag vet att jag aldrig kan säga aldrig men jag tror att du förstår vad jag menar.

Så för att sammanfatta så hade jag absolut visat för hästen att beteendet är absolut förbjudet. Sen om det krävs att jag gör mig stor, ryter till eller smäller till hästen, det beror på hästen. Bara jag får den reaktion som behövs. Det ska vara en tydlig reaktion. Hade hästen rest sig efter en tillsägelse då hade jag fortsatt driva igenom "min åsikt" tills hästen förstått budskapet...
 
Som för det mesta när det gäller hästbeteende så måste man förutse beteendet och korrigera innan det brutit ut, enligt min mening. Om hästen redan har sparkat så är det för sent, du måste markera innan hästen sparkar.

Personligen är jag inte förtjust i det här med raseriutbrott. Hästar gör inte så mot varandra, iaf inte friska, sunda harmoniska hästar, så det är ingen metod jag skulle förespråka. Bestraffningar över lag handlar om att skrämma hästen från att våga sig på beteendet igen. Du får bättre och hållbarare resultat om du bygger dina regler på förtroende och respekt istället för på rädsla och aktsamhet, om du frågar mig. Men det gör du givetvis som du vill.

Det låter ju helt klart som att hästen inte vet vilka regler som gäller nära dig, eller inte respekterar dem. Oavsett vilket så behöver du givetvis tala om det, genom tydliga korrigeringar innan beteendet bryter ut. Det här handlar nog egentligen inte så mycket om just att han sparkar, utan det råkar nog bara vara ett symptom på dålig respekt. Men återigen, bryt beteende när han tenderar att ta till det, så har du korrigerat exakt det du vill och dessutom fått som du vill - dvs blockerat sparken. Det säger mer till hästen än att jaga honom halvvägs genom hagen i affekt.
 
Som för det mesta när det gäller hästbeteende så måste man förutse beteendet och korrigera innan det brutit ut, enligt min mening. Om hästen redan har sparkat så är det för sent, du måste markera innan hästen sparkar.

Personligen är jag inte förtjust i det här med raseriutbrott. Hästar gör inte så mot varandra, iaf inte friska, sunda harmoniska hästar, så det är ingen metod jag skulle förespråka. Bestraffningar över lag handlar om att skrämma hästen från att våga sig på beteendet igen. Du får bättre och hållbarare resultat om du bygger dina regler på förtroende och respekt istället för på rädsla och aktsamhet, om du frågar mig. Men det gör du givetvis som du vill.

Det låter ju helt klart som att hästen inte vet vilka regler som gäller nära dig, eller inte respekterar dem. Oavsett vilket så behöver du givetvis tala om det, genom tydliga korrigeringar innan beteendet bryter ut. Det här handlar nog egentligen inte så mycket om just att han sparkar, utan det råkar nog bara vara ett symptom på dålig respekt. Men återigen, bryt beteende när han tenderar att ta till det, så har du korrigerat exakt det du vill och dessutom fått som du vill - dvs blockerat sparken. Det säger mer till hästen än att jaga honom halvvägs genom hagen i affekt.
Friska hästar sparkar visst mot varandra.Såg senast imorse en häst vända rumpan åt en annan häst i hagen och hotade med ett bakben, den hotade hästen svarade med bakåtslickade öron och mindre lyft bakben.En fundering fattade inte den hotande hästen den andres svar på hotet då eftersom den som blev hotad inte svarade innan den blev hotad med ett lyft bakben?Bara undrar.....
 
Friska hästar sparkar visst mot varandra.Såg senast imorse en häst vända rumpan åt en annan häst i hagen och hotade med ett bakben, den hotade hästen svarade med bakåtslickade öron och mindre lyft bakben.En fundering fattade inte den hotande hästen den andres svar på hotet då eftersom den som blev hotad inte svarade innan den blev hotad med ett lyft bakben?Bara undrar.....
Lyfta ett bakben är inte detsamma som att jaga någon genom hagen i affekt.
 
