danilo
Trådstartare
Min medryttarhäst kanske kanske måste bort. Han är en kille inte helt utan problem (inget större självförtroende) som inte pasar med så många ryttare och heller inte att flyttas mellan olika stall (tror vi åtminstone).
Han har de senare åren gått från att vara en skiträdd liten hare till att nu komma förbi många läskiga saker, bara man kan ta det på rätt sätt som ryttare. Men det är en lång väg kvar för att få honom helt säker i t.ex. trafik, och mycket beror förstås på förtroende.
Ägaren har inga stora förhoppningar om att hitta en köpare som passar i ridning, sinne, stall och som vill behålla honom hela livet. Ofta får ryttare problem med honom snart, speciellt när han ska ridas själv. Alternativen som finns kvar är alltså: avlivning eller att jag skulle ta honom.
Jag studerar till att bli lärare, och har ca 3 år kvar. De åren kommer jag att bo på två olika ställen, först Arvika och sen på än så länge obestämd ort. Det innebär förstås att jag har dålig ekonomi och inte vet vilken livssituation jag kommer att ha (tid, stall i närheten o.s.v.). Jag kan tänka mig att ta honom i ett år för att pröva (har bara ridit honom 4 månader än). Då skulle jag lägga ner tid på att få honom säker med mig, kanske försöka träna honom i western vilket jag tror skulle vara bra för honom. Men sen vet jag alltså inte hur mitt liv ser ut.
Nu behöver jag HJÄLP av er duktiga hästmänniskor!
Jag har aldrig haft häst tidigare, och därför skulle han i sådana fall stå i något stall som fixar ut- och insläpp och som kan hjälpa till mycket. Jag skulle också behöva ekonomisk hjälp från ägaren. Tror ni att det skulle funka? Vad har ni för egna erfarenheter?
Ni med erfarenhet av liknande "enmannahästar" , tror ni att det kan fungera? Kan han bli bättre med sitt självförtroende och sina problem? Eller kan den långa flytten (20 mil eller nåt?) med nya kompisar, stall, rutiner etc knäcka honom?
Han har de senare åren gått från att vara en skiträdd liten hare till att nu komma förbi många läskiga saker, bara man kan ta det på rätt sätt som ryttare. Men det är en lång väg kvar för att få honom helt säker i t.ex. trafik, och mycket beror förstås på förtroende.
Ägaren har inga stora förhoppningar om att hitta en köpare som passar i ridning, sinne, stall och som vill behålla honom hela livet. Ofta får ryttare problem med honom snart, speciellt när han ska ridas själv. Alternativen som finns kvar är alltså: avlivning eller att jag skulle ta honom.
Jag studerar till att bli lärare, och har ca 3 år kvar. De åren kommer jag att bo på två olika ställen, först Arvika och sen på än så länge obestämd ort. Det innebär förstås att jag har dålig ekonomi och inte vet vilken livssituation jag kommer att ha (tid, stall i närheten o.s.v.). Jag kan tänka mig att ta honom i ett år för att pröva (har bara ridit honom 4 månader än). Då skulle jag lägga ner tid på att få honom säker med mig, kanske försöka träna honom i western vilket jag tror skulle vara bra för honom. Men sen vet jag alltså inte hur mitt liv ser ut.
Nu behöver jag HJÄLP av er duktiga hästmänniskor!
Jag har aldrig haft häst tidigare, och därför skulle han i sådana fall stå i något stall som fixar ut- och insläpp och som kan hjälpa till mycket. Jag skulle också behöva ekonomisk hjälp från ägaren. Tror ni att det skulle funka? Vad har ni för egna erfarenheter?
Ni med erfarenhet av liknande "enmannahästar" , tror ni att det kan fungera? Kan han bli bättre med sitt självförtroende och sina problem? Eller kan den långa flytten (20 mil eller nåt?) med nya kompisar, stall, rutiner etc knäcka honom?