Vi är påväg att flytta till en större gård(familjegård) och äntligen kommer vi kunna skaffa får
tanken är att börja smått för eget bruk och sedan öka på eftersom och förhoppningsvis kunna få det som en liten extra inkomst om det visar sig vara våran grej. Har köpt mig boken "Får" och här ska sträckläsas
Hur många får har ni och hur många hektar mark går åt till bete och vinterfoder?
Vad kul att ni tänker er får!
För att svara på några av frågorna:
Hur mycket mark som går till bete och foderproduktion, beror både på markens beskaffenhet, och på fårrasen.
Förenklat, så kan man börja med att skilja på köttraserna (Texel, Suffolk, Oxford Down, Dorset, Leicester Dorper t.ex.), och lantraserna (Gotlandsfår, Gutefår, Finull, Ryafår, de olika allmogeraserna t.ex.).
Dessutom brukar många (de flesta) vars huvudsakliga produktion är att föda upp lamm för slakt, skapa korsningstackor mellan köttras och lantras (t.ex. Dorset/Finull) för att få ut de bästa av raserna genom heterosiseffekten (köttansättning+hög fertilitet) för att sedan ta ytterligare en ras (t.ex. Texel) för att få stabil avkastning i form av lamm med hög slaktkvalitet.
Sedan finns det en etablerad korsningsras som kallas för "Jämtlandsfår", där man tagit en köttraskorsning, och förfinat ullkvaliteten genom att korsa in Merinofår och Finullsfår. Dess egenskaper kan mest liknas vid en köttras med bra ull.
Lantraserna blir inte lika "köttiga" och stora som köttraserna, och dessutom så växer de i varierande grad (beroende på ras) långsammare än köttraserna, innan lammen uppnår en lämplig slaktvikt, men dessa får hålls ofta för skinnens skull (Gotlandsfår), för ullens skull, och/eller som landskapsvårdare.
Köttraserna är avlade för att lammen ska växa fort och ha mycket kött på kroppen, och behöver/vill ha bra beten, förutom till sintackor. Det handlar om beten som är mer åt åkermarkshållet, med insådd lämpligt betesblandning, återväxtvallar eller annat som ger dem goda förutsättningar att växa, därmed inte sagt att de inte äter örter eller sly, men de behöver kraftigare beten.
På motsvarande sätt behöver tackorna ha högkvalitativt foder, inklusive det som behövs i form av kraftfoder, och naturligtvis mineraler.
Lantraserna trivs, och växer enligt sina förutsättningar, på beten med örter och lövsly förutom gräs. Alltså fungerar de bra på traditionella naturbetesmarker, som är för magra för att köttrasfåren ska kunna utvecklas optimalt. De är helt enkelt anpassade till att gå på stora, något magrare betesmarker.
Även lantrasfåren behöver ett bra vinterfoder, kraftfoder och mineraler, men de är mindre till växten, så det går åt mindre foder, och ofta kan man klara sig väldigt långt på ett riktigt bra grovfoder, men det är nästan omöjligt att få fram ett så bra grovfoder så att behovet täcks vid lamning och digivning. Man kan säga att lantrasfåren är lättfödda, medan köttrasfåren är svårfödda.
Så hur stora beten man behöver, beror både på fårrasen, och vad det är för sorts beten man har.
Men oavsett ras, för att kunna låta betet vila (från parasiter) och växa tillbaka, så behöver man oftast 2-5 hektar till 6-10 tackor med lamm.
Betena behöver dessutom vara indelade i ett flertal fållor, eftersom man för de flesta raser (utom Gotlands- och Gutefår) absolut måste skilja av bagglammen från resten av flocken efter ca 3 månader för att inte få tjuvbetäckningar. Så enbart för att kunna skilja olika grupper med får åt, och för att låta betena vila, så behöver man (bör man ha) fler hektar än vad som egentligen går åt för att ätas upp.
Det fungerar bra att växelbeta mellan hästar och får. De äter upp varandras parasiter (dessa är olika) och sanerar efter varandra, och fåren betar dessutom upp runt/i hästarnas toaletter. Och så kan man rotera beten mellan de olika djurslagen, och därmed minimera parasittrycket trots att man inte har så många fållor som man "egentligen" skulle behöva.
Så här gör jag för att minska parasittrycket:
Den fålla som jag räknar med att mina lamm ska gå ut på först under våren, låter jag hästarna beta ner ordentligt i augusti-september, och så får en grupp får beta den hage där hästarna ska ut beta när det börjat växa....
För att få fram bra vinterfoder till fåren, så behöver man normalt skapa några vallar som är avsedda för att ge fårfoder. Hur stora arealer man behöver beror på avkastningen från vallen, och på fodrets kvalitet.
Vinterfodret till får som ska ge lamm, ska vara finbladigt/spätt, och ha både hög energi och högt proteininnehåll. För grovt foder (för högt fiberinnehåll, för grova stjälkar) kan inte ätas av fåren, utan sorteras bort och blir till spill.
Vallarna kan innehålla en blandning av finbladigare/spädare grässorter, baljväxter (vitklöver, kärringtand t.ex.), och smakliga örter (t.ex. kummin, svartkämpar). Men man bör avstå helt, eller ha mycket liten inblandning av rödklöver som innehåller naturligt östrogen, som med stor sannolikhet minskar fertiliteten. "Kofoder" eller "hästfoder" passar inte till får, däremot så passar "kalvfoder" (utan rödklöver).
Vallarna behöver skördas i tid (tidig 1:a skörd, månadskiftet maj/juni här hos mig), för att inte näringsvärdena ska gå ner för mycket och för att fodret inte ska för grovt, vilket gör att det är svårt att få fram hö som är "tillräckligt bra" ur näringssynpunkt. Har man minst ca 12-15 tackor är det bättre att göra ensilage, so iofs kan vara ganska torrt ("hösilage"), men som kan skördas tidigt.
Och så kan man ta en andra skörd på vallarna, där man endera tar den tidigt till fåren, eller låter det hela växa lite längre, och skapar "hästmat".
För mina ca 20-25 tackor, samt en del bagglamm som går till slakt först framåt jultid, så avsätter jag 30 rundbalar ensilage, samt 3-4 ton hö på småbal. Till strö avsätter jag 4-5 ton halm på småbal och 6-8 runbalar. Halmen delas med hästarna, och jag vet inte exakt hur mycket som används av respektive djurslag.
Höet används på vårkanten dels inne, men också ute, innan betena växer ordentligt, och det är för varmt för ensilage.
Men småbalshöet används också till hästarna, och det är nog så att hästarna äter upp det mesta av småbalshöet. Hästarna (som går på lösdrift) fodras huvudsakligen med egenproducerat hösilage eller rundbalshö under vintern, men inne i stallet använder jag småbalarna.
Jag har i dagsläget 25 hektar totalt, varav 7 hektar vall, som delas av hästar och får. Men mycket av denna mark är naturbeten med låg avkastning. Halm köper jag.
