FÅRtråden

[skogaliten]

Tack så jättemycket för så utförlig information, guld värt! Vet du vilka grässorter som är bra till får? I nuläget tar vi eget hö till hästarna och säljer även en stor del. På den vallen som ska sås om efter nästa skörd är det i nuläget Timotej och ängsvingel(det har under åren även kommit i en liiiten del klöver). Marken är fin dränerad åkermark som i nuläget är delvis utarrenderat till ekologisk rapsodling så kommer ju ändå plöjas och sås om på rubbet

Jag har olika varianter på blandningar från Olssons frö.

På min mest extrema fårvall (ger kanonbra näringsvärden och har långt skördefönster men avkastar lite klent) har jag ängssvingel, rödsvingel, och ängsgröe, vitklöver, kärringtand, humlelusernen (går ur efter ett par år), svartkämpar, kummin och pimpernell.
Balarna från den vallen använder jag vid lamningen och den intensivaste delen av digivningen medan fåren är kvar på stall.

På den vall där jag försökt hitta en mix för häst och får på, så har jag till ovanstående lagt till timotej, och ändrat proportionerna lite, så att det ska bli lite mer gräs, och lite mindre örter.
Den vallen avkastar riktigt bra i volym, och taget vid rätt tidpunkt är det fortfarande tillräckligt finbladigt och har bra näringsvärden. Och låter jag andra skörden stå någon vecka eller två extra, så blir det bra hästfoder. Jag vill ha rätt hög protein i åtminstone hälften av skörden, eftersom jag avlar lite grann (dräktiga och digivande ston, växande unghästar).

Svartkämpar är en positiv överraskning för mig, den avkastar bra med bladmassa även när det är torrt (har en djup pålrot), så, som i år när vi haft stark torka, så har jag ändå fått något slags rimlig andra skörd, även om det blev mindre, och sämre näringsvärden än önskat.

För mig fungerar inte Lantmännens eller Svenska Foders vallblandningar, de har för lite (egentligen inga) örter, och oftast bara vitklöver som baljväxt, samtidigt som de har grova variante/sorter på gräsen.

Eftersom jag är KRAV, så är det svårt med gödslingen av vallarna (samlar bäddar i två säsonger, hyr sedan in sådan där stor gödselspridare), och när man vill ha det där späda/finbladiga, så vill man inte driva vallen för hårt, för då blir skördefönstret pyttelitet, dessutom vill jag låta vallarna ligga så länge som möjligt, 5-6-7 år, eftersom jag inte har fullständig maskinell utrustning, utan måste leja för delar av arbetet.
Så baljväxterna och svartkämparna är viktiga för mig.

Länk till Olssons frö katalog:
http://www.olssonsfro.se/page/index.htm

 

[_Zacke_]

@skogaliten Tack för ännu mer bra info

Med den mängden får du har känner du att det går +-0 och betalar sig själv, är det en extra kostnad eller går du lite plus?

Vi gör det mestadels för att djur är vårat stora intresse och att vi strävar efter att vara så självförsörjande på kött som möjligt. Men det är klart att det är positivt om det ändå betalar sig själv lite.
Vi har även några andra idéer som vi vill starta igång på gården, biodling och ägg(har höns nu med men tänkte skaffa mer värphöns än den lantras vi har nu). Höförsäljningen som vi har inkomst på i nuläget kommer ju försvinna eftersom vi kommer behöva mer grovfoder själva

 

[vallhund]

Ankor, gäss, kalkon, getter o smågrisar? Vaktlar o köttkaniner?

 

[skogaliten]

För att resonera om "lönsamhet".

Jag har genbank av en något storvuxnare Allmogeras.

De flesta tacklammen säljer jag som livdjur, samt en eller ett par baggar. Jag slaktar hos Scan, med KRAV-kontrakt, de lamm som inte säljs samt utslagstackor. Skinnen säljer jag slut på, på någon/några marknader per år, ullen från höstklippningen säljs till ett spinneri.
Jag är med i Gård & Djurhälsan, och Maedi-Visna programmet, men inte klövkontrollen, har helt enkelt inte haft några klövproblem.

Förutom arealbidrag av diverse slag och gårdsstöd, så får (söker jag) jag bidrag för "bevarande av utrotningshotad husdjursras" samt den särskilda djuromsorgspengen för får ("tackpengen")

Jag sköter och håller i största allmänhet djuren som om dessa vore en produktionsbesättning av vilken lantras som helst, alltså, fåren har uträknad foderstat, hullkontrolleras, träckprovas och avmaskas för att nå rasens fulla potential men givetvis följer jag avelsplanen för min ras, vilket gör att mitt urval av avelsdjur inte blir helt maxat för produktion.
När man bevarar en husdjursras, så ska man också bevara så mycket som möjligt av den genetiska variationen, så jag kan inte välja avelsdjur efter t.ex. "bästa kropp" eller "bästa ull" enbart, utan måste se till att variationen finns kvar i rasen.

Fåren ger definitivt ett överskott per löpande år. Någonstans i storleksordningen 15-20 tusen kronor, alltså när kostnaderna är betalda. Överskottet försvinner omedelbart till sponsring av mina hästar...

Kostnaderna är:
Grovfoder (även eget kostar ju)
kraftfoder och mineraler
eventuella veterinär kostnader
Klippning (av fårklippare)
medlemskap i Gård & Djurhälsan, Fåravelsföreningen, Allmogefårföreningen
Anslutning till Elitlamm

Inkomster:
Försäljning livdjur
Lammslakt
Försäljning av skinn
Försäljning av Ull

Men det finns också en del investeringar som fåren ska betala av på.

Lista på investeringar:
Fårstall förprövat för 30 tackor, med gjuten platta, indraget vatten och el och inköpta foderbord av en typ som minimerar spill.
Stationär balupprullare (köpt begagnad, men i bra skick)
Rovdjursavvisande elstängsel på all betesmark, vi har fått bidrag till lite drygt hälften av stängslen.
En massa fårgrindar i metall
Diverse hinkar, hinkhållare, lamningstillbehör med mera.

 

[skogaliten]

Nu har lamningen kommit igång här. Första lammet på exakt rätt dag också.

Hittills har det blivit rätt med scanningen.

Nu ska det bli intressant att se om det blev helt rätt med scanningen, både avseende födelsetidpunkt, och antal lamm.

Jag har en tacka, scannad med tvillingar, men hon är stor som ett hus, hon fick fyrlingar förra året, så jag misstänker fyrlingar igen...

 

[Kaki]

Nu har lamningen kommit igång här. Första lammet på exakt rätt dag också.

Hittills har det blivit rätt med scanningen.

Nu ska det bli intressant att se om det blev helt rätt med scanningen, både avseende födelsetidpunkt, och antal lamm.

Jag har en tacka, scannad med tvillingar, men hon är stor som ett hus, hon fick fyrlingar förra året, så jag misstänker fyrlingar igen...

Kul att läsa allt du skriver. Och roligt med lamm! Jag har nog 5-6 veckor kvar innan det beräknas här då hoppas jag på lite bättre väder, annars känns det lite rått i stallet. De värsta dagarna nu så har fåren varit fuktiga i topparna, de bäddar ner sig skönt i halmen om nätterna

 

[skogaliten]

Kul att läsa allt du skriver. Och roligt med lamm! Jag har nog 5-6 veckor kvar innan det beräknas här då hoppas jag på lite bättre väder, annars känns det lite rått i stallet. De värsta dagarna nu så har fåren varit fuktiga i topparna, de bäddar ner sig skönt i halmen om nätterna

Tack!
Än så länge rullar det på, med ungefär en tacka om dagen som lammar. Fina, och pigga lamm och bra mammor hittills. Peppar-peppar, ta i trä, håll tummarna...
Även den enda förstagångstackan hittills klarar sig bra.

Det är rätt bekvämt för mig när det går så, det blir lite extra pyssligt om väldigt stor andel av tackorna behagar föda sina lamm nästan samtidigt. Så blev det t.ex. förra året, jag tror det var sex tackor av 20 som lammade under 36 timmar, det blir svårt att få lamningsboxarna att räcka till då, så då får rutinerade tackor en ovanligt kort vistelse i box om lammen verkar pigga.

Jag låter gärna ungtackor med flera lamm, eller trillingmammor ta igen sig någon/några dagar extra, endera i ensambox, eller i en större box vi satt upp, där två-tre tackor med lamm ryms, som vi, av varierande anledningar, vill ha lite extra uppsikt över.

 

[Kaki]

Tack!
Än så länge rullar det på, med ungefär en tacka om dagen som lammar. Fina, och pigga lamm och bra mammor hittills. Peppar-peppar, ta i trä, håll tummarna...
Även den enda förstagångstackan hittills klarar sig bra.

Det är rätt bekvämt för mig när det går så, det blir lite extra pyssligt om väldigt stor andel av tackorna behagar föda sina lamm nästan samtidigt. Så blev det t.ex. förra året, jag tror det var sex tackor av 20 som lammade under 36 timmar, det blir svårt att få lamningsboxarna att räcka till då, så då får rutinerade tackor en ovanligt kort vistelse i box om lammen verkar pigga.

Jag låter gärna ungtackor med flera lamm, eller trillingmammor ta igen sig någon/några dagar extra, endera i ensambox, eller i en större box vi satt upp, där två-tre tackor med lamm ryms, som vi, av varierande anledningar, vill ha lite extra uppsikt över.

Hos mig är 3 av 4 förstagångslammare Men jag hoppas det går lätt ändå.
Hur länge brukar du ha dom i ensambox? Hört att tacka med 2 lamm 2 dagar. 1 lamm 1 dag? Förstagångslammare 1 extra dag?

 

[skogaliten]

Hos mig är 3 av 4 förstagångslammare Men jag hoppas det går lätt ändå.
Hur länge brukar du ha dom i ensambox? Hört att tacka med 2 lamm 2 dagar. 1 lamm 1 dag? Förstagångslammare 1 extra dag?

Ja, det är tumregeln, men jag kan släppa ut en trygg, rutinerad, äldre tacka med ett eller två pigga lamm tidigare när jag brist på boxar.
Och en orutinerad får ofta en dag eller två extra.

När lammen ätit några gånger, och blivit stadiga, då brukar de börja "studsa" (ja, bokstavligen, de studsar upp och ner), rutinerad tacka med studsande lamm kan släppas ut rätt snart efter förlossningen men inte trillingar, de behöver alltid lite extra tid för observation. Studsandet kan börja redan 8-10 timmar efter födseln ibland.

Men pass opp lite med modersegenskaperna, dessa kan vara lite "vaga" ibland.
Normalt "lägger" (placerar) tackan sina lamm på någon plats i fårhuset som tackan tycker är trygg. Och så går hon och äter (eller vad hon gör), för att sedan återkomma, och väcka sina små så att de får dia.
Ungtackor kan ibland "glömma" (inte helt och hållet, bara lite för länge) sina barn, och väldigt unga lamm (under en vecka gamla si så där) kan ibland "glömma bort att vakna", och inte söka efter mamma eller skrika efter mamma.
När kombinationen tacka som "glömmer" sina lamm, och "lamm som inte vaknar" inträffar, så kan ett lamm helt enkelt bara dö av näringsbrist utan att det blir några stora åthävor runt det.

Därför går jag runt i fårhuset och "petar upp" alla små lamm som ligger ner, när jag är där (med minst en timmes mellanrum), och verifierar att de har normalt beteende, och faktiskt går och diar. Detta gäller både tackor i box, och tackor som släppts ut.
Normalt beteende är: man "petar" på lammet som ligger, lammet reser sig och sträcker på sig, lammet söker upp mamma (som oftast är nära) och tar en slurk mjölk.
Om lammet inte gör som det borde (reser sig och diar), eller om mamma inte gör son hon borde (tar hand om lammet och erbjuder det att dia), så får tacka och lamm återbesöka en box, och jag kollar naturligtvis att det finns mjölk i juvret som det ska.
Ju äldre lammen är, desto mindre är risken att lammen inte vaknar av sig själva.
Och utav alla konstiga saker som kan inträffa med lammen, så är det här det mest onödiga skälet för varför lamm råkar dö.

 

[skogaliten]

Nu har jag just varit och boxat in en tacka med sina två nyfödda lamm. Tackan är född 2015, men det är hennes första lamm. En tacka och en bagge den här gången.
Hon tar väl hand om sina små, men jag har ändå hjälpt dem att dia, så kan den nya familjen få jobba själva under natten med anknytning och träna på att hitta rätt till spenarna. Jag ska ändå gå ut en gång till, om en timme eller så, titta till det hela, och förhoppningsvis så har hon släppt efterbörden, så att jag kan plocka bort den och lägga på ren torr halm i boxen.

jag har också hunnit ge en dos "Chevivit" (E-selen preparat med pumpspray som man ger efter första råmjölksmålet), och så passade jag på att väga lammen.
Bägge vägde 3,5 kg, och det är de hittills lättaste lammen, men när det dyker upp en trillingkull, eller när den ungtackan som är scannad med två lamm lammar, så kan det nog bli några ännu lättare.
De största tvåfödda hittills vägde 4,6 och 4,8, liksom den största enfödda.
Rasen är inte så storväxt, så det här är bra lammvikter.

 

[Migo]

Nu har jag just varit och boxat in en tacka med sina två nyfödda lamm. Tackan är född 2015, men det är hennes första lamm. En tacka och en bagge den här gången.
Hon tar väl hand om sina små, men jag har ändå hjälpt dem att dia, så kan den nya familjen få jobba själva under natten med anknytning och träna på att hitta rätt till spenarna. Jag ska ändå gå ut en gång till, om en timme eller så, titta till det hela, och förhoppningsvis så har hon släppt efterbörden, så att jag kan plocka bort den och lägga på ren torr halm i boxen.

jag har också hunnit ge en dos "Chevivit" (E-selen preparat med pumpspray som man ger efter första råmjölksmålet), och så passade jag på att väga lammen.
Bägge vägde 3,5 kg, och det är de hittills lättaste lammen, men när det dyker upp en trillingkull, eller när den ungtackan som är scannad med två lamm lammar, så kan det nog bli några ännu lättare.
De största tvåfödda hittills vägde 4,6 och 4,8, liksom den största enfödda.
Rasen är inte så storväxt, så det här är bra lammvikter.

Det var fina vikter på allmogelamm! Jag hade trillingar på NKS i våras som vägde knappa kilot vardera... inte lika imponerande!

 

[skogaliten]

Det var fina vikter på allmogelamm! Jag hade trillingar på NKS i våras som vägde knappa kilot vardera... inte lika imponerande!

Tack!
Jag tycker att den disciplin som jag tillägnat mig i utfodringen av de dräktiga tackorna genom "tackpengen", och alla hullkontrollerna som ingår där ger resultat.

Jag har verkligen gett den mängd grovfoder som behövts efter att ha räknat foderstat. Jag har också snabbkollat (utan att föra protokoll) hullet ett flertal gånger extra.
Eftersom jag portionerar ut grovfodret tre gångar dagligen, tar bort eventuella rester (resterna går till hästarna, två dräktiga ston och en åring), så kan jag ju se att det verkligen fungerar som det borde enligt teorin. Det är ju mycket svårare om man fodrar med hel bal.
Nästan allt blir uppätet, och det lilla som är kvar är grovt, mest stjälkar. Enligt beräkningarna, så behövde tackorna heller inget kraftfoder förrän fr.o.m. lamningen, men jag har ändå gett en minimal giva i några veckor för att vänja magarna.

 

[skogaliten]

Nu har det kommit två st "minilamm" från en ungtacka!

Ett tacklamm och ett bagglamm, de vägde 2,1 respektive 2,2 kg.

Mamman är väldigt duktigt och omtänksam, och lammen är pigga och livskraftiga.

Men de lär få bo på box ett lite längre tag än normaltiden, för alla andra lamm är ju dubbelt så stora, och det kan vara bra om de hunnit bli lite extra stadiga innan de hamnar i den stora gruppen.

Vi har en "storbox" också, förutom den stora ytan i fårhuset, där det ryms 2-3 tackor med lamm, där placerar vi familjer som av en eller annan anledning behöver lite extra tillsyn. Där kan de vara kvar några dagar, eller flera veckor vid behov. Trillingfamiljer, eller som de här "minilammen" kan få vara där., så att de får växa på sig.

I storboxen blir det inte lika mycket liv och kiv bland lammen, men det finns ändå utrymme så att det går att skutta en del. En bra övergångslösning, lammboxarna är ju ganska små om tackan måste vara kvar länge.

 

[Tonto]

Vart kan jag lära mig mer om får? Finns det några vettiga böcker att läsa?

Jag vill ha får och det finns plats för får, men jag vill lära mycket mycket mer innan jag börjar fundera allvarligt på att skaffa dom. Även om jag tänker att det ligger 1-2 år in i framtiden så är det lika bra att börja lära sig ordentligt nu.

 

[Migo]

Vart kan jag lära mig mer om får? Finns det några vettiga böcker att läsa?

Jag vill ha får och det finns plats för får, men jag vill lära mycket mycket mer innan jag börjar fundera allvarligt på att skaffa dom. Även om jag tänker att det ligger 1-2 år in i framtiden så är det lika bra att börja lära sig ordentligt nu.

Det finns en "bibel" som heter "Får". https://www.adlibris.com/se/bok/far-9789127117860

Annars kan jag rekommendera ett par grupper på facebook, "vi som har får" och "vi som har avels och produktionsfår"

 

[Tonto]

Det finns en "bibel" som heter "Får". https://www.adlibris.com/se/bok/far-9789127117860

Annars kan jag rekommendera ett par grupper på facebook, "vi som har får" och "vi som har avels och produktionsfår"

Tack så mycket!

 

[Pilot]

Har lite frågor som jag hade varit tacksam om någon tar sig tid att svara på

Går i tankarna om att köpa en bit mark, c:a 15 ha. 12 ha är tanken att ha djurhagar på, det är lövskog med mycket sly på. Tanken är att ha 8 hästar (max 10) och c:a 30 får. Har haft mycket olika sorters djur, men inte får.
Har däremot vänner och bekanta med får som jag kommer kontakta om det blir mer än på planeringsstadiet.
Funkar det med 12 ha och köra växelvist, eller är det för lite mark? Är det felsorts mark?
Min tanke är att köpa en mindre besättning får och utöka allt eftersom.
Kan ev. arrendera c:a 2,5 ha åker där jag kan så in lämpliga gräs-/ ängssorter för fåren att beta på sommaren.
Min tanke är att ha fyra hagar på c:a 3 ha var, dela upp hästarna i valack-/ stohagar och byta av på våren/ hösten och då ha fåren i de hagar som inte används.

 

[skogaliten]

Vart kan jag lära mig mer om får? Finns det några vettiga böcker att läsa?

Jag vill ha får och det finns plats för får, men jag vill lära mycket mycket mer innan jag börjar fundera allvarligt på att skaffa dom. Även om jag tänker att det ligger 1-2 år in i framtiden så är det lika bra att börja lära sig ordentligt nu.

Var bor du?

Vi (Fåravelsföreningen i Södermanland) kommer att ordna en nybörjarkurs, huvudsakligen om hantering av får (byggnader, foderhäckar, stående klippning m.m.) till hösten.

Den följs upp med en utfodringskurs (både betesplanering och utfodring på stall) som ska ordnas senare, och sedan går du en lamningskurs, sådana brukar vi ordna nästan varje år. Någon gång då och då, har vi träffar om t.ex. vallodling eller stängsling.

Bli gärna medlem i vår förening om du bor inom rimligt avstånd. Vi ordnar kurser och andra aktiviteter som passar för både nybörjare med enstaka får, hobbybesättningar, såväl som för dem som har fåren som levebröd.

I föreningen lär man känna folk som man kan få åka hem till på studiebesök, och skaffa sig "fårkompisar", som man kan ha kontakt med när man skaffat sig sina första får.

Våra kurser får man gå på även som Icke-medlem, men är man inte medlem får man betala mer.

Och så ska du köpa "Fårboken" som @Migo säger.

Facebooksidan "vi som har får", samt övriga får-relaterade sidor på facebook som jag hittat, vill jag snarare varna en nybörjare för.
En del goda råd ibland, men alldeles för mycket/många stolleråd och obelagda påståenden, och som nybörjare, så är det inte lätt att veta vad som är vettigt, och vad som är helknasigt.

 

[skogaliten]

Har lite frågor som jag hade varit tacksam om någon tar sig tid att svara på

Går i tankarna om att köpa en bit mark, c:a 15 ha. 12 ha är tanken att ha djurhagar på, det är lövskog med mycket sly på. Tanken är att ha 8 hästar (max 10) och c:a 30 får. Har haft mycket olika sorters djur, men inte får.
Har däremot vänner och bekanta med får som jag kommer kontakta om det blir mer än på planeringsstadiet.
Funkar det med 12 ha och köra växelvist, eller är det för lite mark? Är det felsorts mark?
Min tanke är att köpa en mindre besättning får och utöka allt eftersom.
Kan ev. arrendera c:a 2,5 ha åker där jag kan så in lämpliga gräs-/ ängssorter för fåren att beta på sommaren.
Min tanke är att ha fyra hagar på c:a 3 ha var, dela upp hästarna i valack-/ stohagar och byta av på våren/ hösten och då ha fåren i de hagar som inte används.

Ska du ha så mycket djur på dessa 12 hektar skogsbete, är min spontana tanke! Det räcker inte!
Var i landet är det?

Vad är det för djur det gäller?

Är det 30 tackor plus lamm (=90 st får framåt hösten), eller 10-12 tackor som tillsammans med sina lamm blir ungefär 30 st djur? Eller är det en grupp på 30 får som inte får lamm? Och om det ska bli lamm, hur får du tag i grovfoder till dem? Kanske ska du odla grovfoder till fåren på det där 2,5 hektaren istället för att beta, och se till hur många får grovfodret räcker? Två skördar behöver du nog om du ska få ihop vinterfoder till 15-20 får på 2,5 hektar, det kan också vara för lite, eller ge ett överskott.

Observera: det är mycket svårt att köpa grovfoder till får! Det finns inte någon fungerande marknad, som för nöt eller häst, utan man får odla själv, köpa det minst dåliga fodret som går att hitta, eller skaffa avtal med någon som odlar enligt ens behov.

Får (som får lamm) ska ha näringsrikt foder i både protein och energi, som är spätt och bladrikt, gärna med örter i, och vara utan rödklöver (vitklöver är helt ok).
Har du förresten tillgång till byggnader för uppstallning av fåren?

Är det unghästar eller vuxna lättfödda hästar?

Frågan är komplicerad men på sitt sätt lik mina marker. Jag har mest naturbeten (sådana där med "särskilda värden"), men det är inte frågan om rena "skogsbeten", utan mer om "hagar med enbuskar", enstaka träd, och på några håll lite mer trädbevuxna partier.

Jag har (tror jag dagsnoteringen är) 18 hektar betesmark, och det "räcker precis" till 6 st hästar (varav något sto med föl), och drygt 20 tackor med sina lamm.

Tänk på att om det är lamm till fåren, så behöver man många fållor, inte få och stora hagar. Men man kan ju skapa hagar som är lätta att dela av, så att man kan beta dem i delar.
Man behöver många fållor eftersom man "sorterar" fåren på olika sätt: bagglammen ska skiljas av från mammor och systrar så det inte blir tjuvbetäckningar, betet får inte bli förvuxet, avelsbaggarna behöver en egen hage när de inte går med sina söner, får som ska till slakt i en hage, får som är på betäckning i annan hage, det finns många olika behov som gör att det går åt många fållor till får.

Att växelbeta mellan hästar och fungerar annars finfint med en klok planering, men börja med liten mängd får, och bygg ordentliga stängsel! Sök bidrag för rovdjursavvisande stängsel på en gång!

 

[Tonto]

Var bor du?

Vi (Fåravelsföreningen i Södermanland) kommer att ordna en nybörjarkurs, huvudsakligen om hantering av får (byggnader, foderhäckar, stående klippning m.m.) till hösten.

Den följs upp med en utfodringskurs (både betesplanering och utfodring på stall) som ska ordnas senare, och sedan går du en lamningskurs, sådana brukar vi ordna nästan varje år. Någon gång då och då, har vi träffar om t.ex. vallodling eller stängsling.

Bli gärna medlem i vår förening om du bor inom rimligt avstånd. Vi ordnar kurser och andra aktiviteter som passar för både nybörjare med enstaka får, hobbybesättningar, såväl som för dem som har fåren som levebröd.

I föreningen lär man känna folk som man kan få åka hem till på studiebesök, och skaffa sig "fårkompisar", som man kan ha kontakt med när man skaffat sig sina första får.

Våra kurser får man gå på även som Icke-medlem, men är man inte medlem får man betala mer.

Och så ska du köpa "Fårboken" som @Migo säger.

Facebooksidan "vi som har får", samt övriga får-relaterade sidor på facebook som jag hittat, vill jag snarare varna en nybörjare för.
En del goda råd ibland, men alldeles för mycket/många stolleråd och obelagda påståenden, och som nybörjare, så är det inte lätt att veta vad som är vettigt, och vad som är helknasigt.

Jag bor i Nykvarn, så det låter väldigt intressant! Tack så mycket, jag ska kika närmare på det.