paradiset
Trådstartare
Min hund ( av vad jag sett och hört ) påminner VÄLDIGT mycket om lagottos. Han är en korsning mellan pudel och engelsk cockerspaniel. Mormor är storpudel, bakom mamman finns nakenhund oxå...pappan som är 50/50 cocker mellanpudel kommer från spanien. Men detta är väl egentligen oviktigt eftersom mentaliteten kan bli hursom.
Jag upplever min hund som väldigt komplex! Han vill vara till lags och älskar att jobba ( iallafall för godis ) samtidigt är han så lättstressad och blir blockerad vid minsta åsyn av andra hundar och då käftar han vid tillsägelse och är inte alls vek! Då SKA han få sin vilja fram och är jättenvis! T ex tar jag min hand lugnt runt hans nos så tystnar han men först käftar han emot, dvs han är inte så foglig att han bara finner sig i min lugnande tillsägelse direkt! Han gapar med ett skall som har en fruktansvärd frekvens som låter som ett stressat/uppjagat skall blandat med förväntan!
Han drar i kopplet trots alla möjliga mjuka metoder och en del mer bestämda metoder. Provat det mesta under långa perioder i 1 års tid. Det enda som fungerar är halsbandet under hakan då vips, bredvid mig utan att dra och med fokus på MIG, följer MIG.
Jag vill kunna motivera min hund utan godis! Men han blir så blockerad att varken godis eller bus eller leksaker står emot andra hundar. Egentligen är jag tveksam till vad som driver honom, jag tror inte det är enbart att han vill leka. När han kör sitt RACE runt i en hage eller om han inte kommer på inkallningen på kursen så är han som i trans, han hör inte eller bryr sig inte om mina rop även om jag är glad och gör lekinviter!
När vi går förbi rasthagen drar han som en oxe och skiter i mig totalt!
När det ringer på dörren är han oxå helt blockerad! Han kan rusa vrålskällandes från ett annat rum helt rabiat!
NU till vad jag gjort.
Försökt hitta en balans i träning, hjärn träning som sök och klicker med shejping. Inne går bra men ute är han blockerad.
Jobbat med mina reaktioner och MIN stress. Hunden är redan lugnare.
Hemma hos oss bor det 3 barn. 7 åringen och 4½ åringen har många kompisar och är ute på gården hela dagarna och leker. De ringer ofta på porttelefonen eller dörren. Min man ringer ofta på mobilen och ja jag blir väldigt stressad av detta och det har hunden känt! Så jag tar tid på mig går dit lugnt, talar lugnt osv. Det är bättre redan! När det ringer på porttelefonen så var den trasig ett tag, man hörde inget. Då gick jag till fönstret och pratade. Då står hunden bredvid och lägger sig i och skäller upphetsat. Detta har blivit bättre jag är lugn och ber om lugn från hundens sida. Skällandet är liiite bättra på ringklockan men inte mycket. För att avdramatisera ytterdörren en aning har vi grind för hallen. Annars tyvärr finns det ingen chans vi hinner till dörren före hunden. Vi vill få honom att förstå att det är VÅR dörr, VÅRA gäster/inkräktare och VÅRT problem. Men han vägrar ge sig.
Han tar för mycket egna initiattiv, skiter i mig och samtidigt är han definitivt inte mogen att göra så mycket efter eget huvud han behöver veta att han har mitt stöd men han litar inte på mig!
Han är inte rädd för mig han sitter princip nästa I mitt knä och gosar varje dag, putter upp märgbenet under näsan på mig och har inget resursförsvar allt. När man fodrar står han på betryggande avstånd och äter inte förrän jag avlägsnar mig och säger varsegod. Sådan har han varit sedan allra första dagen hos oss!
Samtidigt är han en riktigt mysig hund när han visar den sidan, latmask, sover sig igenom barnvrål och annat ( inomhus ) gosig, mjuk och glad. Kan umgås med ALLA hundar. Men ute är han inte trygg! Jag har ju barn och jag vill kunna ta med mig hunden ut på lekplatsen sätta honom på lämplig plats i skuggan så han kan vara ute och slippa vara ensam. Men även om vi är på samma välkända plats och endast mina barn ofta så är han INTE trygg. Han skäller och darrar. När jag säger åt honom kan han darra alltså. Oftast sitter han inte ens utan står upp. Hur gör man????
Jag upplever min hund som väldigt komplex! Han vill vara till lags och älskar att jobba ( iallafall för godis ) samtidigt är han så lättstressad och blir blockerad vid minsta åsyn av andra hundar och då käftar han vid tillsägelse och är inte alls vek! Då SKA han få sin vilja fram och är jättenvis! T ex tar jag min hand lugnt runt hans nos så tystnar han men först käftar han emot, dvs han är inte så foglig att han bara finner sig i min lugnande tillsägelse direkt! Han gapar med ett skall som har en fruktansvärd frekvens som låter som ett stressat/uppjagat skall blandat med förväntan!
Han drar i kopplet trots alla möjliga mjuka metoder och en del mer bestämda metoder. Provat det mesta under långa perioder i 1 års tid. Det enda som fungerar är halsbandet under hakan då vips, bredvid mig utan att dra och med fokus på MIG, följer MIG.
Jag vill kunna motivera min hund utan godis! Men han blir så blockerad att varken godis eller bus eller leksaker står emot andra hundar. Egentligen är jag tveksam till vad som driver honom, jag tror inte det är enbart att han vill leka. När han kör sitt RACE runt i en hage eller om han inte kommer på inkallningen på kursen så är han som i trans, han hör inte eller bryr sig inte om mina rop även om jag är glad och gör lekinviter!
När vi går förbi rasthagen drar han som en oxe och skiter i mig totalt!
När det ringer på dörren är han oxå helt blockerad! Han kan rusa vrålskällandes från ett annat rum helt rabiat!
NU till vad jag gjort.
Försökt hitta en balans i träning, hjärn träning som sök och klicker med shejping. Inne går bra men ute är han blockerad.
Jobbat med mina reaktioner och MIN stress. Hunden är redan lugnare.
Hemma hos oss bor det 3 barn. 7 åringen och 4½ åringen har många kompisar och är ute på gården hela dagarna och leker. De ringer ofta på porttelefonen eller dörren. Min man ringer ofta på mobilen och ja jag blir väldigt stressad av detta och det har hunden känt! Så jag tar tid på mig går dit lugnt, talar lugnt osv. Det är bättre redan! När det ringer på porttelefonen så var den trasig ett tag, man hörde inget. Då gick jag till fönstret och pratade. Då står hunden bredvid och lägger sig i och skäller upphetsat. Detta har blivit bättre jag är lugn och ber om lugn från hundens sida. Skällandet är liiite bättra på ringklockan men inte mycket. För att avdramatisera ytterdörren en aning har vi grind för hallen. Annars tyvärr finns det ingen chans vi hinner till dörren före hunden. Vi vill få honom att förstå att det är VÅR dörr, VÅRA gäster/inkräktare och VÅRT problem. Men han vägrar ge sig.
Han tar för mycket egna initiattiv, skiter i mig och samtidigt är han definitivt inte mogen att göra så mycket efter eget huvud han behöver veta att han har mitt stöd men han litar inte på mig!
Han är inte rädd för mig han sitter princip nästa I mitt knä och gosar varje dag, putter upp märgbenet under näsan på mig och har inget resursförsvar allt. När man fodrar står han på betryggande avstånd och äter inte förrän jag avlägsnar mig och säger varsegod. Sådan har han varit sedan allra första dagen hos oss!
Samtidigt är han en riktigt mysig hund när han visar den sidan, latmask, sover sig igenom barnvrål och annat ( inomhus ) gosig, mjuk och glad. Kan umgås med ALLA hundar. Men ute är han inte trygg! Jag har ju barn och jag vill kunna ta med mig hunden ut på lekplatsen sätta honom på lämplig plats i skuggan så han kan vara ute och slippa vara ensam. Men även om vi är på samma välkända plats och endast mina barn ofta så är han INTE trygg. Han skäller och darrar. När jag säger åt honom kan han darra alltså. Oftast sitter han inte ens utan står upp. Hur gör man????
