Extrem klaustrofobi (långt)

[Fideli]

Ja, jag vet, ALLA hästar är klaustrofobiska, men här är det mycket mer än normalt…

Det är inte min häst, men jag hjälper en kompis med den. Hästen är 4 år, väldigt snäll och trevlig, alltid mån om att vara till lags, social, lättlärd, lugn och cool. Vet ej om något hänt hos uppfödaren när han var liten, men nuvarande ägarna har haft honom sedan han blev avvand och de hade försökt binda fast honom någon gång precis i början och då hade han blivit panikslagen och rest sig och slängt sig så de hade snabbt lossat grimskaftet och efter det vågade de inte binda fast honom igen, utan har lärt honom att stå still utan att vara fastbunden.

För några månader sedan skulle hästen lastas (han hade inte åkt transport sedan han kom till nuvarande ägarna och hade inte blivit lasttränad heller), uppfödaren var med och ”hjälpte till”, men det gick inget bra… Det blev hårdare och hårdare tag och hästen blev mer och mer upprörd och till slut gick han inte i närheten av transporten. Efter den incidenten gick det inte ens att få in honom i stallet, han var mycket misstänksam mot alla trånga utrymmen (och är fortfarande! Det är svårt att få in honom i ett främmande stall). Han gick på lösdrift med en väldigt stor och luftig lösdriftshall och där vågade han fortfarande gå in. Ägarna fick hjälp av en annan tjej med att träna att gå in i stallet, så det funkade igen, men transporten ville han inte gå i närheten av.

Jag har nu lasttränat honom jättemycket, väldigt lugnt och försiktigt, nästan helt utan press och det går nu att leda in honom i transporten eller stå kvar utanför och skicka in honom, det går att stanna honom halvvägs in, be honom ta ett steg bakåt, stanna och gå fram igen. Man kan leda in honom, lämna honom där och själv gå ut igen, man kan stå och borsta honom inne i släpet och han är lugn och avslappnad (han får mat inne i släpet, det har också varit mycket godis-belöning under hela träningen). MEN om man sätter fast bommen så blir det total-panik! När han märker att han inte kommer ut så blir han helt skräckslagen och slänger sig/slår mot bommen tills den går sönder och han kommer ut. Man kan utan problem leda in honom igen sedan, men han håller hela tiden koll bakåt och ser han att någon försöker stänga igen så slänger han sig ut.

Jag förstår ju att sakerna hänger ihop; han kan inte stå fastbunden, han kan inte bli instängd, han har också svårt att låta okända människor hålla fast fötterna på honom, alltihop är ju klaustrofobi-symptom. Jag gjorde några försök i början med att även träna att stå fastbunden, men han ryckte sönder grimman, grimskaftet, hakarna, bind-ringen, väggen, ja alltid finns det någon ”svag länk” som går sönder. Vid det här laget har han ju också lärt sig att det går att komma loss om man bara tar i ordentligt…

Det enda jag kan komma på när det gäller uppbindnings-problemet är; en kraftig halsring, en bogserlina och en stor tall! Men samtidigt så tror jag att han bara kommer bli så stressad att han till slut blir passiv och då är ju ändå inte problemet löst (mer än tillfälligt).

När det gäller transporten vet jag inte alls vad man kan göra nu… '
Jag fortsätter att träna lastning förstås och går in i släpet med honom nästan varje dag och han står så lugnt därinne och äter, och jag tränar att backa, stanna, gå fram, men jag vågar inte sätta fast bommen igen (just nu har jag ju heller ingen bom att sätta fast eftersom han sparkat sönder den).

Någon som har några idéer?
Jag börjar känna mig uppgiven och samtidigt tycker jag så himla synd om hästen, för man märker verkligen att han så hemskt gärna vill göra rätt, men han fixar helt enkelt inte att ”bli fast”.

 

[tuaphua]

Sv: Extrem klaustrofobi (långt)

Triggar han redan när du börjar fälla bommen eller då den redan är stängd?

Jag hade haft honom lös lastad med en lång lina genom skötardörren. Och den linan hade jag lagt som låtsasbom bakom hästen fram och tillbaks en miljard ggr tills den triggern släcks. Jag hade låtit hästen kasta sig. Ev hade jag nyttjat friktionen lite och gett hästen lite att dra i, utan att det för den skull tar stopp. För man kan inte hålla emot en häst. Däremot kan man ge dem lite jobbigare. Dock aldrig så det blir för mkt friktion så de ballar ur och får mer panik. Och bara hålla emot om jag redan påbörjat en sträckning som de går emot. Annars lös lina.Så fort hästen stannar tar jag hand om stoppet och lastar igen. Och jag skulle inte gå och smyga bakom den. Snarare sjunga och prata och låta där bak så den inte är bakskygg. Vill den ut - ja men ut då. Bara in igen på direkten. Håller man på länge nog så brukar de inse att det är enklare att bara stanna där inne, oavsett om vi lägger på bom eller liknande. Men jag lägger inte på en riktig bom som stoppar dem innan de är safe och står med bomslammer och annat. Jag tror inte riktigt på att "tvinga" dem hålla sig inne. Det kan få dem att ge upp visserligen. Men det brukar inte vara så att problemet fortsätter vara borta till nästa lastning. Om de ens går in igen normalt.

Det går ju inte att säga per internet hur man ska göra i en problemsituation då det varierar från häst till häst och situation till situation. Det beror ju på vad hästen triggar på. Men det där kan vara en grej värd att testa.

För att träna hästen att stå uppbunden hade jag gått runt ett slätt träd utan grenar i ögonhöjd och med ok underlag. Jag hade gått förbi det och snudd på hoppats att hästen väljer andra sidan. Gör hästen det hade jag hållit kvar trycket i grimskaftet och då hästen går framåt runt trädet hade jag gett efter. I början får man ge efter för minsta rörelse fram genom kroppen. De lär sig då söka comfort vid trädet. Vid trädet får de vara ifred iom eftergiften. Ge pauser då de gör rätt.
Det kan vara ett första steg mot att sen kunna binda upp.

En sån här häst hade jag dock kontaktat proffs om jag kände att jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera. Det finns ju just lastproffs/problemlösare.

Lycka till!

 

[Fideli]

Sv: Extrem klaustrofobi (långt)

Jag vet också att det är svårt att säga på internet hur man ska göra, när man aldrig sett hästen, men jag hoppas på några tips åtminstone...

Han bryr sig inte om att jag håller på med bommen, inte heller att jag sätter fast bommen, utan det är först när han backar mot den och inser att det är stopp där som han får panik. Och han backar inte heller direkt när man satt fast bommen utan kan stå lugnt ett bra tag innan han råkar ta ett steg bakåt och då upptäcker att det tar emot. Så man kan hinna sätta fast bommen och sedan ta bort den igen och då bryr han sig inte. Kanske också ska nämna att vi har tagit ur både mellanväggen och främre bommen, så släpet är helt tomt och han kan ju utan problem se bommen bakom sig, men det är först när han känner den med rumpan som paniken kommer.

Jag har aldrig smugit bakom honom utan tvärtom varit noga med att stampa omkring, slamra med bommen osv, tom "tappat" bommen med flit på golvet bredvid hästen och på lämmen bakom honom (han är alltså inte bakskygg alls). Jag har också passat på att lastträna när snickarna har hållt på med cirkelsågen eller motorsågen precis utanför transporten, just för att det ju måste gå att lasta i alla situationer. Men det är som sagt en väldigt cool häst, så sådana saker har aldrig bekymrat honom. Själva lastträningen har ju gått så himla bra, och han har varit så avslappnad inne i släpet, så jag blev verkligen helt handfallen när han fick så´n panik när bommen var på plats...

Jag har också rekommenderat ägarna att ta hjälp av någon som är riktigt duktig på sånt här, har även gett dem ett par namn, men tyvärr har de inte råd att anlita någon. De har även barn och ett par andra hästar, så de har inte riktigt tid med den här heller, så helst vill de sälja honom eller låna ut på foder, men det är ju inte så lätt när han inte går att transportera...

Skönt att höra ditt tips om att använda lina som bom, för det var precis vad jag tänkt göra nu! I början bara hålla linan mot rumpan och inte hålla emot alls när han backar för att sedan successivt, när han är lugn och avslappnad med det, börja hålla emot lite försiktigt och givetvis berömma jättemycket när han tar ett steg framåt. Jag hoppas då att han inser att det inte är så farligt när något trycker mot rumpan och sedan får man ju försöka ta med det in i släpet, så att han både kan stå i släpet och ha tryck mot rumpan samtidigt utan att få panik.

Nu har det faktiskt gått riktigt bra att ha honom fastbunden de senaste dagarna, så det problemet håller kanske på att lösa sig ändå, bara med vanlig, daglig hantering.