Har ett litet problem med den ena hästen. Han är 8 år, väldigt snäll men har attityd, är känslig och uppmärksam, både när det gäller röst och kropps-språk.
Till saken är det att hans bakben "flaxar runt" i tid och otid, och jag tycker nu att detta börjar bli för mycket. Dags att sluta med detta och växa upp så att säga... Han är väldigt stor, nästan 180cm, grov och väger en hel del, en stor och tung sak med andra ord, så det är inte lite kraft som kommer ur honom :cool: Jag ska försöka förklara så att ni förstår...
Idag på morgonen till exempel då jag skulle sätta svansremmen fast på hans täcke så flyger hans bakben ut mot mig och jag får hoppa undan. Han gör inte detta varje dag/varje gång, kanske en gång på 15-20. Jag står aldrig bakom honom, alltid på sidan, eftersom jag vet att han har dessa tendenser, och han kickar då utåt mot sidan mot mig. Idag blev jag rent ut sagt förbannad på hans beteende och klatchade till honom med ovansidan på min hand på hans lår (ovanpå täcket) samtidigt som jag röt nej till honom. Han hoppade då till och drog sig undan mig mot väggen. Inte det bästa sättet att hantera saken, jag vet, och jag brukar normalt inte reagera så. Oftast brukar jag "visa mig stor" med kropps språket samtidigt som jag säger nej bestämt till honom, men idag så "tappade jag det" bara :down: Då jag gick dit igen för att sätta svansremmen på plats så gjorde han inget, stod snällt, men JAG är ju då lite mer osäker, och detta läser ju han på nolltid... ännu ett minus till mig :down:
Han kan också göra likadant mot hovslagaren, sparkar ut mot sidan då han tycker att nu är det färdigt. Som tur är så har jag en duktig hovslagare, som jag känner bra och som känner hästen bra, och är medveten om det. Men man skäms ju ändå då han sätter igång :banghead: Hovslagaren brukar då säga till honom, och fortsätter med skoningen. Ibland går det, ibland inte, och då får vi byta ben helt enkelt.
Han gör detta oftast med vänster bakben, ibland också höger, men mest är det nog vänster sida. Han har inte ont (han är röntgad och kontrollerad, och har massör/kiropraktor regelbundet) jag tror mer att det är hans attityd och personlighet som spelar in, samt att han är sprallig och väldigt "unghästig" ännu i huvudet.
I hagen kan han göra samma sak. Då jag släpper honom i hagen så svänger jag honom alltid mot mig förrän jag tar loss honom, men vad hjälper det då han svänger runt på en 5 öring, hoppar iväg och samtidigt sparkar bakut för att sen dra iväg i värsta galoppen rätt genom hagen. Det har också hänt att man kommit med höpåsen, han har kommit full kareta bakom mig, hoppat rätt upp (sånt där roligt "skjuta-rygg" språng) svängt sig runt och så har bakbenen kommit farande före han har dragit iväg i värsta bock-galoppen genom hagen. En gång var det riktigt nära och jag kände hur hans bakhov tog i min jacka på ryggsidan. Då flippade jag (jag blev rädd helt enkelt) och jagade honom genom hagen som en galning. Han fattade ingenting och blev ju rädd han också. Efteråt då jag lugnat ner mig så väntade jag in honom, han kom försiktigt fram och då han märkte att det inte var "farligt" längre så var han som vanligt igen. Stod och gosade och myste med huvudet i famnen på mig, som han alltid gör. Han visar sig aldrig elak och jag uppfattar honom aldrig som hotfull på något sätt mot mig, mer att han är lekfull och verkar inte fatta alls hur stor han är :banghead:
Han har inte ont, han är inte elak/hotfull (sanningen är att han är världens största nallebjörn och snäll till tusen) men detta beteende gör mig skvatt galen!
Han har också attityd, och ibland då man sagt ifrån på skarpen då han gjort något så har han rest sig på bakbenen. Inte högt, typ 2-3cm från marken, men ändå, han har gjort det, och det räcker. Detta har inträffat väldigt sällan, typ 2 gånger på 6 månader, så det är absolut inget han gör hela tiden.
Har hållit på med hästar hela mitt vuxna liv, och mer än halva min barndom, men har inte stött på en häst med denna personlighet måste jag erkänna.
Markträning gör vi varje dag. Längre pass ca 3ggr/veckan, kortare pass i hagen/till från stallet osv. Jag tar varje tillfälle i akt att träna lydighet och följsamhet om man säger så, och det är med kropps-språk och röst. Han följer, stannar, svänger, backar undan osv. utan problem.
Trickträning har jag börjat med, för att han ska få jobba lite mentalt, och det tycker han är jätteroligt, är väldigt lyhörd och har lätt för att lära. Alltid öronen framåt, pigg och alert och bara väntar på nästa grej.
Ridningen är på paus just nu på grund av diverse trubbel (inget som inverkar på detta beteende), men promenader gör vi. Men han höll också på så här tidigare, så det beror inte på att han inte rids, och det har inte blivit värre på något sätt, utan det är så som det alltid har varit. Då man spänner sadel och liknande så gör han inget, bryr sig inte alls.
Hur tänker ni när ni läser detta? Vad skulle ni göra? Hur skulle ni tackla problemet? Vad skulle ni göra i den sekunden som han sparkar, för att visa att det inte är acceptabelt? (både i hagen/stallet)
När det gäller sparkarna så beror ju mycket på varför hästen sparkar, vad den har för anledning. Det handlar ju inte alltid om "dumhet" så att säga. Tex vid skoningen så kanske det är så att han har någon typ av problem som gör att han försvarar sig lite, om ni har det i bakhuvet och låter benen vila lite då och då istället för att vänta på sparkarna så kanske det fungerar bättre tex.

När det gäller utsläpp i hagen så hade jag gjort så att ha ett extra grimskaft runt halsen så att man kan bryta reaktion att såfort grimman är av springa iväg. Har fungerat på en hel del hästar har jag sett.
 
Fast om det hade funkat så hade den inte sparkat fler gånger. Så verkar ju inte vara fallet.[/QUOTE

Jag blir lite nyfiken, i vilket läge och hur hade du korrigerat? Har läst att vissa skriver att man måste korrigera innan. När är det? När hästen bara står där godmodigt... ? Nej men jag raljerar lite =) Jag står dock fast vid att det inte är fel att korrigera en häst då den lyfter ett ben. Att man korrigerar ett felaktigt beteende innebär inte heller att hästen på något sätt får sämre förtroende för dig. Snarare tvärt om. Du har en tydlig ram och det skapar förtroende och trygghet.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har en 23 år gammal dressyrhäst som jag haft i 9 år. Jag känner henne alltså mycket väl! Hon har alltid haft mycket energi och...
2
Svar
35
· Visningar
2 382
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 361
Senast: lirco11
·
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 057
Hästhantering Precis som rubriken säger har jag en häst som är svår/jobbig att sko. Jag vet varför - en hovslagare har varit dum mot honom en gång -...
2
Svar
29
· Visningar
2 856
Senast: Askur2017
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp