Era häst- och ridolyckor

Fisken

Trådstartare
Rubriken säger väl det mesta ;)
Jag vill veta om era olyckor i hästvärlden och om ni skadade er genom dem eller om det bara var obehagligt att vara med om
(En avramling, en hanteringsmiss osv, hästar är trots allt stora djur)
Fick ni bestående men? (Psykiska och/eller fysiska)
Hur kom ni tillbaka?
Om det finns filmer eller bilder av era avramlingar etc så dela gärna med er! (Kanske i en spoiler då eftersom många kan vara känsliga)
Nu vill jag veta varför man ska ha hjälm i alla lägen och kanske en säkerhetsväst också! :D

(Jag tror att tråden ligger rätt, om inte så vill jag gärna att den flyttas till där den hör hemma)
 
Min värsta avramling hände när jag red barbacka på en frusen äng med lite snö och isfläckar. Hästen bockade i galoppen så jag tappade balansen och knep åt med benen, vilket ledde till flera bockar. Till slut får han iväg mig som en katapult, rakt upp och rakt ner. Landade på knäna, studsade uppåt och ändrade riktning och landade på näsan och knäckte ryggen bakåt. Jag trodde jag skulle dö av den smärtan. :nailbiting: Jag såg stjärnor och kunde inte röra mig. Efter en stund kom hjälp och jag tog mig upp. Som tur är klarade jag mig undan med bara mjukdelsskador och en näsfraktur! Kunde inte gå ordentligt på 7-8 veckor men fick inte några bestående men. Förutom att jag fortfarande får inre blödningar i knäna ibland. Hjälmen räddade i detta fallet min näsa från att bli helt platt! Och säkert sparade den mig en skallfraktur..

En annan gång var när jag skulle sitta upp på min häst. En vanlig dag, men han känns lite spänd. Jag sitter upp ändå, men hinner precis svänga benet över baken när han kastar sig iväg i fullt sken. Hamnar bakom sadeln varpå hästen börjar bocka i farten. Han styr mot ett staket vilket han inser alldeles för sent så han gör en 180 graders vändning varpå jag flyger av i gruset och rullar in i staketet. Tack vare att jag rullade så gjorde jag knappt illa mig, men jag fick en stor rädsla med mig som gjorde att jag inte vågade sitta upp. Benen blev spaghetti och pulsen steg till 180 när jag skulle försöka. Efter 6 månader ungefär med träning på snälla hästar ihållna av dess ägare så gick rädslan över och nu är jag inte längre rädd att sitta upp ens på min egen. Rädslan var jobbigare att hantera än att inte kunna gå, och tog nästan knäcken på mig. :( Jag är så glad att jag kom över den!
 
Min värsta avramling hände när jag red barbacka på en frusen äng med lite snö och isfläckar. Hästen bockade i galoppen så jag tappade balansen och knep åt med benen, vilket ledde till flera bockar. Till slut får han iväg mig som en katapult, rakt upp och rakt ner. Landade på knäna, studsade uppåt och ändrade riktning och landade på näsan och knäckte ryggen bakåt. Jag trodde jag skulle dö av den smärtan. :nailbiting: Jag såg stjärnor och kunde inte röra mig. Efter en stund kom hjälp och jag tog mig upp. Som tur är klarade jag mig undan med bara mjukdelsskador och en näsfraktur! Kunde inte gå ordentligt på 7-8 veckor men fick inte några bestående men. Förutom att jag fortfarande får inre blödningar i knäna ibland. Hjälmen räddade i detta fallet min näsa från att bli helt platt! Och säkert sparade den mig en skallfraktur..

En annan gång var när jag skulle sitta upp på min häst. En vanlig dag, men han känns lite spänd. Jag sitter upp ändå, men hinner precis svänga benet över baken när han kastar sig iväg i fullt sken. Hamnar bakom sadeln varpå hästen börjar bocka i farten. Han styr mot ett staket vilket han inser alldeles för sent så han gör en 180 graders vändning varpå jag flyger av i gruset och rullar in i staketet. Tack vare att jag rullade så gjorde jag knappt illa mig, men jag fick en stor rädsla med mig som gjorde att jag inte vågade sitta upp. Benen blev spaghetti och pulsen steg till 180 när jag skulle försöka. Efter 6 månader ungefär med träning på snälla hästar ihållna av dess ägare så gick rädslan över och nu är jag inte längre rädd att sitta upp ens på min egen. Rädslan var jobbigare att hantera än att inte kunna gå, och tog nästan knäcken på mig. :( Jag är så glad att jag kom över den!

Oj hjälp! Läskigt värre ju!
Vilken tur ändå att allt ändå gick bra med dig, fast nog hade det kunnat få gå bättre alltid /:
Men i slutändan verkar set ha gått bra iallafall och det är ju huvudsaken
 
Jag red på en basjkir i westernsadel och han gjorde nåt sidoskutt så jag åkte på sidan av hästen som en ungersk tivoliryttare:D. Kunde inte ta mig upp så ner var enda alternativet. Hästen stannade inte så jag fick bestämma mig själv när jag skulle släppa i farten. Dunsade ner och slog i huvudet och kunde inte röra mig så jag tänkte att här slutar min ryttarkarriär långt ute i skogen. Alla satt kvar på sina hästar och undrade när jag skulle resa mig , kanske. Till slut kom turledaren och undrade, så småningom kunde jag börja rör på tårna och uppåt. Sen tvingade hen upp mig på hästen för det var för långt hem att gå :confused:. SEn körde jag hem 10 mil också :down: fast jag hade bra ont i revben och bröstbenet. Efter nån vecka red jag som vanligt min egen häst. Ingen hjärnskakning heller vad jag kunde förstå. Kunde ha slutat hur illa som helst.
 
Oj hjälp! Läskigt värre ju!
Vilken tur ändå att allt ändå gick bra med dig, fast nog hade det kunnat få gå bättre alltid /:
Men i slutändan verkar set ha gått bra iallafall och det är ju huvudsaken
Ja jag måste ändå säga att jag hade tur båda gångerna! Men jag skulle aldrig sätta mig upp på en häst utan hjälm. :nailbiting: Första tiden efter uppsittningsolyckan hade jag säkerhetsväst på också, även om jag bara skulle skritta. Nu känner mig tryggare så säkerhetsvästen ligger oftast på hyllan numera. :angel:
 
Jag red på en basjkir i westernsadel och han gjorde nåt sidoskutt så jag åkte på sidan av hästen som en ungersk tivoliryttare:D. Kunde inte ta mig upp så ner var enda alternativet. Hästen stannade inte så jag fick bestämma mig själv när jag skulle släppa i farten. Dunsade ner och slog i huvudet och kunde inte röra mig så jag tänkte att här slutar min ryttarkarriär långt ute i skogen. Alla satt kvar på sina hästar och undrade när jag skulle resa mig , kanske. Till slut kom turledaren och undrade, så småningom kunde jag börja rör på tårna och uppåt. Sen tvingade hen upp mig på hästen för det var för långt hem att gå :confused:. SEn körde jag hem 10 mil också :down: fast jag hade bra ont i revben och bröstbenet. Efter nån vecka red jag som vanligt min egen häst. Ingen hjärnskakning heller vad jag kunde förstå. Kunde ha slutat hur illa som helst.
Var det en turridning? Får jag fråga vart isåfall?
Usch ja
Men tur att det gick bra!
 
Jag har en förmåga att ramla på huvudet när jag ramlar av! När jag var tolv ramlade jag av på en grusväg i galopp, skrapade upp halva ansiktet. Har ännu en sten kvar i kinden, mamma sjukyrra tyckte inte att vi behövde åka iväg men såhär i efterhand hade det nog varit bra och fått lite mer hjälp.
En annan gång när jag landade på huvudet så skrittade jag på lång tygel i solen, det var påväg att bli vår. Backen var frusen men hade tinat nån dag innan så gruset under isen hade kikat fram. Hästen blir rädd för nåt, hoppar till, går ner på framknä och jag flyger av över huvudet, landade på hakan. Fick åka till akuten och sy 14 styg. Konstigt nog klarade sig både tänder och nacke! Och vantarna, tog inte alls emot med händerna så vantarna var inte ens skitiga...
 
Fick en bom mellan frambenen och stöp. Jag landade på mage och hann tänka" det gick ju rätt bra".

Sen kom hästen voltandes efter och landade med rumpan över mitt bäcken.

Nästa grej jag tänker är "hon sprattlar, jäklar, jag ligger nog under". Hästen i fråga var dock fantastisk och insåg det själv och slutade röta sig, kompisar sprang fram och slet fram mig. Jag insåg att det var nog klokt att ligga stilla. Beordrade vännerna att ta av mig stövlarna, dom skulle inte klippas!

Fick lite morfin i ambulans, väl framme bad dom mig bedöma hur ont jag hade på en skala 1-10 och jag gissade på 6-7. Dom sa att jag skulle sova över och åka hem dagen efter. Och så sydde dom mina läppar, hade svårt rejäla sår full i grus.

På natten skulle jag upp och kissa, jag gick upp, gick tre-fyra steg och sa sen till sjuksköterskan att vi fick avbryta.

Förvånad läkare röntgade dagen efter. Två frakturer i bäckenet och en spricka i ryggen.

Tio veckors sjukskrivning. Efter tre klättrade jag upp barbacka via rullatorn.. :rofl: men red nog inte på 6-8 veckor "på riktigt".

Inga men. Hästen var lite halt någon dag.
 
camiriskrasch3_4fed5c7bddf2b341a2000f96_4feff8e29606ee2e0a000b44.webp
 
Jag upptäckte senare att jag tog en selfie. Jag undrade nämligen var blodet kom ifrån :p vet inte hur man gör en spoiler..
376806_10150913362207285_1076080859_n_4feff8ddddf2b3601f000be9.webp
 
Hästen och jag hamnade snett i landningen efter ett extremt lågt litet hinder på framhoppningen till en träning. Det var första skuttet för dagen. Jag trodde hon skulle gira för ett annat hinder som vi kom ganska nära, det tyckte inte hästen och fortsatte rakt fram. Det gjorde ju inte riktigt jag då, utan trillade med underbenet som stötdämpare rakt ner på foten till hinderstödet.

Jag lämnade den träningen i ambulans. Båda benen i höger underben var av, det blev en komplicerad operation, och jag kunde inte ens gå till skolan helt normalt förrän efter tre månader. Många tycker att "du bröt ju bara benet" men det var verkligen en besvärlig historia rent fysiskt, och psykiskt tog det evigheter innan jag kom över det. Helt har jag inte kommit över det än, trots att det har gått över tio år, för hoppningen har aldrig blivit vad den var innan. Dessutom klarade jag inte ens av att gå på toa själv under de första veckorna, jag var arton år, skulle precis ta körkort, och istället fick jag ha barnvakt och be om hjälp för att kunna kissa. Det var hemskt.

Nu har det som sagt gått tio år (elva i höst), de största menen fysiskt är att jag skär mig varje gång jag rakar benen för att skruvarna sticker ut, jag får ont av väderomslag och har svårt att ligga på knä. Kan inte ha skor i stil med converse, för de slutar precis vid den där jäkla skruven. Annars var det stora problemet i efterhand vad det gjorde med psyket. Jag har lätt kontrollbehov, och det här var helt och hållet mitt eget fel, en sekund av tappad koncentration och allt som betydde något var helt sönderslaget. Det tog hårt. Jag kan sakna hoppningen ibland, men jag får nästan panik om hindren blir högre än 50 cm. I början klarade jag inte ens av att rida över cavaletti.

Innan det hände var jag ung och dum och fåfäng och struntade i säkerhetsvästen för att jag tyckte att jag såg så klumpig ut med den. Något positivt som kom ut av eländet var väl att jag insåg att den var rätt bra att ha.
 
Jag har landat på knä en gång då hästen hoppade oväntat åt sidan. Vi hade rätt bra fart för mitt lårben gick rakt av.
7 år senare är jag fortfarande ojämn och har ont ibland.
 
Ridskolehäst med tråkig attityd på hopplektion, bjöd mot hindret men tvärnitade i upphoppet. Jag åkte rätt in med ryggen före och böjdes bakåt över bakre bommen på oxern. Blev förlamad under midjan i landningen. Ambulans till sjukhuset.

Väl på akuten började känslan återvända, röntgen visade fraktur på ländkota och komprimerade diskar. Troligen hade jag fått en allvarlig nervinklämmning i själva böjen över bommen. Fick gå med helkorsett i gjuten plast över sommaren (detta var i maj). Kul student. Inte.

Några år senare åkte jag av en skenande, bockande häst som fick kasta sig för ett hinder. Åkte av i hindret och skadade bröstryggen med tre förstörda diskar som resultat. Bägge skadorna spökar mycket för mig nu 45+ år och det är väl sannolikt att jag inte håller till pensionen.
 
