Ensam hemma?

iNHALE

Trådstartare
Brukar inte hänga här då barn inte är något som är aktuellt för mig just nu, men jag tror att min fundering passar bäst här för en gångs skull.

Hur gamla tycker ni att barn ska vara innan dem får lov att vistas hemma ensamma en kväll? Ponera att barnet inte behöver laga mat själv (använda spis/ugn) utan möjligen bara värma något i micron, om ens det, och att barnet inte har någon form av funktionshinder eller liknande, verken fysiskt eller mentalt.

Anledningen till min undran är att jag idag blev klagomur åt en vänn som beklagade sig över att han inte kunde åka hem till några kompisar då han var tvungen att vara hemma och vara barnvakt åt sin lillebror som är 13-14 år då föräldrarna skulle vara iväg under kvällen. Min första instinktiva tanke var att en kille som är 13-14 och normalskapt borde väl i rimlighetens namn kunna vara ensam hemma en kväll, eller? Jag har träffat honom ett antal gånger och han är absolut inte typen som hittar på diverse olämpligheter så fort man vänder ryggen till.

VIlken ålder tycker ni det är rimligt att betro ett normalskapt barn med att vara ensam hemma under några timmar en kväll?
 
Jag var nog själv hemma dagtid när jag var runt 5-6 år. Kvällstid har jag väldigt sällan varit själv (mamma som aldrig gått hemifrån typ). Men tror nog att jag kan minnas att jag var själv vid 12-13 år.
 
Nu var väl inte min mamma någon hönsmamma direkt och jag var hemma själv ibland från jag var 7-8 år.
Jag fick även gå till dagis själv när jag var 4-5 år gammal och det var inte grannhuset.

Nu är mina barn 6 och 8 år och dom kommer få vara själva när dom är...18 år? Kanske.

Men ja, är min tös som jag var när jag var 12 år gammal kommer jag våga lämna henne själv medans jag sticker till stallet/åker och handlar.
Sonen som då kommer vara 14 år kommer jag aldrig någonsin låta vara själv men han har också funktionshinder.
 
Min lillasyster på 10 år är ensam hemma utan problem, får gå hem från skolan själv osv. Annat är det med min 15 åriga lillasyster med epilepsi, henne får man inte lämna ensam utan tillsyn.
 
Brukar inte hänga här då barn inte är något som är aktuellt för mig just nu, men jag tror att min fundering passar bäst här för en gångs skull.

Hur gamla tycker ni att barn ska vara innan dem får lov att vistas hemma ensamma en kväll? Ponera att barnet inte behöver laga mat själv (använda spis/ugn) utan möjligen bara värma något i micron, om ens det, och att barnet inte har någon form av funktionshinder eller liknande, verken fysiskt eller mentalt.

Anledningen till min undran är att jag idag blev klagomur åt en vänn som beklagade sig över att han inte kunde åka hem till några kompisar då han var tvungen att vara hemma och vara barnvakt åt sin lillebror som är 13-14 år då föräldrarna skulle vara iväg under kvällen. Min första instinktiva tanke var att en kille som är 13-14 och normalskapt borde väl i rimlighetens namn kunna vara ensam hemma en kväll, eller? Jag har träffat honom ett antal gånger och han är absolut inte typen som hittar på diverse olämpligheter så fort man vänder ryggen till.

VIlken ålder tycker ni det är rimligt att betro ett normalskapt barn med att vara ensam hemma under några timmar en kväll?
Det där är jättesvårt att svara på. Det är väldigt individuellt även om det inte finns några försvårande egenskaper.

Ta tex en tolvåring jag känner väl. En helt "normal" kille. Han fixar inte att åka buss själv. Min sexåring hade fixat samma bussträcka utan problem.
 
Jag håller med Tora. Det beror helt på individen.
Jag känner att de flesta 13-14åringar kan säkert klara vara hemma själva en kväll. MEN; det kan ju vara så att föräldrar är oroliga för att barnet ska ta hem kompisar som är "röjiga" och på så vis ställa till det. ELLER så vet man att barnet är oerhört mörkrädd och blir jätterädd/orolig av att vara ensam hemma en kväll.
Eller något annat alternativ.

Det beror ju också på hur länge föräldrarna skulle vara borta - kommer de inte hem förrän efter 12 så kanske man gärna vill att storasyskonet har lite koll på att brorsan verkligen går och lägger sig i tid (om det är skoldag efteråt) och/eller lite koll på att han inte sitter och tittar på olämpliga tv-program/filmer.
 
Jag var 14 när jag blev "extramamma" åt mina syskon när pappa var sjuk och dog. De kom till mig och undrade om de kunde gå till någon kompis eller så, mitt svar kunde bli "vi kan hjälpas åt att göra ___ först så kan du gå sen" och så kom mamma hem och frågade mig var syskonen var senare.

Jag anser nog att en 13-åring som inte har några rädslor eller hittar på dumheter är ganska okej att lämna en kväll. Vi var hemma mycket själva under den tiden och alla möjliga tider på dygnet just pga pappas sjukdom.
 
Lillebror på 12 (snart 13) skulle inte ha några problem med att vara själv hemma en kväll. Möjligtvis att det skulle bli lite väl mycket skärmtid bara... ;) Kan absolut inte tänka mig något scenario där mina föräldrar skulle hindra min 20-årige lillebror från att gå ut och hitta på något bara för att de ska iväg på något själva. Tycker de att lillebror behöver passning (eller snarare underhållning för att inte få tråkigt, ren passning behöver han verkligen inte) ordnar de det på något håll (han får gärna komma och hälsa på storasyster t.ex. :love::p).

Har "storebror" i förväg sagt att han kan laga mat och umgås med lillebror lite och sedan får ett bättre "erbjudande" om kvällen på kort varsel blir det ju dock en annan sak, då har han ju redan lovat något.

Så, det är ju naturligtvis individuellt, men med det som utgångspunkt så tänker jag mig att en 13-14 åring normalt inte skulle ha några problem med att vara hemma själv en kväll om föräldrarna kommer hem senare.
 
Det är nog som sagt infividuellt, jag har varit hemma själv sen jag var typ sju! Men mina kompisar fick inte vara hemma hos mig om jag var hemma själv...
 
Jag var 8 när jag var hemma själv. Minns inte att jag lagade någon mat i den bemärkelsen men te o macka blev det desto mer.
 
Den enda orsaken jag kommer på är att trettonåringen hade ordnat fest ifall hen lämnades ensam en fredagkväll. I andra fall klarar de nog sig utmärkt.

Fästmannens lillebror blev också otroligt daltad med. Vi var också barnvakt åt honom i tre timmar en fredag kväll. Han var fjorton.:banghead: "Men han blir ju rädd annars" sa mamman.
 
Jag va själv hemma några timmar kvällstid när jag va runt 10-11. Hade jag inte varit mörkrädd så skulle det funkar några år tidigare.
Va själv dagtid några timmar från ca 7-8 års ålder.

Om det finns tex smörgås, sallad och lite godis, barnet vet hur man använder en telefon så ser jag inga problem att lämna barnet själv från typ 8 års ålder. Om barnet är bekväm med detta såklart!
 
Jag var ensam hemma hela sommaren fr.o.m. att jag var tretton. Mina kära förälddrar fattade att jag inte vill vara på sommarstugan hela sommaren, utan hemma där mina kompisar var. Jag hade strikta telefontider (på den tiden man hade hemtelefon), så de ringde hem kl 22 varje kväll för att se om jag var hemma (nykter)...
 
Jag började vara barnvakt åt min lillebror när jag var 8-9 år och han 1-2. Sonen fick nyckel och fick gå hem själv från skolan när han var 10.
 
Brukar inte hänga här då barn inte är något som är aktuellt för mig just nu, men jag tror att min fundering passar bäst här för en gångs skull.

Hur gamla tycker ni att barn ska vara innan dem får lov att vistas hemma ensamma en kväll? Ponera att barnet inte behöver laga mat själv (använda spis/ugn) utan möjligen bara värma något i micron, om ens det, och att barnet inte har någon form av funktionshinder eller liknande, verken fysiskt eller mentalt.

Anledningen till min undran är att jag idag blev klagomur åt en vänn som beklagade sig över att han inte kunde åka hem till några kompisar då han var tvungen att vara hemma och vara barnvakt åt sin lillebror som är 13-14 år då föräldrarna skulle vara iväg under kvällen. Min första instinktiva tanke var att en kille som är 13-14 och normalskapt borde väl i rimlighetens namn kunna vara ensam hemma en kväll, eller? Jag har träffat honom ett antal gånger och han är absolut inte typen som hittar på diverse olämpligheter så fort man vänder ryggen till.

VIlken ålder tycker ni det är rimligt att betro ett normalskapt barn med att vara ensam hemma under några timmar en kväll?

Vid 13-14 var mamma iofs tveksam om hon vågade resa bort i tre dagar och lämna mig hemma (fick bo hos kompis vilket jag tyckte var lite pinsamt). Men hemma en kväll måste man väl få vara (med en slant till att handla mat och godis). Det beror ju såklart på barnet också, är man säker på att huset står kvar efter kvällen? det kan vara ganska olika. (storebrodern hade kanske självklart fått vara hemma själv när han var 12, men lillebror kan man inte lita på när han är 14)

(en kollegas 14 åring var jättemörkrädd och kunde bara lämnas själv med rejäla mutor tex. En storebror hade ju garanterat fått uppoffra sig lite den kvällen för att mamma skulle slippa dåligt samvete, men nu hade han ingen.)
 
Senast ändrad:
Jag var hemma ensam (eller ensam och ensam, tillsammans med min lillebror) dagtid från att jag var nio (han var sju). Eftersom det är ytterligare två syskon till i syskonskaran som är betydligt yngre dröjde det längre innan vi fick/kunde vara själva hemma om kvällarna utan vuxna, men min lillasyster kanske var åtta-tio år när vi började vara själva? Det kanske jag kan tycka är lite tidigt om barnet inte har äldre syskon att förlita sig på, men en trettonåring som dessutom är skötsam skulle väl absolut kunna vara själv en kväll.
 
Jag var själv hemma en helg när jag var 13 och mamma med sambo var på Ålandskryssning. Dock bodde pappa bara ett stenkast bort och jag hade hunden hemma också.
Vet inte hur gammal jag var när jag började vara hemma själv, men vet att jag gick till affären och sådär själv när jag var 5-6 år.

Min äldsta är 6 nu och aldrig att han skulle få gå iväg själv sådär, eller vara själv hemma för den delen. Men så är han ganska impulsiv också och följer gladeligen med vem som helst som han kan prata med.
 
VIlken ålder tycker ni det är rimligt att betro ett normalskapt barn med att vara ensam hemma under några timmar en kväll?
Jag jobbar med tonåringar och har två själv och kan bara säga att det finns inga normalskapta barn :-) Ungen som verkar så välartad och till och med fått gå upp en klass eldar i klassrummet, jag och en kompis orsakade skogsbrand en eftermiddag som 10åringar, som 14åring höll jag 4 ridlektioner varje söndag och red ut med 10-15 barn på trafikerade vägar utan problem, en 15åring är så impulsiv (inte aggressiv) så han måste få enskild undervisning för att skolan ska få något gjort med honom, en 16åring är världsmästare i frimärken - vad är normalt?
 
Anledningen till min undran är att jag idag blev klagomur åt en vänn som beklagade sig över att han inte kunde åka hem till några kompisar då han var tvungen att vara hemma och vara barnvakt åt sin lillebror som är 13-14 år då föräldrarna skulle vara iväg under kvällen. Min första instinktiva tanke var att en kille som är 13-14 och normalskapt borde väl i rimlighetens namn kunna vara ensam hemma en kväll, eller? Jag har träffat honom ett antal gånger och han är absolut inte typen som hittar på diverse olämpligheter så fort man vänder ryggen till.

Vet vi förresten att ungen är "frisk och normal". En gammal kollega till mig har en son med autism, inte särskilt grav (han går i vanlig klass t.ex) men ändå autism. Han kan inte vara själv hemma om kvällarna utan behöver "barnvakt". Han tycker helt enkelt väldigt illa om det. Han är 14 år gammal.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hade en diskussion med en person om just detta, hennes mamma lämnade alltid yngsta sonen ensam hemma då hon gick över till grannen för...
3 4 5
Svar
95
· Visningar
23 883
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp