Favorit i repris - knaprar på bettet

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Nja och njä.
På något vis måste man ju ta sig tillbaka till bett om man vill ha bett över huvud taget av olika orsaker.
För min del så är orsakerna att jag vill kunna köra och rida dressyr "på riktigt".
I det läget så måste ju hästen vänja sig vid att ha bett i munnen utan att knapra på det.
Och den enda vägen dit som jag vet är via ett rakt bett.
Vi började på hackamore först, för det var så väldigt illa.

Kallblodsherren gillar bäst och fungerar bäst på 3-delat bett.
Men det får man då spara till särskilda tillfällen när det behöver bli som bäst.

Jag sitter liksom inte hemma och rider på tävlingsbetten.

Ah, jo självklart måste man tillbaka till bett om man ska kunna tävla, och därför jag gärna vill hålla mig kvar i bettens värld och inte bara slänga på hack för att skona tänderna. Men sålänge hon är som hon är på rakt så kommer det liksom inte vara ett alternativ. Om man vill så kan man se på det i former som att hon inte gillar det raka bettet heller, det kan jag inte säga så mkt om om hon gör eller ej, men det att hon blir så tung på det beror ju på någonting (och det är som sagt mycket, mycket mer stöd än jag sett någon annan häst ta på rakt) och det kan ju vara att hon då kommer ifrån något som annars är obehagligt. Den förklaringen skulle nog de flesta acceptera. Men vilken man än använder så just rakt bett blir det inte när hon hänger sig på det som nu, för jag ser inte hur det annat än stjälper på alla sätt. (Sen, ett rakt silikonbett kanske hon beter sig annorlunda på t ex, och då är det naturligtvis ett alt).

Men jag tolkade ditt inlägg som att det bara handlade om punkten när man måste skydda tänderna.

Jag gör btw inte skillnad mellan 'tävlingsbett' och 'hemmabett' generellt, jag vet inte om det var så du menade,e ller om du menade det bara vad gäller den hästen som inte kan gå på tävlingsgodkänt hemma för då tuggar han?

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Om du läst Alex trådar så vet du att hästen precis börjat skritta efter lösbenbit operation.
men ALex vad jag tänkte på var att jag stött på många av de här problemen på ridskolehästar , men det tror jag inte har ngt samband med kele dock så kanske det är nån tand på g så det kliar?
Tyvärr är ju detta en ovana som är svår att få bort men om hon är kollad i munnen ja just det finns för travare en skiva man sätter på bettet eg för att de inte ska bita sig i tungan men jag undrar om den kan hjälpa kanske. För om ljudet försvinner är det ju inte roligt längre- det har man ju märkt under årens lopp.
Den är ju inte så dyr heller och D***eb***n borde ha den eller kunna ta hem.

Som jag skrivit är hon kollad i munnen i maj vid stygntagningen (opererades 8/5, stygnen togs ca två v efter, hon sattes igång igen ca 8 v efter op). Jag passade på att tandkolla då för att jagd els hittat en molar i krubban, och för att det passade ganska bra när hon iaf var sederad för stygntagningen. Inget konstigt alls i munnen, hon har en vargtand på vä sida som sagt som inte stör och i övrigt såg det citat 'jättefint' ut.

Sen satte jag igång och hon knaprade. Jag lät det gå ett tag men det blev inte bättre, och jag kollade munnen igen, denna gång med annan vet (första ggn hemmavet, andra kliniken). Samma sak där, vargtanden som inte stör, och i övrigt ingenting.

Nu när hon sövdes för operationen på Ultuna sista augusti bad jag dem kika i munnen på henne igen. Hon är ju i tandväxlingsålder liksom och knapret fanns ju kvar. Ingenting. Ultuna ansåg inte heller att det var anledning att ta bort vargtanden sålänge hon inte var minsta störd av den, och det var det enda de hittade i munnen.

Och eftersom hon kan gå så fint så, och ens när hon knaprar inte visar minsta motvilja mot bettet så tror jag att det kanske börjat pga tandväxling, men sen gått över i fix ide. Eller så började det av något annat, t ex att det tog emot någonstans i kroppen (hon blev sned i samband med sövningen för benbitsop och fick senare rättas för det och spruta leder), men nu har det 'fastnat'. Eller så finns det någon okänd anledning ingen hittat, fast det känns mindre troligt.

Inte riktigt säker på vad du menar för skiva??

 

[Inte_Ung]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Jag gör ofta (nästan alltid) skillnad på tävlingsbett och hemmabett.
T.ex. så sitter jag inte och rider Islandshästarna på stång till vardags.
Men på tävling kan jag göra det för att dölja problem och pressa ur litet extra.
Hemma så skall ju problemen upp till ytan och lösas - inte döljas.

Ett rakt bett är mycket behagligt att lägga sig på som ett 5te ben.
Det kniper ju inte åt om käken alls, så det är bara att hänga på.
Kallblodet har hängt på.
Och ett kallblod som hänger - det är tungt det.
Så det gäller att rida hästen lätt i fram och självbärande.
Och grejjar man det på ett rakt bett, så blir det ljuvligt när man sedan byter över till ett ledat.

Upp med problemen och fram med dem.
Och så löser man dem i ridningen och inte med utrustningen.
För att sedan toppa det hela med utrustning när det verkligen gäller.
Det är min strategi.

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Jag gör ofta (nästan alltid) skillnad på tävlingsbett och hemmabett.
T.ex. så sitter jag inte och rider Islandshästarna på stång till vardags.
Men på tävling kan jag göra det för att dölja problem och pressa ur litet extra.
Hemma så skall ju problemen upp till ytan och lösas - inte döljas.

Ett rakt bett är mycket behagligt att lägga sig på som ett 5te ben.
Det kniper ju inte åt om käken alls, så det är bara att hänga på.
Kallblodet har hängt på.
Och ett kallblod som hänger - det är tungt det.
Så det gäller att rida hästen lätt i fram och självbärande.
Och grejjar man det på ett rakt bett, så blir det ljuvligt när man sedan byter över till ett ledat.

Upp med problemen och fram med dem.
Och så löser man dem i ridningen och inte med utrustningen.
För att sedan toppa det hela med utrustning när det verkligen gäller.
Det är min strategi.

Jag har inga synpunkter på ditt resonemang i stort, mer än åldern på hästen i kombination med att hon ska ridas igång i alla tre gångarterna. Att då sitta och t ex få behöva ta upprepade uppresande tygeltag för att hon inte ska hänga sig på bettet är inte något jag vill, lika lite som jag anser att jag i nuläget kan begära av henne att hon ska komma bakifrån och fram på samma sätt som en vuxen häst. (och då kommer jag alltså inte ifrån de upprepsande tygeltagen). Jag har ju inte haft problem med rakt bett på någon av de lite äldre och starkare (i kroppen, inte munnen) hästar jag haft det på, och rakt är det jag generellt sett provar först som alternativ om de inte riktigt fungerar på ledat bett, alla speciellt för de som är oroliga i munnen.

Men jag ser faktiskt inte hur jag med rakt bett ska kunna få ihop att få Kele att inte gå och lalla på framdelen, men samtidigt sätta igång henne så hon är igång i skritt, trav och galopp, iaf inte utan att ta betydligt mer i munnen än jag vill. Och eftersom hon på ledat bett tar ett ärligt och lagom stöd och är fin i munnen kontaktmässigt, och dessutom fungerar bra på hack så faller rakt ännu längre ner på listan just nu/sålänge det fungerar som det gör.

Och att 'skritta tills det fungerar' som antagligen ör första tanken, är inte aktuellt av andra orsaker just nu, det finns både veterinär och kiropraktororder på att hästen ska igång fullt ut (såvida inte lederna säger annat), och jag är helt enig med dem med, det är viktigt att hon såfort hon är fräsch sätts igång och det ordentligt.

Så kalla det fusk eller vad man vill, men det raka bettet fungerar inte i nuläget/när hon beter sig som hon gör på det. Alltså är det ingenting jag just nu ens kommer att överväga, så det blir ganska onödigt att nu diskutera saken. Men jag är generellt förtjust i raka mullen mouth, det är ett bett jag rider valacken förhållandevis mycket på, och ridit en hel del av projekhästarna som är här ibland på. Men det är inte ett bra alternativ just nu för den här hästen.

 

[opstinaten]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Har följt tråden med intresse. Har själv en häst som tycker om att knapra på bettet. Min lösning på problemet var att få fastsvetsat en "klump" på bettet där det är ledat i mundelen så att det inte går att börja ihop fullt ut uppåt. "Klumpen" gör det helt enkelt omöjligt att böja upp bettet till kindtänderna. Har fungerat suveränt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Jag rider in unghästar i grimma.
Och använder över huvud taget inte uppresande tygeltag.
Jag reser upp med sitsen.
När man som du har några stycken olika problem, så får man balancera mellan vad som är viktigast för stunden och lösa problemen i tur och ordning.

Om problemen som du har vore mina, så skulle jag rida med hack först.
Men samtidigt lägga om ridningen så att jag kan resa med sätet.
Och jag reser med sätet från det att jag rider på den oridna hästen.
Jag rider framåt nedåt med sätet också.
Man måste också komma ihåg att hack är en oerhört skarp och uppresande betsling.
Där hästen kan hänga sig på utan att det känns tungt.

Senast som jag red in en häst så tog det 3 dagar.
Sedan så var jag ute i skogen i diverse gångarter.
Då det var en 5-gångare med pass som grundgångart, så var det inte lika enkelt som på en arab.
Men jag red i grimma och hästen blev då rakt inte framtung.
Så jag vet hur unghästar är att rida.
Jag sysslar med sådant vet du.
Föda upp och rida in hästar.

 

[Inte_Ung]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Det där är ju en bra lösning.
Om jag minns rätt så finns det bett som fungerar så från början.
Utan att man behöver bygga om dem.

Men jag rider så gärna på rakt bett jag.
Det korrigerar ju mig som ryttare så att jag måste göra annat rätt än att dra i tyglarna.
Och när man har fått ordning på det, så spelar inte bettet så stor roll längre.
Man kan ju pilla med hästens tunga med alla bett.
Men man känner tungan så väldigt bra på ett rakt bett.

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Jag rider in unghästar i grimma.
Och använder över huvud taget inte uppresande tygeltag.
Jag reser upp med sitsen.

Jaga nvänder det som just då behövs på aktuell häst. Dvs damen på rakt = jaga nvänder uppresande, valackend äremot har jag kanske tagit två uppresande tygeltag på under alla år. Jag försöker i att inte fastna i 'alltid göra si, eller alltid göra så'. Målet är dock alltid detsamma, det är bara vägen dit som alternerar. Och målet för damen - liksom alla andra av mina, är att jag ska kunna rida för enbart sitsen om jag känner för det. Fast jag är rätt generös i hur lång tid det ska ta, och är ingenting jag kräver att en enbart inriden treåring ska klara/svara på. Sen, det intressantaste med småttingarna är att se vad som är lätt resp inte lika lätt med henne. Den här damen t ex är så larvigt lätt att flytta i sidled att man nästan blir tårögd. Det räcker med att lägga om vikten så flyter hon. Valacken tog betyydligt längre på sig för att utföra det med samma lätthet och mjukhet och för samma små hjälper. Däremot hade han betydligt lättare för andra saker som damen inte har lika lätt för.

Men för stunden så är ledordet att det ska vara roligt och lätt, lek fram arbetet helt enkelt. Och om det då är lätt på ett bett och svårt på ett annat så är det utan tvekan ett tecken på att bettet spelar för stor roll, dvs det är inte färdigt (för då är bettet skitsamma eftersom det inte behöver blandas in), men jag kommer då att välja det bett där det är lätt (och råstyrka är aldrig rätt 'lätthet', alltså jag skulle ju kunna betsla henne med stång, och trots att det är rakt bett skulle hon knappast tycka att min hand ska bära henne då. Men det är inte sådant jag menar) och sen när de andra delarna som saknas (t ex styrka, vidareutbildning osv) har kommit, se till att det är lika lätt med det svåra bettet. Men jag börjar gärna i lätta änden när de är små.

När man som du har några stycken olika problem, så får man balancera mellan vad som är viktigast för stunden och lösa problemen i tur och ordning.

Jo precis, och just nu är prio ett utan minsta konkurrens att hon kommer igång och i en icke-skadlig form (som gärna ska vara självbärig, men självbärighet och unghästar är ju ett begrepp som justeras över tid, hur mkt man kan begära innan mana nser det är godkänt/bra), så att hon dels får stärka upp sin kropp igen, och träna in ett korrekt rörelsemönster igen. Och att göra det under så lätta och roliga former som det är möjligt.

Om problemen som du har vore mina, så skulle jag rida med hack först.
Men samtidigt lägga om ridningen så att jag kan resa med sätet.
Och jag reser med sätet från det att jag rider på den oridna hästen.
Jag rider framåt nedåt med sätet också.
Man måste också komma ihåg att hack är en oerhört skarp och uppresande betsling.
Där hästen kan hänga sig på utan att det känns tungt.

Det är ett väldigt milt ponnyhack som går utmärkt att hänga sig på utan större obehag, är som att hänga sig på en vanlig nylongrimma ungefär. Så jag trodde faktiskt att hon skulle hänga i det, men icke, hon är på det (eller var de få ggr jag ridit på det ska kanske tilläggas) lika mjuk och fin som på ledat bett, dvs tar lagom stöd, men utan att bli minsta tung. Visar hon tendenser att ta för myckets töd på hacket har matte suttit och sovit och fastnat i handen, men då får vi se till att bryta det. Hacket är ju trevligt eftersom det går att i ett senare skede kombinationsbetsla på det, dvs betsla med kandarträns och hack + tränsbett, och så dubbla tyglar, och så kan man fint och stilla introducera tränsbett igen. Rakt eller ledat utefter tycker och smak.

Om det blir hack eller inte får vi dock se, jag ska prova klart de bettalternativ jag klurar på först. Ska dessutom ta och rida lite inför vet så får vi se om hon har några ba teorier. Hon har sett hästen riden innan knaprandet började, så förhoppningsvis kan hon se ev andra skillnader som jag kan ha missat om det finns några sådana.

Senast som jag red in en häst så tog det 3 dagar.
Sedan så var jag ute i skogen i diverse gångarter.
Då det var en 5-gångare med pass som grundgångart, så var det inte lika enkelt som på en arab.
Men jag red i grimma och hästen blev då rakt inte framtung.
Så jag vet hur unghästar är att rida.
Jag sysslar med sådant vet du.
Föda upp och rida in hästar

Och du vill komma var med det? Att kunan skritta, trava och galoppera i skogen efter tre dagar är ju oftast inga problem. Sen föredrar jag att ta det lite lugnare än så, efter tre pass så nosade vi bara lite på trav, galoppen kom senare. Dock red vi ut från första uppsittningen, jag vill inte ha unghästar på bana förrän de är ridna i alla gångarter i skogen och kan särskilja framåtdrivande och sidförande skänkel.

Rida in i grimma är heller inga problem, men jag föredrar att rida in med bett, jag är generellt så att den utrustning hästen ska gå med sen tar vi från början, av den anledningenr rider jag inte in barbacka heller. Men båda sätten fungerar utmärkt, och det är bara en fråga om tycke och smak.

Och jag har också jobbat med att rida in och till hästar, det innebär dock inte att jag har patentlösningar för allt..

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Det där är ju en bra lösning.
Om jag minns rätt så finns det bett som fungerar så från början.
Utan att man behöver bygga om dem.

Men jag rider så gärna på rakt bett jag.
Det korrigerar ju mig som ryttare så att jag måste göra annat rätt än att dra i tyglarna.
Och när man har fått ordning på det, så spelar inte bettet så stor roll längre.
Man kan ju pilla med hästens tunga med alla bett.
Men man känner tungan så väldigt bra på ett rakt bett.

Och när hästen på lång tygel dyker för att hitta stödet och tycka 'bär mig', så har det fortfarande med att ryttaren 'drar i tyglarna' att göra?

Möjligen är det för det är sent, men den här diskussionen känns tämligen cirkelgångsaktig nu. Endera har vi vitt skild grunduppfattning, vilket jag inte tror utefter det du skriver och det jag anser/jobbar efter/jobbar mot, däremot har vi helt klart lite olika väg mot målet, och ffa har du 'bestämt dig' för vad som felas damen och varför, och ingenting jag säger kan få dig att ändra dig. Så jag tror vi kan stoppa just 'rakt bett'diskussionen här. Men jag tar gärna upp den igen vid ett senare tillfälle. Och du är hjärtligt välkommen att komma hit och prova rida damen på både rakt och ledat bett, grimma, bettlöst eller vad du nu önskar. Det är lättare att diskutera när man vet precis vad man pratar om, alltså har en uppfattning om just det aktuella fallet, och inte andra. (Ingen kritik, man drar sina slutsatser och bygger sina erfarenheter på just sina tidigare erfarenheter. )

 

[nexxa]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Har läst allt väldigt snabbt , hinner inte. Har du testat rakt bett? En del hästar viker delade bett oavsett om de är förstora eller små

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Har följt tråden med intresse. Har själv en häst som tycker om att knapra på bettet. Min lösning på problemet var att få fastsvetsat en "klump" på bettet där det är ledat i mundelen så att det inte går att börja ihop fullt ut uppåt. "Klumpen" gör det helt enkelt omöjligt att böja upp bettet till kindtänderna. Har fungerat suveränt.

Var det på tvådelat eller tredelat?

Jag har ju - på nätet - kikat lite på de här 'nya' betten, dels KY rotary som jag dock måste klämma lite på för att riktigt bli klok på hur de egentligen är ledade (dvs vad som skiljer), dels lite andra som endera har annorlunda ledning, någon form av 'spärr' eller de som fungerar olika beroende på hur det ligger i hästens mun, det finns ju de som 'låser' och blir oledade i vissa positioner, men är ledade i andra. Men såfort det är sådana grejer så blir det dels svårare att kunna se bettet irl, och så sticker prislappen. Så jag har inte känt och klämt irl än, utan ska prova klart de andra 'vanligt ledade' jag har på förslag innan jag funderar vidare över det. Men jag har funderat mot de banor du beskriver!

Så du får gärna förklara lite mer vad för bett det var och hur du gjorde!

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Har läst allt väldigt snabbt , hinner inte. Har du testat rakt bett? En del hästar viker delade bett oavsett om de är förstora eller små

Ja jag har provat, första jag provade byta till, och rakt är inte ett alternativ. Varför finns förklarat i tråden, och typ 50% av tråden handlar om diskussioner om just det (rakt bett, varför det inte är ett alt nu för den här hästen och så). Så du läste nog VÄLDIGT snabbt

 

[Inte_Ung]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Och när hästen på lång tygel dyker för att hitta stödet och tycka 'bär mig', så har det fortfarande med att ryttaren 'drar i tyglarna' att göra?

Ja, därför att hästen förväntar sig detta för att den har fått det förut.
Stödet alltså, vilket ju är att dra i tyglarna.
I alla fall i min värld.
Att få hästen att bära sig själv med sin egen balans är ett arbete som läggs ifrån början och inte har med bettet att göra.
Detta på mitt sätt då.

Och du är hjärtligt välkommen att komma hit och prova rida damen på både rakt och ledat bett, grimma, bettlöst eller vad du nu önskar.

En gång brukar inte kunna göra någon skillnad, även om det faktiskt har hänt.
Men det vanligaste är att det brukar ta några gånger för hästen att begripa vad jag håller på med.
Och nej, jag håller inte i.
Jag sitter och sitter.

Och jo, jag tror att vi rider fundamentalt olika.
Därför att jag inte ens funderar i de banorna runt bett som du gör.
Jag sätter inte bett i munnen på mina hästar innan allting fungerar.
Då så lägger jag till bett för att få en ännu mera precis kommunikation.

Den där 3-dagars inridningen gjorde jag som en grej för att se hur fort som man kunde få till en fungerande kommunikation.
Det var ett experiment.
Det hade nog gått att göra allt på bara en dag också.
Men så långt ville jag inte driva det.
Jag lärde mig av detta att kommunikation är människans ansvar och att inlärning av moment går mycket fort om man gör rätt.
Att sedan bygga upp hästen så att den har styrkan för olika saker, det är en helt annan sak.

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Ja, därför att hästen förväntar sig detta för att den har fått det förut.
Stödet alltså, vilket ju är att dra i tyglarna.
I alla fall i min värld.
Att få hästen att bära sig själv med sin egen balans är ett arbete som läggs ifrån början och inte har med bettet att göra.
Detta på mitt sätt då.

Här är problemet i den här diskussionen i ett nötskal!

Du förutsätter att hästen gått med/fått gå med ordentligt bettstöd innan.
Det har hon inte. Tvärtom.

Du förutsätter att jag normalt rider med ordentligt/rejält bettstöd. Det gör jag inte. Tvärtom.

Du förutsätter att jag anser att bettet har med att lära dem bära sig själv att göra.
Det gör jag inte. Tvärtom.

Så, du är hjärtans välkommen att komma och provarida henne på den betsling du önskar (inom rimliga gränser givetvis). Sen kan vi fortsätta diskussionen, men innan dess så blir det liksom bara prata om och förbi varandra och ger ingenting

Och jo, jag tror att vi rider fundamentalt olika.
Därför att jag inte ens funderar i de banorna runt bett som du gör.
Jag sätter inte bett i munnen på mina hästar innan allting fungerar.
Då så lägger jag till bett för att få en ännu mera precis kommunikation.

Jag sa att vi hade olika väg till målet. Men målet är precis detsamma. Dvs våra åsikter är inte så skilda som de kan verka. Sen,s om du ser ovan så sålänge det är en massa missförstånd så blir det ännu längre ifrån både verkligheten, och mellan åsikterna.

Den där 3-dagars inridningen gjorde jag som en grej för att se hur fort som man kunde få till en fungerande kommunikation.
Det var ett experiment.
Det hade nog gått att göra allt på bara en dag också.

Det är ju i vissa länder/kretsar/vissa personer ett vida använt rutinsätt, så nog går det utan tvekan, på de allra flera hästar. Jag ser dock inte heller varför man ska göra det, vad man vinner mer än tid.

 

[Inte_Ung]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Du förutsätter att hästen gått med/fått gå med ordentligt bettstöd innan.

Jag förutsatte inget.
Jag läste bara vad du skrev.
Du skrev: "Och eftersom hon på ledat bett tar ett ärligt och lagom stöd och är fin i munnen kontaktmässigt,"

Jag rider utan stöd.
Hästen skall bära sig själv.
Jag håller kontakt.
Och om jag släpper så går (eller skall så göra) hästen kvar i samma form.

(Om 3 dagars inridning) Jag ser dock inte heller varför man ska göra det, vad man vinner mer än tid.

Jag lärde mig en stor förståelse för hur hästar tänker.
Eftersom den korta tidsfaktorn tog bort möjligheten för hästen att hinna lära sig att följa mig och mina signaler.
Så lärde jag mig att i stället att följa hästens signaler.
Jag gjorde det för att utbilda mig själv.
Och jag tror inte att hästen tog någon skada utav det.

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Jag förutsatte inget.
Jag läste bara vad du skrev.
Du skrev: "Och eftersom hon på ledat bett tar ett ärligt och lagom stöd och är fin i munnen kontaktmässigt,"

Jag rider utan stöd.
Hästen skall bära sig själv.
Jag håller kontakt.
Och om jag släpper så går (eller skall så göra) hästen kvar i samma form.


Jag lärde mig en stor förståelse för hur hästar tänker.
Eftersom den korta tidsfaktorn tog bort möjligheten för hästen att hinna lära sig att följa mig och mina signaler.
Så lärde jag mig att i stället att följa hästens signaler.
Jag gjorde det för att utbilda mig själv.
Och jag tror inte att hästen tog någon skada utav det.

Okej, då översatte du 'ärligt och lagom stöd' helt felaktigt då och gjorde en ordentlig feltolkning (ätt hänt men blir efter några diskussionsförsök som går i cirklar väldigt irriterande). Hästen är inte van att hänga minsta på handen. Tygeln är sträckt, men det är också det. Det är just därför det är så förvånande, och jag säger att jag inte vet varför hon gör det, att hon hänger sig såpass på rakt bett. Just eftersom hon inte visat minsta antydan till att ens ta för mycket stöd på ledat. (och det JAG kallar för mycket stöd kallar många andra för normalt stöd. jag brukar i 9 fall av 10 få tillsägelse att korta tyglarna en bra bit när jag rider för instruktör. Undantaget westerntränaren, hon var nöjd från början.)

Men, vi får se imorgon vad det tvådelade jag köpte i fredags gör, och om det inte fungerar så får vi lite senare i veckan se vad tredelat med kula gör. Men diskussionen om rakt tycker jag är avslutad nu.

Om jag släpper tygeln skall hästen bibehålla takt, form och tempo, så där skiljer vi oss ingenting åt.

 

[Pilot]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

*har ingen aning om det blev knapplån eller inte*

men iaf. orkade inte läsa alla inläggen, men tänkte bara säga att det finns en tejp man kan köpa och linda runt bettet. den är till för juvret och spenarna på kor och är rosa och mjuk.

kuskar bruka använda det, då hästarna (det gör de flesta andra hästar också) ändrar sig i sin mun, ibland blir mer eller mindre känsliga och lägger sig på bettet.

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Provat det tvådelade nu (ett vanligt tvådelat, inte mullen mouth, men smalt och nätt).

Och inte är jag klokare. var ju lite 'spännande' när jag tränsade då damen vid bettinvänjning formligen gick i taket (hon blev totalt knäpp) bara hon hade ett tvådelat i munnen. Men lilla damen öppnade munnen och tog bettet som vanligt och inte en reaktion. Tog lite i tyglarna på stallgången (för att slippa ev reaktioner när jag satt på) och ingen flipp.

Okej, så upp på ryggen och iväg. Och tja, vad ska jag säga? Hon knaprade på det tvådelade med, varken mer eller mindre än på tredelat av olika typ. Men fungerade lika dant, dvs lika bra förutom knaper, på det tvådelade som på tredelat. Dvs mjuk, fin och lätt bettkontakt, följde bettet framåt/nedåt om jag bad henne, slog inget med huvudet eller något. Jag provade faktiskt att provocera lite genom att förhålla med handen, bägge tydlarna samtidigt (då bettet, om det gör det, borde slå i gommen). Nada.

Så, ingen lösning knapermässigt, men jag börjar på allvar undra om problemet verkligen sitter i MUNNEN på henne. För hon tycks ju ha en otroligt okomplicerad mun, inte vara pipig i fråga om bett (annat än tredelat med 'felställd' mittdel då), och det går inte ens att se nyansskillnader mellan tvådelat och tredelat, något jag är ganska ovan med, då de hästar som av någon anledning är pyssliga i munnen brukar tyca om en viss typ av bett/en viss funktion på bettet och fungera bättre på det. Men hon är lika nöjd och glad vad man än stoppar in - tungtryck, inte tungtryck, ledat, rakt - hon ser lika glad ut ändå. Dock syns ju en tydlig skillnad vad gäller rakt, då hon tar det där extremt överdrivna stödet på det och tycker bär mig. Men hon är inte minsta missnöjd med att göra det så att säga.

Så frågan är om det sitter i kroppen, men VAR i sådana fall? Jag har ju varit inne på det att knapret kan ha börjat iom att det tog emot nånstans efter operationen då hon blevs ned. Men jag har inte sett minsta skillnad i knapret efter att hon rättats i heller t ex. Knepigt..

Nåja, nästa gång blir det tredelat med kula så får vi se, fast jag är än mindre optimistisk att det ska ge någon skillnad nu.. Fast ändå positivt överraskad att hon inte hade några åsikter om tvådelat, det innebär ju att när jag väl hittat och eliminerat orsaken till knaprandet så borde hon vara synnerligen lättbetslad iom att 'det går bra' är hennes ledord vad fan jag än stoppar in

 

[Sonic76]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

JAg har själv aldrig använt en men om man tittar på travet på tv så ser man ibland att hästarna har en svart platta mellan framtänderna.
En sådan menar jag .
kolla med dann***en o hör för kostar de inte så mkt kan det vara värt att testa för försvinner oljudet kanske det inte är roligt längre.
BAra en tanke jag hade

 

[Alexandra_W]

Sv: Favorit i repris - knaprar på bettet

Aldrig sett en sån faktiskt så helt lost vad du menar.. får surfa lite och se om jag hittar.

/Alexandra - som snögglindat det tredelade idag