Fifty shades of Grey - filmen

[athena]

Ja och det gör ju filmen ännu värre i mina ögon.

 

[MiniLi]

Problemet med den meningen är att många tycker den är sann.

Socialstyrelsen i Sverige har beslutat att inte längre betrakta BDSM som en sjukdom från och med årsskiftet 2008/2009 och världshälsoorganisationens anser fortfarande BDSM som en sjukdom.

Men jag förstår inte riktigt hur man kan få det till att filmen/böckerna skulle ge bilden av att alla som håller på med BDSM är sjuka?
Eller som någon sa, vem har ens påstått att det är "riktig" BDSM som beskrivs?

Jag tycker inte alls att det är långsökt att någon med en trasig historia och stora relationella problem skulle kunna uppträda exempelvis dominerande och kontrollerande. Det betyder inte att alla som är dominerande har en trasig historia.

 

[Fiorano]

@MiniLi Jag är faktiskt väldigt förvånad över att du av alla här på Buke försvarar 50 Shades med argumentet att "det bara är fantasi och fiktion". Rimligen är du väl medveten hur mycket vi påverkas av de idealbilder som förmedlas genom fantasi/fiktion/media när det kommer till könsstereotypt beteende/utseende/hur förhållanden ser ut mm. Populärkultur med så enormt genomslag som Twilight och 50 Shades påverkar naturligtvis mångas syn på hur dom vill vara och hur dom tror att ett förhållande ska vara.

I min feed på fejan har många kvinnor i olika åldrar uttryckt sin kärlek för Mr Grey och hur dom önskar sig en man som skulle "ta hand om dom" på samma sätt som han gör med Ana... Och då har de inte menat sexuellt utan det att han köpt kläder/bilar/företag åt henne utan att se något problem med kontrollbehovet (och ja, jag har frågat).

 

[MiniLi]

@MiniLi Jag är faktiskt väldigt förvånad över att du av alla här på Buke försvarar 50 Shades med argumentet att "det bara är fantasi och fiktion". Rimligen är du väl medveten hur mycket vi påverkas av de idealbilder som förmedlas genom fantasi/fiktion/media när det kommer till könsstereotypt beteende/utseende/hur förhållanden ser ut mm. Populärkultur med så enormt genomslag som Twilight och 50 Shades påverkar naturligtvis mångas syn på hur dom vill vara och hur dom tror att ett förhållande ska vara.

I min feed på fejan har många kvinnor i olika åldrar uttryckt sin kärlek för Mr Grey och hur dom önskar sig en man som skulle "ta hand om dom" på samma sätt som han gör med Ana... Och då har de inte menat sexuellt utan det att han köpt kläder/bilar/företag åt henne utan att se något problem med kontrollbehovet (och ja, jag har frågat).

Klart vi påverkas av media osv. Jag håller dock inte med om att Grey porträtteras som någon slags "idealbild" och oavsett så finns det betydligt värre saker vi får till oss från andra håll.
Om folk på allvar ser filmen och börjar längta efter förhållanden som innehåller psykisk misshandel så skulle jag gissa att det finns andra bakomliggande problem.

Lustigt nog appropå ditt antagande så har jag sett många i mitt flöde på tex FB förfasa sig över filmen/böckerna. Dock inga av mina psykologvänner som tväremot generellt verkar positivt inställda eller rätt neutrala.

 

[athena]

Det handlar inte om risk för längtan utan risk för normalisering.

 

[MiniLi]

Det handlar inte om risk för längtan utan risk för normalisering.

Så en film/ett gäng böcker som handlar om ett par som inledningsvis har problem med att han är svartsjuk/kontrollerande men där hon säger ifrån och han då ändrar sig innebär risk för normalisering?

 

[athena]

Så en film/ett gäng böcker som handlar om ett par som inledningsvis har problem med att han är svartsjuk/kontrollerande men där hon säger ifrån och han då ändrar sig innebär risk för normalisering?

Jag har bara läst första boken. Pallade inte mer. Så jag reserverar mig för att allt får ett lyckligt slut...

 

[Kirre]

Det verkar vara många som kritiserar som bara läst första boken alternativt korta sekvenser ur första boken. (Inget specifikt mot dig @athena ).

Jag var själv på väg att inte läsa vidare efter att ha läst klart sista kapitlet i första boken, som inte är trevligt. Jag läste ändå vidare och därefter känner jag att man bör nog ha tagit sig igenom allihop för att få en klarare och mer nyanserad bild av hela historien.

Hur som, jag skulle som sagt inte gå djupare in i det men vill bara avsluta med att en annan känd boktrilogi som blivit film stör mig något sjukt mycket mer än den här och det är The Hunger Games. Den berörde mig något sjukt illa och jag var nästan på väg att gå ur biosalongen mitt i filmen. Snacka om att glorifiera sjuka och störda beteenden och handlingar. (och båda är lika mycket hittepå)

 

[Alexis]

Nej Grey verkar vara en blandning mellan en grinig bebis och en manipulativ brottsling, vill inte plåga mig igenom hans skitförhållande på bio faktiskt. Planerar inte att se den. Någonsin.

 

[athena]

Som sagt @Kirre jag är medveten om att det kan hända saker i bok II och III. Jag funderade på att läsa vidare men det tog emot för mycket helt enkelt.

Hunger Games har jag bara läst ettan (också ), däremot sett alla filmerna. Den tycker jag är så overklig så mig berör den öht inte på det sättet.

 

[mackan]

Det verkar vara många som kritiserar som bara läst första boken alternativt korta sekvenser ur första boken. (Inget specifikt mot dig @athena ).

Jag var själv på väg att inte läsa vidare efter att ha läst klart sista kapitlet i första boken, som inte är trevligt. Jag läste ändå vidare och därefter känner jag att man bör nog ha tagit sig igenom allihop för att få en klarare och mer nyanserad bild av hela historien.

Hur som, jag skulle som sagt inte gå djupare in i det men vill bara avsluta med att en annan känd boktrilogi som blivit film stör mig något sjukt mycket mer än den här och det är The Hunger Games. Den berörde mig något sjukt illa och jag var nästan på väg att gå ur biosalongen mitt i filmen. Snacka om att glorifiera sjuka och störda beteenden och handlingar. (och båda är lika mycket hittepå)

Och jag kan inte låta bli att undra över hur någonsin man drar parallell mellan Hungergames och Fifty Shades ? Förstår inte parallellen öht ?

 

[Milosari]

Eller är det "okej" så länge det bara är en fantasi och inte verkligheten?

Ja! Kvinnor har faktiskt rätt att ha fantasier som inte är politiskt korrekta. Det betyder INTE att vi är så dumma att vi aktivt skulle leta efter en Mr Grey i verkligheten (som någon krönikör var orolig för) eller att man skulle vilja prova någon av sexgrejerna. Men detta är ingen verklighet. Det är en sexuell fantasi. Inte rosenskimrande, ingen prins på vit häst, eller vad som nu är acceptabelt som kvinnlig sexuell fantasi. Det här är porr med ett uns av osäker tonårsromantik i. Varken mer eller mindre.

Herregud helt vanlig porrfilm riktad till män är ju SÅ mycket värre än detta. Är det verkligen så förbjudet för kvinnor att tända på samma sak som de flesta män verkar tycka är helt normalt att titta på?

Ska kanske tillägga att just detta tillhör inte en av mina fantasier. Fast det var intressant att läsa om ändå. Det är ju inte så att andra människors sexuella fantasier är något vanligt samtalsämne precis .

Till TS: Filmen var rätt kass. Den manliga skådespelerskan var nog något av det sämsta jag sett. Den kvinnliga tyckte jag var riktigt duktig!

 

[Kirre]

@mackan Den enda parallellen är att det är upphaussade boktrilogier som blivit film. Den ena glorifierar, enligt vissa, ett mindre trevligt ämne, den andra ett annat mindre trevligt ämne. Den ena är ok att tycka är bra och den andra inte, trots egentligen lika mycket hittepå.

 

[Mischmasch]

Ja! Kvinnor har faktiskt rätt att ha fantasier som inte är politiskt korrekta. Det betyder INTE att vi är så dumma att vi aktivt skulle leta efter en Mr Grey i verkligheten (som någon krönikör var orolig för) eller att man skulle vilja prova någon av sexgrejerna. Men detta är ingen verklighet. Det är en sexuell fantasi. Inte rosenskimrande, ingen prins på vit häst, eller vad som nu är acceptabelt som kvinnlig sexuell fantasi. Det här är porr med ett uns av osäker tonårsromantik i. Varken mer eller mindre.

Herregud helt vanlig porrfilm riktad till män är ju SÅ mycket värre än detta. Är det verkligen så förbjudet för kvinnor att tända på samma sak som de flesta män verkar tycka är helt normalt att titta på?

Ska kanske tillägga att just detta tillhör inte en av mina fantasier. Fast det var intressant att läsa om ändå. Det är ju inte så att andra människors sexuella fantasier är något vanligt samtalsämne precis .

Till TS: Filmen var rätt kass. Den manliga skådespelerskan var nog något av det sämsta jag sett. Den kvinnliga tyckte jag var riktigt duktig!

Jag har definitivt inga problem med att folk tänder på saker som dom inte skulle vilja omsätta i verkligheten. Det jag är helt frågande till är hur folk kan se deras förhållande som romantiskt.

Om folk tänder på att bli manipulerade och få sina gränser flyttade och gå med att göra saker som man egentligen inte vill så fine. Det är helt okej, det betyder ju inte att det är något dom skulle uppskatta i verkligheten (precis som man kan fantisera om våldtäkter men egentligen kan du aldrig fantisera om en våldtäkt för så länge den bara är i din fantasi så har du full kontroll och bestämmer varenda detalj, vilket egentligen innebär att du aldrig kan fantisera om en våldtäkt bara något som ska föreställa en våldtäkt).
Men när man inte ens inser att det är vad som händer Anastasia så blir jag allvarligt oroad.

 

[em-pirre]

Så en film/ett gäng böcker som handlar om ett par som inledningsvis har problem med att han är svartsjuk/kontrollerande men där hon säger ifrån och han då ändrar sig innebär risk för normalisering?

Ja! Se bara Twilight. Det är såå romantiskt att han tar sig in i hennes rum på natten och sitter och tittar på henne. Det är romantiskt med att de båda killarna i princip strider om henne. Hon framstår som en för evigt handligsförlamad kattunge som han vaktar över. Helt sjukt.

Och sånt tycker massvis av unga tjejer att är ok. Det får unga flickor att tro att sjartsjuka är okej, att det ju kärare man är, destu mer svartsjuk.

 

[Milosari]

Jag har definitivt inga problem med att folk tänder på saker som dom inte skulle vilja omsätta i verkligheten. Det jag är helt frågande till är hur folk kan se deras förhållande som romantiskt.

Om folk tänder på att bli manipulerade och få sina gränser flyttade och gå med att göra saker som man egentligen inte vill så fine. Det är helt okej, det betyder ju inte att det är något dom skulle uppskatta i verkligheten (precis som man kan fantisera om våldtäkter men egentligen kan du aldrig fantisera om en våldtäkt för så länge den bara är i din fantasi så har du full kontroll och bestämmer varenda detalj, vilket egentligen innebär att du aldrig kan fantisera om en våldtäkt bara något som ska föreställa en våldtäkt).
Men när man inte ens inser att det är vad som händer Anastasia så blir jag allvarligt oroad.

Fast ingenting händer med Anastasia, det är ju inte på riktigt. Om en verklig kvinna hade blivit slagen, förföljd och kontrollerad på ett sätt som påminner om det i boken, ja då hade nog alla människor som är vid sina sunda vätskor reagerat!

Det romantiska är väl den omöjliga kärleken. Skönheten och odjuret typ.

 

[Milosari]

Ja! Se bara Twilight. Det är såå romantiskt att han tar sig in i hennes rum på natten och sitter och tittar på henne. Det är romantiskt med att de båda killarna i princip strider om henne. Hon framstår som en för evigt handligsförlamad kattunge som han vaktar över. Helt sjukt.

Och sånt tycker massvis av unga tjejer att är ok. Det får unga flickor att tro att sjartsjuka är okej, att det ju kärare man är, destu mer svartsjuk.

Wow. Du har verkligen inga höga tankar om tonårstjejer...

 

[athena]

Hade det varit lika romantiskt om han var en smutsig fattig lastbilschaffis boende i en trailerpark?

 

[em-pirre]

Wow. Du har verkligen inga höga tankar om tonårstjejer...

Men det är ju just så som det är? Du tycker inte att Twilight framställs som romantiskt?

 

[Borttaget konto]

Ja! Kvinnor har faktiskt rätt att ha fantasier som inte är politiskt korrekta. Det betyder INTE att vi är så dumma att vi aktivt skulle leta efter en Mr Grey i verkligheten (som någon krönikör var orolig för) eller att man skulle vilja prova någon av sexgrejerna. Men detta är ingen verklighet. Det är en sexuell fantasi.

Apropå det så har det ju släppts en officiell linje sexleksaker som del av marknadsföringen till filmen/böckerna, med namn som hänvisar till saker som sägs/finns i böckerna. Så det verkar ju som om det är tänkt att man ska agera ut eller åtminstone inspireras av scener från boken. Författaren brukar också i intervjuer och sociala medier framhäva att böckerna "hjälpt par", vad exakt det innebär vill jag inte tänka på.

Det kan också vara intressant att notera att det har varit ett par fall av sexuella övergrepp och/eller misshandel etc kopplade till FsoG i domstol redan (inte i Sverige vad jag vet, men i USA, Nya Zealand och Storbritannien tex), i de flesta fall har förövaren friats.
Exempel på par som gjorde en scen från FsoG, mannen friades:
http://www.bbc.com/news/uk-england-suffolk-21145816
(Det är förresten lite lustigt att de tar upp sport i sitt försvar av mannen med tanke på att vi diskuterade sport i andra tråden om dominans, om var gränsen går för sport och misshandel. "Is this an assault any more than a mistimed tackle in football?)

Så visst kan man säga "det är bara en film/bok/fantasi" men marknadsföringen, författaren och tendensen i samhället att influeras av böcker och film pekar på att det i vissa fall blir mer än så. Fiktion påverkar verklighetens diskussioner om vad som är en bra relation eller för den delen ett säkert sätt att ha sex, och jag kan väl tycka att författaren och marknadsföringen inte gör det lättare för publiken/läsarna att hålla isär verklighet och fiktion.