Min värsta avfallning kommer här


Kommer inte ihåg så mycket egentligen mer än att jag först trodde att jag skulle kunna gå ut ur ridhuset själv efteråt...det kunde jag inte:nailbiting:
 
Min värsta avfallning kommer här


Kommer inte ihåg så mycket egentligen mer än att jag först trodde att jag skulle kunna gå ut ur ridhuset själv efteråt...det kunde jag inte:nailbiting:
Men :nailbiting: vad hände egentligen?! Du skrev att du inte minns mycket men minns du vad som hände efter och så? Spänd häst?
Var det tränaren som klappade händerna? Varför? :o
Blev du trampad? Ser ut som du blir det på magen typ
Ajajajaj
 
Var ute och körde min i vanliga fall bombsäkra ponny. Någon tyckte det var en bra idé att kasta en smällare på hästen. Han får panik, kastar sig runt i galopp (med vagn bakom), kraschar in i och knäcker en lyktstolpe med mig emellan.
Selen gick isär så hästen kom loss och blev infångad av förbipasserande. Det var vid ett naturbruksgymnasium så vi fick låna en sele och körde hem igen. Jag har inget minne av det men på något sätt kom vi tillbaka till stallet, selade av och fick ut häst i hagen igen. Sen satte jag mig på cykeln, lämnade tillbaka selen och cyklade till akuten där de konstaterade hjärnskakning och en spricka i nacken.

Ponny var helt utan men, han är fortfarande säker och en underbar körhäst.
Det konstigare tycker jag är att de på skolan skickade iväg mig själv utan att ha en aning om vart jag skulle, hur långt och hur skadad jag var. Eller hästen för den delen. Att de ens satte honom i vagn så direkt efter! De måste ju märkt att jag var helt väck.

Jag har fortfarande lite problem med nacken, får lätt spänningar och har ofta huvudvärk.
 
Men :nailbiting: vad hände egentligen?! Du skrev att du inte minns mycket men minns du vad som hände efter och så? Spänd häst?
Var det tränaren som klappade händerna? Varför? :o
Blev du trampad? Ser ut som du blir det på magen typ
Ajajajaj

Mycket speciell häst som jag hade på tillredning en period. Blev ett antal otäcka avramlingar på honom men bara denna som fastnade på film.
Han kunde kännas fantastisk o plötsligt bara få världens psykbryt.
Tilläggas bör att under träningen på filmen hade vi hoppat muren flera gånger innan han gjorde detta.
Jag är rätt övertygad om att det var nåt riktigt knas med den där hästen, men det ville ägarna inte lyssna på så då fick dom ta tillbaka den.
Ah blev trampad lite här o där men mest kommer jag ihåg att det gjorde ont på låret o nedre delen av magen
 
Lastningsolycka. Hästen backade lugnt ut när jag stod på fel sida om bommen och med armarna över bommen. När hästen kände att hon satt fast började hon dra. Fingrarna klämdes åt i den longerlina jag använde och fingrarna blev avdragna och hängde i senorna. Nästan inget blod direkt men de gick inte att sätta tillbaka. Otroligt vilka skador det kan bli utan att det egentligen händer något drastiskt. Detta hände 2005 och jag lever ett helt vanligt liv med jobb och hästar.Får dock nästan panik när man ser hur Tobbe på Ponnyakuten, lindar grimskaftet flera varv runt handen pch sedan "drar"in ponnyn i transporten..Numer har jag alltid grimskaftet liggandes i en 8:a i handen, för att minimera risken att fastna. Och longerlina vid lastning (att använda som "grimskaft") är helt otänkbart..
 

Bifogade filer

  • 1521307616370733916555.webp
    1521307616370733916555.webp
    393,5 KB · Visningar: 170
Lastningsolycka. Hästen backade lugnt ut när jag stod på fel sida om bommen och med armarna över bommen. När hästen kände att hon satt fast började hon dra. Fingrarna klämdes åt i den longerlina jag använde och fingrarna blev avdragna och hängde i senorna. Nästan inget blod direkt men de gick inte att sätta tillbaka. Otroligt vilka skador det kan bli utan att det egentligen händer något drastiskt. Detta hände 2005 och jag lever ett helt vanligt liv med jobb och hästar.Får dock nästan panik när man ser hur Tobbe på Ponnyakuten, lindar grimskaftet flera varv runt handen pch sedan "drar"in ponnyn i transporten..Numer har jag alltid grimskaftet liggandes i en 8:a i handen, för att minimera risken att fastna. Och longerlina vid lastning (att använda som "grimskaft") är helt otänkbart..
Helsike :O
Kan jag få en bild framifrån också? Så man ser handflatan? Och gärna sidan också, bara nyfiken på hur det ser ut
Guuuu va obehagligt att vara med om något sånt men en himla tur att ”bara” fingrarna fick stryk och inte hela armen
Måste gjort hemskt ont! :nailbiting:
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
13
· Visningar
1 377
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 563
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 093
Senast: Lavinia
·
Anläggning En sak som jag tycker borde debatteras mer är utevistelse och hagar. Jag vet ett antal stall som fortfarande bara har typ fyra timmars...
6 7 8
Svar
141
· Visningar
10 189
Senast: Linda_A
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp