Feber och balansproblem till och från?

[Alexandra_W]

Misse blir två år i sommar, går in och ut som han vill. Storjägare och äter sina byten. Om det rör sig ska det dödas, har det dödats ska det ätas.

I augusti förra året fick han hög feber, ingen solklar anledning hittades. Fick antibiotika och blev efter några dagar bättre och sen helt bra. I några dagar sen poff rasade han igen. Las in på djursjukhus där de väl i ärlighetens namn och enligt mig var ganska nonchalanta till att hitta anledningen. De tog rutinblodprov (ua) la honom på dropp och väntade typ. Diagnos "feber" rätt och slätt, vet tyckte att iom han gick ute så var det "säkert salmonella" för det är bara sjuka fåglar de kan fånga (jo tjena...). De tog dock inget prov för salmonella, och jag var personlig tveksam då min andra katt med kasst immunförsvar var frisk. Ingen magpåverkan etc, han hade "bara" hög envis feber.

Några veckor efter hemkomst frisk och kry får han hög feber igen, ger sig spontant efter några dagar. Fräsch igen sen. Men sen dess har han en handfull gånger till fått feber, inte jättehög men kring 40 grader, i några dagar och sen spontant bra. Jag har rådfrågat vet om det men det har mest tyckts att det är svårt att veta, kanske nåt virus, svårt att eg utreda, äter och dricker han kan du avvakta en 3 - 4 dagar med feber. Och inom den tiden har den gett sig spontant. Även dessa tillfällen "bara" feber, inget annat.

För ca 10 dagar sen var det dags igen. Feber strax under 40, hängig och ville bara sova, men åt och drack för egen maskin. Gav sig på ett par dagar sen kry. I en vecka. Sen feber igen. Men den här gången gav den sig inte och dessutom har han till och från balansproblem. Balansproblemen är alltså inte konstanta utan kommer hux flux. Kan förlora muskeltonus i svansen t ex, men en stund senare är den tillbaka. Ramlar omkull pang poff för att innan och efter gå normalt. "Halkar" med tassarna om det inte är matta/strävt. Men ffa så mår katten skit. Drar sig undan, vill inte kela och jamar olyckligt. Normalt en enormt kelig och social katt och har så varit även när han haft feber innan. Jamar (klagar) när klappar, låter högljutt när lyfts. Kan gå men vill inte, vill bara sitta/ligga.

Dag två in på djursjukhuset på prima jour. Blodprov u.a och behagar inte vingla hos vet. Dock feber. Har en filmsnutt på ett vingel så vet får se dock. Vet kliar sig i huvudet. Det kan vara begynnande vingelsjuka (bornavirus) och då vill man sätta in kortison. Men feberepisoderna stämmer inte på vingelsjuka, och om de beror på en inkapslad infektion eller latent virus i kroppen vill man absolut inte ge kortison. Katten beter sig heller inte som en typiskt vingelsjuk katt. Vätskas upp, sätts på antibiotika och metacam och får gå hem. Bör vara mycket piggare dagen efter tror vet.

Fast han blev inte piggare, och ingen egentlig skillnad. Metacam tar ner febern men sen sticker den till nästa dos. I övrigt ingen skillnad, katten har fortfarande balansproblem till och från, drar sig undan och vill inte man rör honom, vill inte äta om inte trugas å det grövsta och äter då ganska dåligt. Mår helt enkelt skit - mer skit än när han hade skyhög feber. Men han "borde" inte må så dåligt.

In igen idag akut då 2 dagar antibiotika och metacam inte hjälpt. Ny vet kliar sig i huvudet. Vid undersökningen neurologiskt okej, men har tagit fler filmsnuttar. Reagerar inte på palpation direkt men han blir ganska surt passiv vid us. Vet tycker dock att han ev reagerar i ländryggen, men "borde reagera mer" om det vore något. Mjuk fin buk etc. Hjärta och lungor låter bra i stetoskop. De tar nya blodprover och gör en lungröntgen jag inte fick svar på innan jag åkte, och la in honom på dropp och för att utreda vidare. Förstod jag det rätt ska de dels ta om tidigare prover från i söndags och även ta en bunt andra prover. De ska förutom röntgen av lungorna som gjordes medan jag var kvar göra ett ultraljud på buken. Ev ville de röntga ryggen med. Ger inget av det något svar pratade de om att de vill gå vidare med ultraljud av hjärtat, ryggmärgsvätskeprov och magnetröntgen - men jag har sagt de måste prata med mig innan de gör mer än det vi bestämde idag.

De har ingen egentlig aning vad fasiken som är fel, men de har en lång lista på mer eller mindre tänkbara diagnoser (vingelsjuka, hjärnhinneinflammation, mycoplasma eller nåt liknande, tumörer eller nån slags inflammation (?) i ryggmärgen. Men inget "stämde" tydligen riktigt, så de hade lite funderingar i vilken ände de skulle börja leta.

Jag är ju lika livrädd de inte ska hitta något fel och man står där med vingelsjuka som diagnos som att de ska hitta nåt läskigt. Men är det någon som känner igen sig eller varit med om liknande?

Vad det än är verkar det som sagt inte smittsamt då den gamla farbrorn med njursvikt och typ inget immunförsvar mår finfint, och de lever tätt tätt inpå varandra.

Den sjuka katten är vaccinerad, inkl mot kattpest.

 

[EmmaW]

Min första tanke är med tanke på din tidigare tråd, kan han få i sig nåt ute? Kan du ha honom som innekatt i några månader för att se om det kommer tillbaka ändå?
En del katter letar upp dom mest konstiga saker och slickar på.

 

[Sonic76]

fästingburna sjukdomar ? drabbar de katter?

 

[Alexandra_W]

Nej jag kan inte ha honom bara inne, varken några månader eller permanent. Han vill inte, och mår inte bra av det (inte övriga heller, katter som vill gå ut men inte får det kan driva vem som helst till mentalkollapsens brant). Tyvärr, det gör ju även prognosen för en del tänkbara scenarion dålig. Pratade ju med vet om det, att de måste som utgångspunkt ha att han måste kunna fungera som utekatt och det utan att t ex få spö för han har dålig balans eller liknande.

Teoretiskt kan han slicka i sig nåt ute men det känns inte jättetroligt. Då är det nog mer troligt att det är kopplat till de byten han äter upp än att han skulle hittat nåt "konstigt" att slicka på.

Jag vet inte om katter kan få fästingburna saker, jag funderade faktiskt på det igår kväll innan jag somnade. Samtidigt så ligger det fel i tid egentligen? Åtminstone om man ser balansproblemen och feberepisoderna som två skilda problem vilket de just nu verkar göra om jag fattade dem rätt. Dvs den återkommande febern skulle ju teoretiskt kunna bero på fästingar, men att få balansproblem många månader efter senaste fästingen känns kanske mindre troligt - men vem vet? (Han behandlas med fästingprofylax hela sommaren, men några får de ju tyvärr ändå, inget medel är ju hundraprocentigt avskräckande)

 

[EmmaW]

Nej jag kan inte ha honom bara inne, varken några månader eller permanent. Han vill inte, och mår inte bra av det (inte övriga heller, katter som vill gå ut men inte får det kan driva vem som helst till mentalkollapsens brant). Tyvärr, det gör ju även prognosen för en del tänkbara scenarion dålig. Pratade ju med vet om det, att de måste som utgångspunkt ha att han måste kunna fungera som utekatt och det utan att t ex få spö för han har dålig balans eller liknande.

Teoretiskt kan han slicka i sig nåt ute men det känns inte jättetroligt. Då är det nog mer troligt att det är kopplat till de byten han äter upp än att han skulle hittat nåt "konstigt" att slicka på.

Jag vet inte om katter kan få fästingburna saker, jag funderade faktiskt på det igår kväll innan jag somnade. Samtidigt så ligger det fel i tid egentligen? Åtminstone om man ser balansproblemen och feberepisoderna som två skilda problem vilket de just nu verkar göra om jag fattade dem rätt. Dvs den återkommande febern skulle ju teoretiskt kunna bero på fästingar, men att få balansproblem många månader efter senaste fästingen känns kanske mindre troligt - men vem vet? (Han behandlas med fästingprofylax hela sommaren, men några får de ju tyvärr ändå, inget medel är ju hundraprocentigt avskräckande)

Jag förstår precis det där med att inte kunna ha katterna inne
Men det låter ju nästan troligast att han får i sig nåt ute, Kan du ge foder ute för att minska hans lust att jaga för mat? En del katter slutar ju i princip jaga om dom vet att dom har ett gott foder hemma. Finns det byggnader där han jagar som innehåller nån form av gift eller kemikalier?

 

[Alexandra_W]

Jag förstår precis det där med att inte kunna ha katterna inne
Men det låter ju nästan troligast att han får i sig nåt ute, Kan du ge foder ute för att minska hans lust att jaga för mat? En del katter slutar ju i princip jaga om dom vet att dom har ett gott foder hemma. Finns det byggnader där han jagar som innehåller nån form av gift eller kemikalier?

Han har mat och äter glatt. Men det gamla talesätter mätta katter jagar bäst stämmer nog. Han kan ta sig en mus, käka upp den och gå in och käka mat (eller för all del ta musen inne). Eller så kan han äta, gå ut och så klippa en fågel inom 2 minuter ute och käka upp den. Han är en jaktmaskin och jag tror inte något kan ändra på det tyvärr. Han äter som en häst, men både kattmat och byten. Jag vill inte ställa ut mat, då jag inte vill ha en massa strökatter här. Men han springer in och ut säkert 15 ggr per dag, och äter alltid när han kommer in. Även om det var fem min sen. Så är det nåt den katten aldrig är så är det nog hungrig.

Jag bor i en by på landet, granne med två bönder. Det lär inte finnas något uttalat olämpligt för djur, de har ju också katter. Däremot så är det klart att det går att hitta olämpliga saker. Nu tror jag kanske inte en katt skulle bry sig i det, men teoretiskt så går det ju utmärkt att slicka lite motorolja på någon traktor hos grannen etc.

Men gift osv är det ingen som lägger ut.

 

[Alexandra_W]

Gulp.. Nu ringde de om Soda. Som nu behagat visa sina neurologiska symptom för veterinärerna och det är ju bra.

Fast de vet fortfarande inte vad som är fel. De har hittat lite smågrejer som de tror är bifynd, men inga egentliga svar. Han har ett blåsljud på hjärtat och hjärtat är UL:at och han har en liten missbildning som inte påverkar. Bifynd. De har röntgat ländryggen eftersom han ömmar där och han har en liten pålagring typ mellan två ryggkotor men som också bedöms som bifynd. Inga tecken på diskbråck på slätrtg men det är inte bästa rtgsättet. De har UL:at buken för att hitta tumörer men inte hittat nåt mer än en liten förändring på tunntarmen som bedöms som bifynd. Lungröntgen ska de dubbelkolla då de inte fått inskrivet svar på men det beror antagligen på att den var u.a.

I övrigt så nåt blodprov för hjärtat är u.a., SAA (visar infektion) är ua, övrig blodbild bra men ligger lite lågt i vita blodkroppar.

De har tagit nåt mer prov, samt även satt en odling på hans urin de inte fått svar på. De vet som sagt fortfarande inte vad som är fel men utesluter en hel del saker. Kvar nu är fortfarande vingelsjuka och diverse saker ( t exinflammation, bakterier eller parasiter i ryggmärgen om jag fattade rätt) och lite sånt där svårbegripligt. De ringde för de ville ha tillstånd att ta ett ryggmärgsvätskeprov imorgon, vilket jag sa att de fick.

Men tja, mest kostar han pengar.. 12 700 kr var det uppe i med det som var debiterat nu, det kostar 2000 kr/dygn och ryggmärgsvätskeprovet kostar ca 4000 kr. Det räliga är att då i augusti när han låg inne för feber i flera (dyra) dagar går på samma försäkringsår. Plus dryga 5000 kr i söndags. Plus det här. Försäkringen äts upp i läskig takt. Mitt snabböverslag i huvudet är att efter ryggmärgsvätskeprovet så har ca 30 000 kr i ersättningsbart gått åt av försäkringen. Han är försäkrad för 50' i vetvård (vilket kändes horribelt högt på en katt men halleluja att jag ändå valde det)

Så det finns inte jättemycket att leka med om man måste gå vidare. Det som fanns att göra då var magnetröntgen, och även att ta nåt prov för bornavirus och skicka till Tyskland (kostar säkert flera skjortor..)

Lilla Sodakatten, nu får du komma igen och bli bra!

 

[purity_666]

En av mina katter fick leukos. Han mådde skit rent ut sagt. Vinglade runt, ramlade omkull. La sig under bordet och ville inte röra sig och han fick feber. Han blev bättre efter första omgången, mådde bra och var pigg. I hans fall valde jag att ta bort honom efter andra anfallet eftersom sjukdomen var konstaterad. Veterinären sa att de kan leva med det, det är ju ett virus. Finns inget botemedel, men vaccin så mina katter vaccineras nu mot det. Hans brorsa fick det inte.

Det syns ju på blodprov dock så de borde väl ha letat efter det.

 

[Sol]

Har toxoplasmos varit uppe för diskussion? http://www.vet.cornell.edu/FHC/health_resources/toxoplasmosis.cfm

 

[Alexandra_W]

Har toxoplasmos varit uppe för diskussion? http://www.vet.cornell.edu/FHC/health_resources/toxoplasmosis.cfm

Det har nämnts men det är inte troligt. De allra flesta utekatter möter toxoplasmos tidigt i livet, får inga symptom och klarar av infektionen själv och blir sedan immuna. Immunnedsatta katter kan få mer uttalade besvär - men då är huvudfrågan varför katten är immunnedsatt (har den tex FIV?). Sen stämmer tydligen inte symptomen heller. Så det har nämnts - men det är långt ner på listan.

 

[AraSlei]

Anaplasma ger ofta ett lågt antal vita blodkroppar och kan dels ligga latent länge, dels blossa upp med olika långa mellanrum.
Just för få vita blodkroppar gjorde att vet misstänkte anaplasma på vår ena hund, vilket visade sig stämma.
Hans symptom var dock en diffus, vandrande hälta och ngt förhöjd temp, men fästingsjukdomarna kan ju yttra sig på väldigt många sätt.

@Alexandra_W

 

[Alexandra_W]

Anaplasma är ju väldigt lite beskrivet på katt förvisso, men det är nog ett långskott att det skulle ge sådana neurologiska problem så långt efter fästing?

Det är bara lite låga vita, inget stort eller alarmerande men typ det enda i hela blodbilden som inte är helt ua.

Men går ju att fråga dem.

 

[Alexandra_W]

Har toxoplasmos varit uppe för diskussion? http://www.vet.cornell.edu/FHC/health_resources/toxoplasmosis.cfm

De hade skickat prov igår för toxoplasmos faktiskt. Fick jag veta idag.

 

[Alexandra_W]

Soda är sämre. Han har hjärninflammation i storhjärnan. Varför vet de inte. Kvar är toxoplasmos, hjärntumör, vingelsjuka, FIP och nåt jag glömt.
Ryggmärgsvätskeprovet var negativt. Febern ligger kvar.
Han har nu uttalade neurologiska symptom, både i fram och bakdel samt även reflexer vad gäller ögon osv. Han är dessutom svår att få kontakt med, reagerar inte som en normal katt utan är "i sin egen lilla bubbla mentalt".

De har skickat prov för toxoplasma. Det är det enda av alternativen som det finns chans att behandla. Alla andra innebär döden. Den rådiga veterinären styrde redan imorse om behandlingen och har satt in behandling mot toxoplasma. Han är tyvärr inte bättre men har man tur beror det på narkosen. Har man otur förlorar jag honom. Det mesta tyder just nu på att det här är över. Veterinären vill ge honom 24 h, visar han klinisk förbättring finns en chans. De frågade om jag ville de skulle skicka prov på bornavirus till Tyskland men jag sa nej. Jag sa att vi ger honom 24 h men är han inte bättre då så är det dags att låta honom gå. Veterinären vill obducera i så fall..

Lilla älskade katten, det är inte så här det ska sluta.. ;(

 

[athena_arabians]

Åh nej @Alexandra_W *jättekram*

 

[TinyWiny]

Men fy så ledsamt Jag håller verkligen tummarna för att han förvånar er alla och kommer tillbaka till livet!

Kramar!

 

[Hagens_Zorba]

Usch så sorgligt, vi håller tassar och tummar här hemma

 

[Sol]

Jag håller tummarna för toxoplasmos. Det kan ta upp till två dygn för antibiotikan (som jag antar är det som ges) att ge effekt så tänk positivt!

 

[Alexandra_W]

Jag håller tummarna för toxoplasmos. Det kan ta upp till två dygn för antibiotikan (som jag antar är det som ges) att ge effekt så tänk positivt!

Veterinären vill se skillnad på 24 h. Antagligen iom att katten nu blivit såpass dålig och det är liten chans att det är toxoplasmos. Jag kommer inte ihåg varför, men det var något de hade förväntat sig att se vid toxoplasmos som inte finns. Behöver inte betyda att det inte är det men minskade chansen.

Sen kanske de omvärderar de där 24 h om han slutar försämras, det vet jag inte. Men han blir ju tyvärr stadigt sämre och hade försämrats under dagen med. Det kan om man har tur bero på narkosen. Men 6 h efter narkos var han "fortfarande" sämre än innan narkos och då skulle det mesta gått ut. Men det kunde tydligen ta 8-10 h. Även om veterinären verkade tro att det tyvärr inte var narkosen utan en fortsatt försämring. Försämringen har ju dessutom eskalerat ganska snabbt senaste dygnet ;(

Men jag hoppas så att jag saknar ord på att de ska ringa imorgon och berätta att han mirakulöst är piggare. Även om jag inser att det är ett halmstrå och det tyvärr troligen är kört.

Jag hoppas verkligen att han mitt i allt verkligen är helt i sin egen bubbla och obekymrad av allt utanför den. Att han inte lider och har ont. Det gör otroligt ont i hjärtat att höra dem beskriva hur han är nu rent neurologiskt, och hade det inte varit för att de redan imorse (tack för det, rådig veterinär) hade påbörjat behandling så hade jag satt stopp idag. Just för hur kraftigt han försämrats senaste dygnet.

Och ja det är antibiotika. Det har han ju fått hela tiden men vet bytte sort imorse till den som tar toxoplasmos. Vet pratade om att sätta in kortison men jag blev inte klok på om de hade, skulle eller bara egentligen ville men inte vågade. Spelar ju inte så stor roll just här idag iofs vilket det var.

 

[Hagens_Zorba]

1. Kan man inte ge det ett sista försök med kortison, ni har ju inget att förlora? Det kan i en del fall vara en riktig mirakelmedicin. När min misse var dålig och inte kom tillbaks efter op/narkos satte vi in kortison, fast de eg ville vänta. Vi visste inte felet men FIP var starkaste misstanken (vilket det inte var visade det sig). Tänker på er!